Väderlek och energi: sparpengar att hämta
av Claus Laurén Forum 1993-05, sida 20-21, 08.04.1993
Claus Lauré är oljeuppvärmningen börjad breda ut sig under 30- och 40 talen, medförde detta att vissa förändringar skedde inom byggtekniken. Dessa förändringar var inte alltid till det bättre. I själva verket gick en myckenhet gammal och god kunskap i graven p.g.a. den billiga oljeuppvärmningen.
Det handlade både om rent hantverkskunnande, om övergripande byggtekniska lösningar och om tätortsplanering. Eftersom värmen var billig, struntade man i gamla, beprövade metoder, som helt enkelt upplevdes som besvärliga och omständliga. Det traditionella yrkeskunnandet föll i glömska, och när sedan energikriser och oljechocker avlöste varandra under 70- och 80-talen var det för sent att vakna upp.
Sol, vind och vatten
En orsak till beräkningsfel, då det gäller värmebehovet, är en allmänt förekommande tendens att stirra sig blind på temperaturen. Utetemperaturen är förvisso en viktig faktor i sammanhanget, men väger man inte in luftfuktighet, vindförhållanden och solinstrålningen, kommer man ohjälpligt att drabbas av avvikelser.
Det här visste de gamla byggarna, och agerade därefter. De konstruerade och placerade sina hus på ett sådant sätt, att t.ex. vindlasterna minimerades, samtidigt som solinstrålningen blev optimal. Byggtekniken i flacka och vindpinade områden som Danmark, Skåne och Nordtyskland uppvisar en alldeles speciell arkitektur, som definitivt inte har uppstått slumpartat.
Man byggde hus i täta klungor, gärna i form av kringbyggda ”borgar”. Man förlade gärna ett murverk omkring bebyggelsen för att sluta det hela och bryta vindströmmarna. Det är att märka att detta sätt att strukturera en bebyggelse inte har någonting att göra med försvarsfunktioner, utan är en ren följd av dels ett svårt klimat och dels kronisk brist på bra bränsle.
Att man dessutom placerade träd- och buskvegetation i de förhärskande vindriktningarna och drog ner takprofilen ut mot de öppna fälten bidrog till energieffektiviteten. Fönstren mot yttervärlden bestod av små gluggar, taken var (och är ofta fortfarande) täckta med strå, vilket ger en mjuk vindprofil och motverkar turbulenser. Och vidare: innegårdarna var stenklädda för att fånga upp dagens solstrålning, och fönstren in mot gårdarna gjordes avsiktligt relativt stora.
Den här lilla utredningen borde med önskvärd tydlighet visa, att de gamla byggarna var väl medvetna om vad de gjorde.
”Gratis” energi
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är det befintliga flöde av värme, som existerar i en byggnad. Det handlar om ett avsevärt tillskott av energi från personer, hushållsmaskiner, tappvarmvatten, matlagning, m.m. I huvudsak är denna energi 20
I vindpinade områden — som Danmark och Nordtyskland — har man utvecklat en speciell byggteknik.
Väderlek och energi: sparpengar att hämta
De senaste årens extremt milda vintrar borde teoretiskt sett ha återverkat på energiförbrukningen. Så förhåller det sig naturligtvis också, men det hela är kanske ändå inte riktigt så enkelt som man kanske vore benägen att tro. Vädrets makter är, som känt, inte att lita på, och det faktiska behovet av tillförd värmeenergi är inte någon enkel och rätlinjig historia.
Energi-index och graddagar okt—mars 1991/92 och okt—jan 1992/93 Göteborg/Säv 150 12 10 7st Energiindex 0 Graddagar OKT .NÖV DEC JAN FEB MÅR OKT NÖV DEC JAN Månad Beräknad daglig värmeförbrukning 1—31 januari 1993 kWh Stockholm/Bromma eC,ms 2000 10001: ===- Vindhostighet 500 = Temperatur == Värmeförbruknin 0 0101 0105 0110 0115 0120 0125 0130 Datu mängd relativt konstant, men kan dock variera beroende på en byggnads utnyttjandegrad.
Om man nu på konventionellt sätt beräknar värmebehovet på basen av s.k. graddagar kommer en ganska betydande missvisning in i bilden. Den här modellen tar enbart hänsyn till temperaturförhållanden, och det har visat sig att detta inte räcker till för att få fram exakta värden.
Det är framför allt vind och luftfuktighet, som fungerar som ”troll” i det här sammanhanget. Studerar man den faktiska förbrukningen av värmeenergi kan man iaktta ganska kraftiga diskontinuiteter mellan å ena sidan värmebehovet, och å andra sidan utetemperaturen.
Hur hänger detta ihop? Svaret är följande: en kall vinterdag är luftfuktigheten låg, det råder vanligen vindstilla och solinstrålningen är ofta betydande. Vid högre temperaturer (t.ex. omkring OC) blåser det däremot ofta, samtidigt som luftfuktigheten är hög och solinstrålningen minimal. Studerar man kurvorna för faktisk värmeförbrukning, visar det sig att gråvädersdagen med vind ger ett högre realt värmebehov än en stilla vinterdag med temperaturer ner mot —5”C.
