Utnyttjar Ditt företag studerande?

av Mika Rubanovitsch Forum 1987-20, sida 32, 17.12.1987

FRAMTIDSFÖRUN

Utnyttjar Ditt företa studerande?

Sporra de ta examen!

Text: Mika Rubanovitsch

Företag rekryterar studerande och erbjude intressanta arbetsmiljöe och rätt höga löner.

Dessutom garanteras flexibla arbetstider för att studerandena skall ha möjlighet at studera och arbeta parallellt. Varför blir ändå den genomsnittliga utbildningstiden allt längre e flesta tjänster förutsätter arbets praktik, och Svenska handelshög skolan tex kräver 5 studieveckor (allt som allt behövs 160 sv för ekonomexamen) för en viss praktik. Därför är det essentiellt för var och en att både studera och arbeta samtidigt. Ofta har studerandena studielån och andra skulder som skall betalas — extra pengar är alltid välkomna. Samtidigt har tiden för att ta examen förskjutits med några år. Det optimala är att exempelvis läsa sig till ekonom på fyra år, medan genomsnittet vid Svenska handelshögskolan nu ligger på ca sex år. Ofta är det frågan om att eleven inte orkar sätta sig ner, planera och skriva sin avhandling. Förklaringen till detta är resonemanget: ”Jag har ett så bra jobb och hög lön. Det gör ingen skillnad om jag tagit min examen, däremot kanske jag förlorar min arbetsplats ifall jag nu avbryter och börjar studera igen.”

Det kontroversiella med det hela är att företag vill ha en färdigutbildad arbetskraft, medan de samtigidt indirekt håller fast vid sina studerande anställda. Ledningen borde poängtera vikten av examen och sporra sina underordnade att ta den.

Det krävs ett ömsesidigt förtroende för att genomföra en förändring i det nuvarande tänkesättet. Företaget bör kunna stöda de anställdas utbildningsbehov genom att garantera åtminstone samma arbetsplats även i fortsättningen, eller utvidga deras arbetsfält.

Företagen borde lägga större vikt vid examen eftersom det i något skede ändå kommer en vägg emot då ”det avgörande pappret” saknas. Dessutom borde företagen undersöka möjligheterna att erbjuda mera motiverade arbetsuppgifter inom organisationen. Som ”morot” kunde exempel vis användas internationella arbetsuppgifter. Allteftersom företagen utvidgar sitt verksamhetsområde, kommer både företaget och de anställda att ha ömsesidig nytta av omplaceringarna!

Samarbete högskolor-företag Professor Jorma Routti, Sitra, säger: För att effektivera användningen av resurser, borde högskolorna och företagen intensifiera sitt samarbete. Näringslivet behöver allt flera doktorer och licentiater — professionella på hög nivå, som effektivt kunde utnyttja sitt gebits vetenskapliga rön (Tulosuunta 1987).

Nokia och FBF har i år offentliggjort sina planer att påbörja ett utbildningssamarbete med högskolorna. Routti tycker att den av företagen stödda vidareutbildningen är till nytta för samtliga parter: högskolorna, företagen och forskarna själva.

Samtidigt hävdas, att grundutbildningen och den vetenskapliga forskningen inte längre motsvarar yrkesområdenas och branschens struktur och krav. Studietiden anses för lång, och alltför många avbryter sina studier. Nu behövs det flera finansiärer som stöder högskolornas möjligheter för vidareutbildning. Detta skulle leda till att studerandena är mera motiverade vilket i sin tur sedan leder till kreativitet och hög produktivitet.

Handelsläroverken t ex säljer redan sina tjänster år utomstående, m a o får företagen mångsidig yrkeshjälp av framåtriktade och arbetsamma ungdomar. btäroverken hjälper till med allt från inventarier, dekorering av skyltfönster och vitriner, till försäkringsbolagens marknadsföringskampanjer.

Människor är resurser

Vilken vara har utgjort Finlands största exportframgång under efterkrigstiden? Hans svar är entydigt: Människor, som allt mer sällan kallas för ”människor”. Eftersom vi är arbetsplatsens viktigaste resurs borde industrin, serviceföretagen och den offentliga förvaltningen betrakta människan och arbetet mer som en helhet. Huvudtyngdpunkten bör läggas på arbetsplatsens klimat, arbetsprocessen och på arbetsanalys.

”En chef som inser resursernas — både de fysiska dv s maskinernas och verktygens och de psykiska dvs de anställdas — betydelse, kan koppla ihop dessa två faktorer till en dynamisk, fungerande helhet och nå ett så bra resultat som möjligt”, har bergsrådet Tor Stolpe, Wärtsilä, konstaterat. Cheferna och medarbetarna kan utveckla arbetsklimatet genom att värdera och fästa uppmärksamhet vid goda prestationer. I praktiken fäster man nämligen mera uppmärksamhet vid misslyckanden, vid fel och sämre prestationer. Detta leder till minskat förtroende och misstämning.

Väldisponerade funktioner och system i Organisationen frigör psykiska resurser till kreativt tänkande. Klara verksamhetsplaner, resultatmål och överenskomna spelregler är instrument som bygger upp tänkandets rutiner och befriar hjärnkapaciteten och därmed skapar produktiv utveckling.

Tre magiska bokstäver — MBA

Under de två senaste åren har dessa tre bokstäver fått allt större betydelse. De står för Master of Business Administration, som kan avläggas i flera länder bla i USA (t ex Stanford, Columbia, Kellogg), Spanien (IESE), Frankrike (INSEAD), England (London Business School), Norge (MIB) och Finland (HKKK) Vid Svenska handelshögskolan arragerades i oktober MBA-Forum med representanter från 12 världsberömda skolor.

Genom ett MBA-Forum ville Svenska Handelshögskolans Studentkår informera såväl ekonomiestuderanden som näringslivet om detta internationellt kända och högt uppskattade utbildningsprogram. MBA-utbildningen kan anses vara en lönsam investering, eftersom 1—3 år efter slutförd examen 21 procent av de utexaminerade arbetar inom top-management. Motsvarande siffra efter 6—7 år är 56 procent. Utbild tortsättning på s 57

Ekon stud Mika Rube novitsch är II års studerande och delegationsmedlem under läseåret 1987—088 vid Svenska handelshögskolan, Helsingfors.

Leif Salmén frågar i sin artikel i Forum 15/87 ÅA ALGOL

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."