Vad ger Eureka?
av Erkki Olin Forum 1986-15, sida 08-09, 09.10.1986
ad stalle ureka rojekte i utsikt?
Industristrukturen i Europa är fortfarande stel, och den europeiska företagsledningen har djupt inrotade attityder som inte är lätta att rucka på. Trots upprepade föresatser har man inte lyckats åstadkomma en fri hemmamarknad inom den europeiska gemenskapen, utan de nationella intressena i de enskilda medlemsländerna har alltjämt varit förhärskande. Man kan dessutom säga att jordbruket och upprätthållandet av gamla industrigrenar som stål, skeppsbyggnad och gruvdrift fjättrat Europa vid det gamla.
att ta över ledningen i de europeisk industriföretagen, tror ingen på någon snabb förändring. Men Eureka-tanken är redan mera än enbart ett försök i riktning mot integrationen. Den är ett storvulet program med över etthundra utvecklingsprojekt. Finland kommer snart att vara delaktigt I ett tiotal av dem.
TA att en ny generation nu håller på
Euromål
Eureka vill åstadkomma en produktivitetsförbättring och en stärkt konkurrensförmåga för den europeiska industrin på världsmarknaden, varvid man speciellt inriktar sig på avancerad teknologi. Projekten inom Eureka bör svara mot ett antal kriterier, förutom att de verkställs i enlighet med de allmänna målsättningarna. Projekideltagarna bör alltid vara från olika länder. Nyttan bör på något sätt kunna bestämmas, tekniken skall vara avancerad och de deltagande parterna bör besitta nödiga kunskaper samt kunna finansiera sitt deltagande i projekten.
Till Eureka-målsättningarna hör åstadkommandet av en enhetlig europeisk marknad samt avskaffandet av olika tekniska hinder för handeln mellan deltagarländerna. Och detta gäller nu också de offentliga anskaffningarna. Regeringarna skall fortlöpande undersöka olika möjligheter till stödåtgärder för de påbörjade projekten.
Organisation
Inom projekten står det samarbetsparterna fritt att arbeta efter vad de avtalat sinsemellan. Ett råd, som består av högre tjänste män från deltagarländerna, skall följa upp projekten och skriftligen informera om framskridandet till Eurekas ministermöte, som består av regeringsmedlemmar i de anslutna länderna.
I Bryssel har inrättats ett litet sekretariat som har till uppgift att insamla information och distribuera den till de berörda inom Eureka, samt att bistå företagen vid etabierandet av kontakter med möjliga samarbetsparter. Vidare skall sekretariatet sköta praktiska uppgifter under konferenser och sammanträden.
Eurekas högsta organ, ministermötet,
Brian W Oakley, Englands Eureka-koordinator: — Genom industriellt samarbete har vi kunnat undvika branschrationaliseringar och kapningar. I det långa loppet kan den lösningen vara att föredra.
ha nu hållit tre sammanträden, det senaste i London i juni, och ett möte skall i december hållas I Stockholm. Under den korta tid som Eureka nu hunnit verka har redan omkring hundra projekt anmälts och ett sjuttiotal startats till en budgeterad kostnad om 30 miljarder mark.
Tekes koordinerar
De finländska projekten har koordinerats av överdirektör Juhani Kuusi, chefen för Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes). Han hade besök i augusti av chefskoordinatorn för de engelska projekten, Brian W Oakley, som stiftade bekantskap med ledarna inom den finländska industrin. Oakley har varit med i det vetenskapliga teknologiprojektet ESPRIT och även lett det engelska ALVEYprojektet för utvecklandet av artificiell intelligens. Det är ett projekt där industrin och högskolorna arbetade ihop. Dessutom var tre ministerier inkopplade på projektet — vilket i England ansågs vara något av en sensation med tanke på de rigida förhållandena som råder inom såväl högskoleväsende som högsta förvaltning. ALVEY-projektet gick på 35 miljoner GBP, och man väntar nu på en fortsättning. Men den är tyvärr ännu Oviss.
Oakley bemöter kritiken som har riktats mot det europeiska samarbetet med att peka på Airbus-planen som ett lyckat företag. Och det kan man väl säga att den var — i viss utsträckning. Men i dag är läget ett annat, och Toulouse-fabrikerna behöver ett massivt kapitaltillskott för att utveckla en ny planstorlek och upprätthålla sysselsättningen, medan Boeing har kunnat hävda och befästa sin ställning som den ledande tillverkaren. Genom nerplöjda gamla vinster har man dessutom råd med en prissättning som kan mota bort Airbus från vissa delar av marknaden vid behov.
Finland hakar på ett flertal projekt
Diplomingenjör Pekka Ketonen, som är chef för Rauma-Repolas Lokomec-fabrik i Tammerfors, säger att han efter ett par års sökande har funnit en naturlig avtalspart i det luxemburgska industriföretaget Hydrolux Hydraulic Systems. Då kronprins Henri av Luxemburg besökte Tammerfors ingick man ett föravtal om samarbete för utvecklande av en produkt inom mekatronikens område. Det är fråga om en teknik där hydraulik och elektronik kopplas ihop. Världsmarknaden är inte mindre än 30 miljarder mark. Ketonen hoppas nu på en speciell nisch inom den — i synnerhet som man redan vid projekteringen kunnat beakta kundernas önskemål. Projektbudgeten är 10 miljoner mark, och själva projektet kommer att tillkännages i Stockholm under ministermötet
Valmet är med på en liten del av projektet EU68 FIELDBUS för utveckling av realtidssystem vid reglering av industriprocesser. Totalbudgeten är 120 miljoner mark och projektet antas pågå i fem år.
