Utrikeshandeln 1984
av Håkan Nylund Forum 1985-03, sida 12-13, 20.02.1985
Rekordår för utrikeshandeln
Av HÅKAN NYLUND Finlands export rullade i fjol för fullt, och handelsbalansen uppvisad ett rekordöverskott på 6,2 mrd mk. Ställt i relation till bruttonationalprodukten är dock överskottet mindre spektakulärt, och motsvarar det senaste överskottsåret 1978. Bytesbalansen befann sig i jämvikt, trots att överskottet i tjänstebalansen krympte och underskottet från faktorersättningar och inkomstöverföringar ökade.
Finlands utrikeshandel enligt produktgrupper 198 . Råvaror och produktionsförnödenheter 63 20, av detta råoljan ensam 15,9 (streckade linjen . Konsumtionsvaror 15,3 2 . Investeringsvaror 14,7 . Bränslen (utom råolja) 6.7 24 . Övriga varor 0,2 24
Vv RE . Pappersindustrin (inkl övriga kemiska skogsindustrin) 29,1 2 . Metallprodukter och verkstadsindustrin 28,5 2 . Kemiska industrin 12,6 2 . Trävaruindustrin 8,8 2 . Basmetallindustrin 7,0 . Textil- och konfektionsindustrin 6,2 2 . Övriga branscher 4,7 8, Jord- och skogsbruket 3,1 4
Skogsindustrin totalt [1. och 4.) 39,7 2 Metallindustrin totalt (2. och 5.) 35,5 24 (Källa: Tullstyrelsens statistik över utrikeshandeln 12/84)
MH Tilstyrelsens siffror visar att vi förutom den livliga exporten också kan tacka den lama importen och stabila importpriser för överskottet. Exportens värde ökade med 16.1 procent från 69,7 mrd mk 1983 till 80.9 mrd mk 1984, medan volymen ökade med 9,7 procent. Värdet av importen ökade med bara 4,4 procent från 71,5 mrd till 74,6 mrd mk, medan volymen minskade med 0,3 procent.
Exportstrukturen (se figuren) förblev förvånansvärt oförändrad för huvudbranschernas del. Skogsindustrins starka utveckling var ju allmänt känd, men metallen överraskade genom att bevara sina positioner. Bland huvudbranscherna bevarade också den kemiska industrin och tekoindustrin sina relativa positioner, och endast livsmedelsindustrins export sjönk både till värde och volym.
Inom skogsindustrin ökade värdet av pappersindustrins export med 22 procent och volymen med 10. Värdet av pappersexporten ökade med knappt 25 procent, vilket visar en kännbar volymökning då exportpriserna på papper på årsnivå ökade med bara 8 procent. För papp och kartong var ökningen 12 procent medan priserna steg med drygt 5 procent.
Cellulosaexporten ökade kraftigt i värde 27 procent. Tillväxten byggde helt på bättre priser, eftersom volymen sjönk med en procent. För fanérindustrin var bilden densamma, något mindre volym men 8 procent bättre priser. Sågvaruexportens volym var 3 procent lägre än år 1983, men priserna förbättrades och värdet av exporten steg med 10 procent. Exporten var ännu under årets tre första kvartal större än under år 1983, men började krympa under det sista kvartalet. Exporten till EEC stannade på föregående års nivå, medan sågvaruexporten till u-länderna ökade kännbart.
Metallindustrin överraskade alltså och bevarade sin position strax efter skogsindustrin. Värdet av metallprodukt- och verkstadsindustrins export steg med 14 procent, vilket helt berodde på ökad volym. Enhetspriserna för exporten sjönk nämligen något. Mycket av exporttillväxten kan tillskrivas varvsindustrin, vars exportvärde ökade med drygt en fjärdedel tack vare leveranser av dyrbara enheter Leveranserna förklarar även den starka exporttillväxten under slutet av året. Också exporten av pappersmaskiner ökade.
Värdet av basmetallindustrins export ökade med en femtedel tack vare drygt 11 procent bättre priser och 8 procent högre volym. Exportpriserna för järn och stå förbättrades med 6 procent. För färgmetallernas del sjönk kopparpriserna ännu med knappa 2 procent, men steg kraftigt för övriga metaller.
Den kemiska industrins export ökade värdemässigt med 19 procent och 14 procent i volym. Exporten av oljeprodukter svarade för hela 43 procent av exportvärdet, med en tillväxt på närmare 25 procent. Exporten av kontraktsraffinerad olja växte speciellt kraftigt. Plastindustrins export ökade med 9 procent och gödselexporten med 10.
