Utrikespolitik och vetenskap
av Ragnhild Artimo Forum 1988-01, sida 12-13, 21.01.1988
UTRIKESPOLITIK OCH VETENSKAP: — rom art Finländsk expeditio till Antarktis 1989
Det av Laivateollisuus planerade nya forskningsfartyget blir isgående — klass Super A 1. Fartygets längd blir ca 60 m, bredden 13,5 m och dess djupgång 4,6 m då deplacementet är 1 750 ton. Den dieselelektriska propellermotorns effekt skall bli 2 600 kW.
Senhösten 1989 åker troligen en finländsk expedition till Antarktis och etablerar en forskningsbas för den antarktiska sommaren — lika med vår vinter. Finland har såväl utrikespolitiska som vetenskapliga intressen att bevaka på denna kontinent: enligt det internationella Antarktisfördraget får endast länder som före 1990 utfört betydande forskningsarbete där delta som fullvärdiga avtalsparter i forskningen kring och utnyttjandet av kontinentens resurser.
början av december tillsattes vid handels- och industriministeriet en kommission med uppgift att utveckla det ark tiska samarbetet — Finland har nämligen inte tidigare haft något organ som kan koordinera den internationella verksamheten på denna sektor. Ordförande för kommissionen är Bo Göran Eriksson, konsultativ tjänsteman vid HIM. De nio medlemmarna representerar utrikesministeriet, Statens tekniska forskningscentral VTT, Finlands Akademi, HIM, TEKES, miljöministeriet, Havsforskningsinstitutet och Industrins Centralförbund. Kommissionen har senaste vecka hållit ett internt köllokvium om de olika aspekterna på polarverksamhet — till detta möte hade också kallats att flertal av Finlands polarexperter, såväl från de olika forskningsinstitutioner som från näringslivet.
Bo Göran Eriksson
Aarno Voipi 1 — Kommissionen har fyra centrala uppgifter, säger Eriksson. — Att förbereda expeditionen och grundandet av forskningsbasen, att följa med den internationella arktiska förskningsverksamheten och teknologiska utvecklingen, och koordinera och planera finländska aktiviteter på denna sektor, att förbereda åtgärder som främjar finländskt engagemang i internationella polarprojekt, samt att förbereda åtgärder på basen av vilka Finland kan beviljas status av konsultativ medlem i sådan verksamhet som åsyftas i det sk Antarktistfördraget.
Polarprofilering
Faktum är att Finland nu har bråttom till Antarktis. Dels handlar det om att sköta den utrikespolitiska profileringen; dels har Finland en försvarlig kvot arktisk know-how som söker en marknad.
Bakgrunden till det utrikespolitiska intressena sammanhänger med Antarktisfördraget, det internationella avtalet om forskning i och utnyttjande av naturresurserna Ii Antarktis, vilket trädde i kraft 1981. Huvudmålsättningarna med detta är att demilitarisera kontinenten, trygga forskningsfrinhet och reglera det vetenskapliga forskningsarbetet, samt att införa ett moratorium gällande de territoriella kraven på Antarktis.
Finland anslöt sig till fördraget 1984 men endast som /cke-konsultativ medlem, vilket innebär avsaknad av rösträtt i frågor som rör kontinenten. Då det nuvarande fördraget går ut 1991 måste medlemsstaterna besluta om kontinenten även framdeles skall utnyttjas utesiutande för fredliga ändamål som medlemsstaternas forskningsarena.
Denna månad behandlas ett utkast till ett avtal om utnyttjandet av de antarktiska mineraltillgångarna vid en internationell konferens i Wellington, New Zeeland — nästa gång behandlas mineralavtalet i maj.
Enligt Antarktisfördraget får endast länder som före 1990 bedrivit betydande vetenskaplig verksamhet på kontinenten delta som fullvärdiga avtalsparter i exploateringen av och forskningen i kontinentens naturresurser. Enligt fördraget kan det vetenskapliga intresset demonstreras genom att upprätta en forskningsbas på Antarktis eller genom att sända en expedition till området. Nästa gång behandlas medlemsansökningar i oktober 1989 vid en internationell konferens | Paris — då den finländska expeditionen precis avseglat. Det betyder att Finland strävar till att ge bevis på sitt engagemang på förhand.
Fred och forskning
För Finland är en viktig målsättning i kapplöpningen till Antarktis att demonstrera fredsfltaggan, dokumentera fredsvilja och profilera sig på den antarktiska forskningens område.
