Vad Little Africa kan lära oss

av Nicholas Anderson Forum 2017-01, sida 10, 26.01.2017

Rwanda kallas ”Little Africa” – ett tryggt litet land med mycket att erbjuda oss i Norden. I fjol inbjöds jag att arbeta som finansrådgivare för ett nytt flygfält i Kigali, Rwandas huvudstad. Jag minns att jag tänkte: ”Vem i all världen vill bygga ett nytt flygfält mitt i Afrika i ett land mest känt för det grymma folkmordet på 1990-talet, och för sina bergsgorillor?” Men nu är konsultprojektet avslutat, efter åtta månader som medfört talrika intressanta uppdrag i Kigali. Jag fick uppleva en hel rad positiva överraskningar.

[caption id=“attachment_6866” align=“alignright” width=“220”] Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.[/caption]

Storlek har betydelse. Afrika är en jättestor kontinent, större än Kina, Indien, USA och större delen av Europa – hopbuntade. Precis i mitten hittar du Rwanda, ett litet östafrikanskt land, ungefär hälften så stort som Skottland, mellan Demokratiska Republiken Kongo, Uganda, Tanzania och Burundi.

Rwandierna kallar landet för ”Little Africa” eftersom där finns allt man kan hitta på den afrikanska kontinenten, men i mer komprimerad form. Där finns vackra nationalparker med tropiska djungler och savanner, vulkaner och tusentals berg, långa sjösystem som sträcker sig bortom horisonten, ett mångsidigt djurliv, och en synnerligen intressant ny stad, Kigali, som är trygg att röra sig i. Jag vet detta, för att jag har joggat där tidiga morgnar och sena kvällar utan några som helst problem.

Schweiz är en rollmodell. Under de senaste 20 åren har Rwanda åstadkommit mer än många grannländer drömmer om. Man har utbildat befolkningen hemma och utomlands. Korruptionen har rensats ut, och landet har lyckats locka högklassiga internationella hotellkedjor att bygga hotell och andra etablissemang för turism i toppskiktet och för internationella konferenser och andra evenemang. Metoden har varit benchmarking gentemot Singapore och Schweiz. Man har ännu lång väg att gå, men framstegen är imponerande.

Medan jag var där hade Taalerintehdas, en investeringsbank och fondförvaltare, precis färdigställt Kigali Heights, ett jättelikt affärscenter näst intill stadens nya kongresscentrum. På krönet av de många bergen i Kigali har nya byggnader uppförts som bevis på Rwandas nyvunna självtillit.

Nära släktingar. Kändiszoologen David Attenborough tillbringade flera månader 1978 på de skogsklädda sluttningarna vid Virunga-vulkanerna och filmade bergsgorillor. Dessa djur är sociala och lever i familjegrupper som en dominant hanne vakar över. Silverryggar – fullvuxna hannar – upprätthåller ordningen och svarar för artens fortbestånd. De är vänligt sinnade och låter turister komma på några meters avstånd från dem utan risk – nå, kanske en eller annan kvinnlig turist blir knuffad ibland. Baby-gorillorna är oemotståndliga, och deras mammor gillar inte konkurrens.

Rwanda har öppnat sina gränser, och erbjuder utbildning för sina unga. Många rwandier som vi träffade i samband med flygfältsprojektet hade studerat i USA, Europa och Asien. Man kan se och känna av deras ambition, som president Paul Kagame inspirerat.

Presidenten beskrivs utstråla ”ett intensivt allvar som är både imponerande och förpliktande”. Kagame har en starkt dominerande personlighet som stärker hans ledar-skap och cementerar hans visioner för landet. Han har beskrivits som ”en av de mest fascinerande ledarna i Afrika” med ledarkunnande som styrt Rwandas pånyttfödelse efter folkmordet.

Enhet genom styrka. Kagames ledarskap har inte alltid undgått kritik, men att föra landet ut ur ett inbördeskrig med över en miljon dödade är en nära nog omöjlig uppgift. Kagame var, i egenskap av ledare för det tutsidominerade partiet, starkt impopulär hos hutuerna som utgjorde 85 procent av befolkningen. Efter att ha valts till president år 2000 har Kagame vunnit två presidentval med över 90 procent av rösterna båda gångerna. Kagame har genuint stöd av befolkningens majoritet, som tillskriver honom den fortsatta freden, stabiliteten och ekonomiska tillväxten.

Singapore påminner i många avseenden om Rwandas framgång – det krävs en stark ledares fasta hand för att överbygga rashat och våld, samt för att skapa social sammanhållning, trygghet och ekonomisk tillväxt som lyfter stora delar av befolkningen ut ur fattigdom, in i skolor – och ut på de moderna globala marknaderna. Jag rekommenderar att du överväger ett besök till Rwanda, ”det lilla Afrika”.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!