Inom konsumtionsvaruindustrin ökade värdet av konfektionsexporten med 7, textilexporten med 15 och skoexporten med 29 procent, För livsmedelsindustrins del minskade exporten av köttprodukter, socker och sötsaker samt mejeriprodukter. Totalt minskade exportens värde med 11 procent och volymen med 9. Endast exporten av tobaksprodukter och drycker ökade, men deras betydelse för totalexporten är anspråkslös.
Jord- och skogsbrukets export ökade med 77 procent, och sektorn ökade sin totala betydelse, Spannmålsexporten sexfaldigades jämfört med år 1983, och exparten av pälsskinn växte med 44 procent till 1,5 mrd mk, Virkesexporten nästan fördubblades till drygt 200 Mmk, Siffran är dock liten i jämförelse med importen av virke för 1,2 mrd mk.
Inte heller på importsidan skedde det några stora förskjutningar när man ser till varornas användningsområden. Konsumtionsvarornas andel ökade hårfint, medan investeringsvarornas andel minskade något. Bränslenas relativa andel sjönk likaså något, då importen av stenkol fortsatte att sjunka, Värdet av råoljeimporten sjönk med 6 procent, och volymen — 9,3 milj ton — var knappa tio procent lägre än ett år tidigare. Energiimportens värde i den totala importkakan sjönk givetvis också. Dess värde var drygt 18,5 mrd mk, vilket motsvarar 24,8 procent av vår totalimport. År 1983 var andelen 26,5 procent, och 1982 27.
1984 var västhandelns år, och det framgår tydligt då man granskar både exporten och importen enligt handelsområde. Exporten till både EGländerna och EFTA ökade med 22 procent, och deras andelar av totalexporten var 38 respektive 19 procent, upp från 36,2 och 18,3 procent. Exporten till SEV-länderna minskade med 13 procent, och blockets andel av totalexporten sjänk från 27.7 procent till 21. Värdet av u-dlandsexporten ökade med 9 procent, och deras andel var 8 procent av total exporten, medan övriga länder svarade för 14, Samma trender gällde också för importen.
Siffrorna över exporten till olika länder visar på många ställen mycket starka svängningar, men i de flesta fall är det länder vilkas betydelse för totalexporten är anspråkslös. Den mest dramatiska, och samtidigt totalt sett betydelsefulla ökningen skedde i handeln med USA, som växte med 131 procent till 6,6 mrd mk, vilket är över 8 procent av Finlands totalexport. Överskottet i handeln uppgick till 2.8 mrd mk. En stor del av exportökningen förklaras genom leveransen av två oljeriggar, men även överlag var exportutvecklingen stark.
Sovjetunionen är dock fortfarande vår största exportmarknad, följd av Sverige, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Sovjetunionen är likaså det största importlandet, följt av Förbundsrepubliken, Sverige, Storbritannien och Japan.
Handeln med EG, EFTA och u-länderna gav kännbara överskott, medan SEVhandeln uppvisade ett minus på nästan 2.8 mrd mk. Det största överskottet med ett enskilt land uppstod av handeln med Storbritannien, 3,9 mrd, medan Japan-handeln gav det största underskottet, 3,1 mrd mk. Finland genererade överskott i handeln med alla nordiska länder, de största med Norge — 2.1 mrd mk — och Danmark — 1,4 mrd mk.
Bytesbalansen befann sig enligt Finlands Banks siffror i jämvikt. medan den ännu år 1983 visade ett underskott på 5,3 mrd mk, Enligt bankens beräkningsgrunder för betalningsbalansen var handelsöverskottet mindre än i tullsiffrorna, 5.5 mrd mk. Överskottet i tjänstebalansen sjönk till 2,2 mrd mk jämfört med 3,7 mrd mk år 1983. Överskottet från transportbalansen växte visserligen till 4 mrd mk, men turistutgifterna ökade snabbare än inkomsterna och underskottet i balansen fördjupades till 1,2 mrd mk. De övriga tjänsterna, som ännu 1983 gav ett överskott på 1,2 mrd mk, sjönk nu till minussidan, eftersom inkomsterna från projektexporten krympt.
Räntekostnaderna för den utländska skulden uppgick till 11,4 mrd, och ränteinkomsterna till 4,7 mrd mk. Nettounderskottet från kapitalavkastningen var därmed 6,7 mrd mk, vilket tillsammmans med underskottet från transfereringarna om 900 Mmk i stort sett balanserar med överskottet från handel och tjänster.
1 13