— Det är här den för vintern 1989—90 planerade expeditionen kommer in, säger Bo Göran Eriksson. — Expeditionen inriktar sina aktiviteter under den cirka tre månader långa stationeringen på å ena sidan forskningsprojekt, å andra sidan teknologiprojekt.
— Forskningsprogrammen kommer bl a att inkludera områden som medicin, meteo 1/1988 FORUM,
Utrikesrådet Esko Rajakoski vid Antarktistfördragets konsultativa möte i Rio i oktober. — Finlands mål i Antarktissamarbetet är att verka för fred och säkerhet, för samarbete inom vetenskaplig forskning, och för bevarandet av kontinentens känsliga miljöbalans, säger han. — Fördraget slår också vakt om kontinentens demilltarisering.
rologi, marinbiologi och marin fysikalisk forskning, geologi, och fjärranalys. Dessa projekt förbereds nu av Finlands Akademi, Havstorskningsinstitutet, Meteorologiska insiitutet, Geologiska forskningscentralen, YTT, Åbo akademi och Uleåborgs institut för arbetshygien.
| teknologisektionen, som förbereder dessa aktiviteter, är TEKES, VTT, Uleåborgs universitet, Tekniska högskolan, Waärtsilä, Rauma-Repola, Hollming, Valmet, Vaisala, Nokia, Perusyhtymä och SOK representerade.
— Den slutliga budgeten för den finländska expeditionen är ännu inte fastställd. Det nya havsforskningsfartyg som Havsorskningsintitutet beställt för 70 Mmk kan anpassas till antarktiska förhållanden: tillläggskostnaderna uppgår till några miljoner mark. För de alika forsknings- och teknologiprojekten kommer respektive forsknings organisation eller företag att svara, konstaterar Eriksson.
Han poängterar att den finländska Antarktis-expeditionen erbjuder utmärkta möjligheter att göra det finländska arktiska kunnandet känt på en internationell arena; det finns en god grund att bygga vidare på genom att Finlands marknadsandel av isgående fartyg och arktisk offshoreutrustning redan internationellt är 80 procent, och marknadsandelen för forskningsfartyg 20 pro i Peter s ö | - INGA " KRA cent (1976—86).
ANTARKTI 800 KM — L < SÖDRA R > POLCIRKELN ” NS.
e Otillgänglighetspolen 1
Den geomagnetis sydpolen Vd
Fartyget tar form
Det konkreta planeringsarbetet inför expeditionen sker i främsta hand vid Havsforskningsinstitutet, som i samarbete med Wärtsiläs dotterbolag Laivateollisuus tagit fram fartygskonceptet.
— Fartyget blir ett viktigt flaggskepp för Finland som byggare av högklassiga havsforskningstartyg, säger institutets överdirektör, professor Aarno Voipio.
Det planerade fartygets längd blir ca 60 m, bredden 13,5 m, och djupgång 4,6 m då deplacementet är 1750 ton. Den dieselelektriska propellermotorns planerade effekt är 2 600 kW. Fartyget blir inte en isbrytare, men ett isgående fartyg i klass Super A 1.
— Det är skäl att betona, att fartyget inte byggs uteslutande för den aktuella expeditionen, utan får användning som forskningsfartyg för olika projekt även efter återkomsten — det nya fartyget ersätter nämligen det 35 år gamla forskningstartyget Aranda.
Voipio konstaterar, att finländska forskare har omfattande iskunnande då det gäller sötvatten och brackvatten — expeditionen ger nu möjligheter att undersöka glaciärer och livsformerna vid glaciärranden, och bredda det arktiska kunnandet.
— Utöver den egentliga fartygsbesättningen skall expeditionen omfatta upp till 20 forskare och tekniska experter, men den slutliga personella sammansättningen har ännu inte fastslagits. Både utrustningsmässigt och kunskapsmässigt måste expeditionen vara helt självförsörjande och ha beredskap att operera i arktiska förhållanden utan utomstående stöd och service i två, tre månader.
Start i år med svenskama? Det kan hända att Finland startar de antarktiska aktiviteterna redan i år — tillsammans med Sverige.
— Svenskarna ligger i praktiken ett år före oss med sina egna Antarktis-projekt, och sänder ner en expedition | oktobe fortsättning på s 24
Kartan visar de territoriella krav olika länder framfört, Antarktisfördraget går ut 1991. Bla Fintand arbetar för att fördraget även i förnyad form skall motstå de territoriella kraven.
13