Vad vill Neste?

av Peter Liskola Forum 1985-10, sida 16-17, 05.06.1985

Taggar: Bolag: Neste Teman: olja

VAD VILL NESTE — Norge satsar på Norden och Europa, sä ger Jussi Rinta, chef för Nestes utvecklings 4 enhet, — De europeiska köparna köper me än gärna norsk olja om inte priset utgör ett hinder.

16

Experterna väntar att den norska oljeproduktionen kommer att fördubblas till 60—70 Mtoe årligen inom loppet av fem år. Redan nu försöker de norska bolagen Statoil och Norsk Hydro trygga sin ”hemmamarknad” i Norden genom att ta över knappt en femtedel av bensinstationerna i Sverige. Nestes vVD Jussi Rinta utesluter inte möjligheterna till ett norskt-finländskt samarbete när det gäller raffinering och annan oljeförädling.

10/1985 FERUN eoretiskt sett skulle ett norsktfinTee samarbete vara både naturlig och fullt möjligt, men ännu har man på Neste Oy inte dryftat frågan, avslöjar Jussi Rinta, som är chef för bolagets utvecklingsenhe — Östersjö-området är Nestes hemmamarknad, och i det avseendet vill Neste hålla alla dörra öppna för nya möjligheter. Nestes raffineri i Nådendal befinner ju sig mycket nära Sverige och Stockholm, och dessutom är Nestes konkurrenskraft god i norra Sverige, för vi har båtar som klarar av svåra islägen.

Har Neste fört några som helst förhandlingar med norrmännen om ett samarbete av ovannämnt slag — Nej, det har vi inte, säger Jussi Rinta.

Neste raffinerier tog ifjol emot ca 10,5 miljoner ton olja. Av produktionen gick 71 procent till inhemsk förbrukning, medan 29 procent gick till export eller kontraktsenlig raffinering.

Ökad produktion

Nestes råoljeimport var ifjol 9,2 miljone on. Hela 76 procent av råoljan importerades från Sovjetunionen. Resten imporierades fifty-fifty från Nordsjön och Mellanösern — Saudiarabien och Iran. Importen rån Nordsjön var ifjol 1,0 miljoner ton mot bara 0,2 miljoner ton år 1983. Tillväxten för importen av nordsjöoljan var således hela 500 procent under fjolåret.

I år importerades redan uncer det första vartalet över en halv miljon ton olja från Nordsjön.

Jussi Rinta säger att Norges oljeprodukion växer stadigt, och därför vill norrmännen också försäkra sig om att den norska oljan fås ut på en marknad, som befinner sig så nära produktionsenheterna som möjigt.

Norge satsar på Norde -— Det betyder att Norge satsar på Norden och Europa. De europeiska köparna köper mer än gärna norsk olja, om inte priset utgör ett hinder. Orsaken till detta europeiska intresse är helt enkelt tryggheten: att få olja från pålitligt håll också i svåra situationer, förklarar Jussi Rinta.

För Norge är det fördelaktigt att sälja sin olja på den nordiska hemmamarknaden, eftersom transpörtkostnaderna blir lägre än om oljan skulle säljas till mera långväga köpare.

— Transportkostnaderna är fortfarande en viktig faktor inom oljebranschen, även om de inte utgöt en lika stor andel av oljepriset som före oljekrisen i mitten på 1970-talet. Före krisen kunde transportkostnaderna utgöra upp till 40 procent av oljepriset, säger Rinta.

Distributionsfrågan

Neste äger hälften av aktiestocken i de inhemska distributionsbolagen Union, Kesoil och Finnoll. Dessa tre bolag står sammanlagt för ca 40 procent av bensinförsäljningen i Finland.

Vill Neste ytterligare öka sitt inflytande inom den inhemska distributionsbrancher — Det finns aldrig någon övre gräns för oss. Naturligtvis granskar vi olika möjligheter. Ägandet är bara ett sätt att få inflytande. Ägandet är det säkraste sättet att få sin röst hörd, men det finns också andra alternativ. Vi kan tänka oss olika samarbetsmodeller med distributionsbolagen i Finland, konstaterar Jussi Rinta.

Han vill samtidigt betona, att Neste inte äger över 50 procent av aktiestocken i något av de tre ovannämnda distributionsbolagen. Exakt vad Jussi Rinta avser med ”olika samarbetsmodeller” går han inte in på, men det utvisar väl frantiden.

Peter liskola 9

Marknadsspele 797 et har blivit en extra press på D norska bolag att försäkra sig om avsättningsmöjligheter för oljan efter det spruckna Sleipner-avtalet med Storbritannien, som gällde gasleveranser i stor skala. Norge måste nu satsa på olja i stället för gas, för att inte få en svacka i sina utbyggnadsplaner. Oljeutvinningen kommer nu att öka mer än man tidigare planerat. Eftersom de norska oljebolagen satsar så hårt på förädlade produkter, måste de så snabbt som möjligt ut på marknaden.”

Denna analys bjuder den svenska tidningen Affärs Världen på i sitt nummer i början av april detta år. Analysen är säkert inte tagen ur luften, utan har flera korn av sanning i sig.

Frågan är bara hur Norge skall försäkra sig om avsättningsmöjligheterna för sin olja. Var skall den norska oljan förädlas — och har Norge och Finland gemensamma intressen inom denna sektor av oljebranschen?

FRUN 10/1985

Mera norsk olja

Den norska oljeutvinningen växer stadigt — fram till år 19290 beräknas den norska oljeproduktionen uppgå till 60—70 Mtoe årligen. Oljeproduktionen skulle därmed fördubblas på fem år.

År 1990 svarar Norge enligt vissa experter för omkring 2 procent av världens oljeproduktion. Med nordiska rått är 60—70 miljoner ton olja årligen en stor mängd — Nestes raffinaderier tog exempelvis ifjol emot 10,5 miljoner ton olja som huvudsakligen förändlades till inhemsk förbrukning

Hittills har Norges och Finlands (Statoils respektive Nestes) intressen något kolliderat, men inte på ett oroväckande sätt. Både Statoil och Neste är giganter i det egna landet: de är de största bolagen. Statoils omsättning var ifjol 35,7 miljarder NOK (ca 25,9 miljarder FIM), och vinsten före skatt var nästan 7 miljarder NOK (nästan 5 milJarder FIM). Nestekoncernens omsättning växte ifjol med en tredjedel, och översteg 32 miljarder mark.

Norge köper marknad

För att försäkra den norska oljans avsättningsmöjligheter, köpte Statoil nyligen Svenska Esso efter — som det hette — direkta förhandlingar med det amerikanska moderbolaget Exxon. I praktiken lugnades opinionen ned med att förklara att förhandlingarna skedde helt i Sverige. Enligt gissningar av olika experter torde köpesumman ha rört sig kring 2—3 miljarder SEK. Den svenska regeringen skall ännu ge tillstånd för köpet, som bl a omfattar 400 bensinstationer.

Den halvstatliga norska energikoncernen Norsk Hydro har köpt Mobil Oil i Sverige. På detta sätt tar Norsk Hydro över omkring 4,5 procent av den svenska bensinmarknaden via Mobils 220 bensinstationer. Svenska Esso (Statoil) står för 12,3 procent av bensinmarknaden, så de norska bolagen kontrollerar nu sammanlagt 16,8 procent av bensinmarknaden.

17