Vad kan vi lära av amerikanerna?
av John Fogelholm Forum 1968-20, sida 25-26, 06.12.1968
Taggar: Orter: USA Teman: företagande
DiplLing., Pol.mag. John Fogelholm:
Vad kan vi lära av amerikanerna?
Dagspressen har under de senaste åren gett klart belägg för den amerikanska invasionen av den europeiska industrin. Endast 10 procent av det erforderliga kapitalet härstammar från USA, medan 55 procent erhållits genom lån och krediter på den europeiska kapitalmarknaden och 35 procent har täckts av subventioner från de europeiska staterna själva samt genom de amerikanska Europabolagens självfinansiering. Vilka faktorer har gjort detta möjligt? En frågeställning, som direkt berör samma problem är den, varför företag inom samma bransch uppvisar så pass olika företagsvinster i USA och bland dess europeiska dotterbolag jämfört med motsvarande europeiska firmor.
Servan-Schreibers omdiskuterade och tankeväckande bok »Den amerikanska utmaningen» visar klart att det närmast är fråga om olikheter i organisation och i inställningen hos individerna på toppen av hierarkin.
Ansvarsfördelningen
International Management innehöll i våras en specialrapport »The gap that is a chasm» — Klyftan som är en ravin om de egentliga orsakerna till de amerikanska företagens framgång, Närmast står den att söka i en decentralisering av ansvaret. I USA har flera individer, representerande flera olika yrken möjlighet att på ett avgörande sätt inverka på industriella beslut både i fråga om innovationer och om själva produktionen. I Europa åter är makten som känt koncentrerad till ett fåtal personer tillhörande den översta företagsledningen.
I USA har avdelningschefen vidsträckta befogenheter inom ramen för den budget och de styrmål, som berör hans avdelning. Allt detta gör, att vinstoptimeringen redan på detta plan utgör handlandets primus motor, något som inte kan sägas om de flesta europeiska företag.
Teknokratins uppkomst och betydelse för företaget Ett med ansvarsfördelningen nära besläktat problem är det aktiva stödjandet av krafter, som är ägnade att forcera uppkomsten av en teknokratisk industri. John Kenneth Galbraiths bok »Den nya industristaten» ger belägg för hur djupgående förändringar det är fråga om.
Vänd!
Europeisk industri — Var och en arbetar i sitt lilla bås
BANKIREN
VETENSKAPSMANNEN
Forum 20/68
FR ”” Al
DIREKTÖREN - AVDELNIKGSCHEFGN
Varje industri, som fortsätter enligt de beprövade metoder som redan varit i bruk under en lång tid, kommer att finna att dess vinster i allt högre grad decimeras. Innovationerna utgör tidens lösen. Vill man inte vara med i tävlingen återstår endast basindustrierna, som ej föredrar innovationer i samma min som de industrier, där råmaterialet ej spelar en avgörande roll, som t.ex. datamaskinsindustrin. Men detta förutsätter en utvidgning av de skikt i företaget som har detta till sin uppgift.
Detta dynamiska handlande förutsätter även att dessa personer fortlöpande utvecklar sig själva på sitt gebit, på ett sätt som gör att nya idéer kan tillföras företaget. I Förenta staterna förekommer universitetskurser, där medelåldern är betydligt över 30 år. Deltagarna skickats av sina arbetsgivare till dessa kurser för att få nya intryck. Tyvärr lyser denna inställning mer eller mindre totalt med sin frånvaro inom många industrier i Europa.
»Den föråldrade generationen»
Peter F. Drucker, som anses som en av världens främsta experter på ledarskap, har i en artikel i Mc. Kinsey Quarterly gett ovannämnda underrubrik åt sina synpunkter på en synnerligen ömtålig problemställning. De amerikanska företagen har klart insett det som Drucker uttryckt på följande sätt: »Varje industri, som önskar hållas med i utvecklingen, måste vara berett att placera unga individer på viktiga poster -— och med det snaraste, Företagen måste lära sig att sluta upp med att ersätta sextiofemåringar med femtionioåringar. De måste söka fram sina framstående trettiofemåringar». Enligt Drucker kommer de äldre i framtiden att ha svårt att klara sig på ifrågavarande poster, inte på grund av sin höga ålder utan på grund av att de saknar de lämpliga »betingade reflexerna>.
Amerikansk industri — Paroll: Samarbete, profitbegäret avgörande SANKIREN :
VETENSKAPSMÄNNEN
FÖRSÄLJAREN
Vinstmedvetandet
I Förenta staterna godtas vinsten som någonting eftersträvansvärt. Detta gör att forskare, finansiärer, försäljningschefer och produktionschefer lätt kan utbyta idéer, emedan de alla är överens om, att företagets viktigaste uppgift är att åstadkomma en åtminstone tillräcklig och helst en stor vinst. Sektionschefernas handlande bestämmes likaså av detta mål och även mästarna och arbetarna har en klar bild av vinstens betydelse för företagets fortsatta existens.
I Europa åter existerar ingen gemensam syn på vinsten under företagsledningsnivån, Orsaken till detta står att finna i det 19:e århundradets kapitalism och den europeiska vänsterns inställning till industrialiseringen. Apatin mot företagsvinsten kan även utgöra en källa till stolthet såsom författaren till artikeln »Klyftan som är en ravin» har gjort gällande. Naturligtvis inverkar detta på statistiken över företagsvinsten i USA (7—10 procent) jämfört med Europa, där en 3—4 procents företagsvinst hör till dagordningen. Om resultatet blir bättre kommer regering och arbetarorganisationerna att fråga sig hur detta är möjligt. Speciellt de sistnämnda är av den åsikten, att företagsvinsten kramats fram med tillhjälp av folkets svett och nöd och innerst inne torde mången företagsledare instämma häri. De strävar ej efter vinstmaximering utan nöjer sig med att mäta resultatet försäljningsvolymmässigt. Vad beträffar Finland verkar ju dessutom utformningen av företags- och dividendbeskattningen avkylande på ivern att visa upp en större vinst.
Den uppsjö av artiklar och publikationer, som alla behandlar dessa problemställningar, visar att orsakssammanhanget är ytterst mångfasetterat, För att undvika att bli en amerikansk koloni i ekonomiskt hänseende borde problemet fortlöpande ventileras i hopp om att finna en lösning. Som ett led av den europeiska industrin har även de finländska företagsledarna sitt ansvar att bära. ||
FÖRETAGSÅEDNINGEN
KOPAR
Forum 20/68