För att komma till rätta med den här typen av avvikelser har man vid SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) utvecklat en ny beräkningsmodell, som ger korrektare värden än tidigare analysinstrument. Den nya modellen kallas ENLOSS och ger som resultat ett s k ”energi-index”.
Avvikelserna större än väntat
När man studerar kurvorna för graddagsberäknad värmeförbrukning och relaterar dem till faktisk förbrukning blir avvikelserna ofta överraskande stora. Ett exempel är den sistlidna januari, som på svenska Västkusten var mycket mild och blåsig.
En konventionell beräkning av värmeförbrukningen skulle ha givit siffran 82 20 förbrukning, jämfört med ett normalår. Enligt ENLOSS-modellen skall denna siffra korrigeras till 97 26. Avvikelsen är således hela 15 procentenheter, vilket får bedömas som mycket remarkabelt. (Å andra sidan skall naturligtvis också noteras att det rör sig om relativt extrema väderförhållanden.)
Studerar vi figur 2 visar sig också ganska intressanta och kanske överraskande fenomen. Dessa siffror härrör sig inte från Västkusten, utan från Mellansverige (Stockholm-Bromma). Den 28 januari kröp temperaturen ner mot —5”C. Enligt traditionelia beräkningsgrunder borde då värmebehovet ha ökat. I själv verket kan vi iaktta en vindrelaterad minskning av behovet!
Och vice versa: den 18 januari var temperaturen uppe i ca +5”C. Det var en blåsig dag med vindstyrkor upp emot 10 m/ sek, och som följd därav åkte värmebehovet upp i en toppnotering. Temperaturen var således 10 grader högre än i det förra exemplet, samtidigt som värmebehove var betydligt större. Frågan om värmebehovet är, som synes, betydligt mer komplicerad än man kanske vore böjd att tro.
Energiförbrukning och dimensionerande effekt
Vad är nu den praktiska konsekvensen av allt detta? Först och främst kan man notera det förhållandevis självklara faktum, att exakta beräkningsgrunder inom ett så viktigt område som energiförbrukningen är någonting värdefullt i sig. Men vad som kanske är ännu viktigare är frågan om s.k. ”dimensionerande effekt”. Den här termen har samband med frågan om topplaster, energiproduktion och inte minst om framledningssystemens dimensionering.
Den dimensionerande effekten har därför betydelse både på ett strikt ekonomiskt plan (d.v.s. anläggningarna behöver inte överdimensioneras), och på ett miljömässigt. Det är ju så, att topplasterna inom framför allt elförsörjningen kommer från anläggningar som eldas med olja eller kol. Ju mindre dessa utnyttjas desto bättre.
SMHI:s energi-index finns t.v. utvecklat för ett hundratal orter i Sverige. Detta är emellertid inte någon begränsning. Analyser av detta slag kan beställas för vilken ort, anläggning eller byggnad som helst. För närmare information, kontakta t.ex. Carl-Iwar Nilsson, SMHI, 601 76 Norrköping, Sverige. Tel. 011-15 80 00. e
VARJE FINLANDSSVENSK BORDE HA SINA FORSAKRINGAR I SVENSK-FINLAND.
Ja,
Ett rätt vågat påstående? Kanske inte. Vi finlandssvenskar håller ju gärna ihop och stöder varandra. Så även vid val av försäkringsbolag . Men det förutsätter givetvis att produkten är bra, att den är rätt prissatt och att ersättningarna sköts rättvist och snabbt.
Svensk-Finland - ett litet dynamiskt försäkringsbolag. Att anlita ett litet företag innebär ofta stora fördelar. Vi på Svensk-Finland kan faktiskt tävla med de stora försäkringsjättarna och med gott resultat. Vad innebär det för Dig?
Ersättningarna snabbt och smidigt.
För oss är varje försäkringstagare lika viktig. Vi behandlar ersättningsansökningarna och fattar besluten både snabbt och smidigt, oftast redan på lokal nivå. Snabba beslut innebär korta väntetider för Dig.
Försäkringsbolaget
Svensk-Finland
RB öl aaR 2 Betjäning på svenska. Försäkringar och försäkringstexter är inte alltid så lätta att förstå sig på. Det är lättare på Ditt eget modersmål. Ersättningsansökan är också lättare att göra. Och dessutom - är det inte bra mycket trevligare att sköta sina försäkringsangelägenheter på svenska?
Konkurrenskraftiga produkte till lockande pris.
Våra försäkringar tål jämförelse med vilket annat bolags som helst. Försäkringsformerna täcker det mesta och premierna är konkurrenskraftiga. Ge oss en chans att visa vad vi kan erbjuda. Det finns faktiskt ingen orsak att skjuta upp beslutet. Kontakta oss redan idag.
Distriktskontoren:
Borgå, Ekenäs, Hangö, Jakobstad, Karis, Karleby, Kimito, Kristinestad, Lovisa, Närpes, Vasa, Åbo
Malmgatan 20, 00100 Helsingfors, tel (90) 69 351