15/1986 FRUN,
Finlands deltagande i Eureka-projekte (Enligt beslut i Hannover 611 1985)
Budget, Mmk.
G) EU? EUROTRAG Luftföroreningar (Meteorologisk institutet och Vaisala Oy)
GG) EV8 COSINE Införmationsnät mellan forskningsoch läroinrättningar (Undervisningsministeriet och Oy Nokia Ab (Enligt beslut i London 30. 61986 (3 EV20 EAST ADB-program (Oy Nokia Ab)
GD EU37 EUROMAR Havsforskningsteknologi (Havsforskningsinstitutet och Vaisala Oy)
GG) EU48 UMDC Blldskärmsteknik för kontrol av industriprocesser (Kone Oy)
GG) EV68 FIELDBUS Realtidssystem för reglerin av industriprocesser (valmet Oy 7 EU94 Analysapparatur för gaser (Vaisala Oy (&) EU16 ES2 Halvledarteknik (Under övervägande; Oy I Nokia Ab)
Dessutom har Rauma Repola offentliggjort ett hydraulikprojekt med ett luxemburgskf företag och Puumalaisen tutkimuslaltos ett par projekt angående medicinsk instrument med-em engelsk partner.
Direktör Juhani Veräjänkorva på Valmet berättar hur man fick anbudet att delta. Det franska företaget Ahlstom, som är huvudansvarigt, ville ha svaret inom två dagar. Valmet fick iväg sitt svar i tid. Man hade inledningsvis skickat ett prospekt med fem olika alternativ, och när meddelandet kom var man helt beredd. Chefen för Valmets produktutveckling direktör Timo Talvinen anser att det första steget i ett samarbetsprojekt av denna typ är att lära känna medarbetarna. Varje företag sköter ju sitt specialområde av projektet. Avkastningen väntas komma först om fem år, då projektet slutförts.
För Nokias del svarar direktören för bolagets forskningscentral tekn dr Viljo Hentinen att det avgjort intressantaste av de två projekt där Nokia deltar är EU20 för ADBprogram, som totalt går på 705 miljoner mark under en tid av tre år. Nokia kommer att ha 10—15 personer hela tiden arbetande på projektet. EU8 eller COSINE-projektet innebär grundandet av ett nät mellan företagen, högskolorna och forskningscentra. Här kommer ju också undervisningsministefiet att delta. En allmän attitydförändring och höjandet av kunskapsnivån står på programmet.
Vaisala är med | projekten EU7 EUROTRAC och EU37 EUROMAR. Ursprungligen var man också med i EU94, men produktutvecklingsdirektör Pekka Kostarno berättar att man inte lyckades komma igång med det belgiska företaget, som var utsett till samarbetspart. Belgierna ville sälja sin högteknologi till ett pris som Vaisala inte kunde
FÖRUN 15/198 gå med på, och nu har projektet skrinlagts.
I EUROTRAC-projektet utvecklar man forskningsapparatur för mätningar, och projektet förutsätter att man inledningsvis uppgör ett forskningsprogram. Redan nu finns det omkring 150 idéer som man fördelat på sju olika delprojekt. Förbundsrepubliken Tyskland är det land som satsar mest, men också Vaisala svarar för sin egen helhet.
I Euromar-planen deltar ett flertal kustländer, men tyvärr saknas Frankrike helt,
Juhani Veräjänkorva, Valmet
Pekka Ketonen, Rauma-Repolas Lokomec-fabrik
Timo Talvinen, Valmet
Viljo Hentinen, Nokias forskningscentra och det antar Kostamo bero på att fransmännen inte anser sig ha något att vinna på ett samarbete. Såpass hög är deras standard redan på området. Vaisala uttrycker i första hand ett kommersiellt intresse för projekten. Även nya kontakter i Europa borde ge resultat på sikt. Inom Eurotrac hoppas man kunna sälja endel instrument och helhetssystem för mätningar i de övre luftlagren.
Amerikanerna Sr all vr ”går till rätta” med Europa Också amerikanerna anser sig vinna på ett effektivare Europa genom sina europeiska gotterbolag. Men Europa anses vara alltför vänd
De samarbetande företagen finns i följande länder
Projekt
Holland (Danmark, England, Luxemburg och alien) .Q Frankrike, Italien, Danmark och Englana (Schweiz och EG)
G) Danmark, Förbundsrepubliken | Tyskland, , Holland, Norge och Turkiet (Italien, SV
Irland, Spanien och England) (5) Förbundsrepubliken Tysklan (&) Frankrike, Portugal och England (Förbundsrepubliken Tyskland, Italien och
EG)
DT Belgie (&) Belgien, Frankrike, Sverige och England (Irland, H Holland, Norge, Schwei och Turkiet)
Nationer nämnda inom parentes har meddelat om intresse att följa med projekt 4 arbetet. i