Väderprofessor fick miljöpris

av Katarina Koivisto Forum 1990-18, sida 19, 22.11.1990

Taggar: Personer: Verner Suomi Teman: miljöpris

Svavelrening är ett affärsområde både Outokumpu och Tampella fortfarande tror på, trots att konkurrenterna på den västeuropeiska marknaden är många. Däremot finns det en marknad såväl i Östcuropa som i utvecklingsländerna.

Finländska experter räknar m>d att bara en tredjedel av den sammanlagda världsmarknaden för effektiv svavelrening ännu är mättad, så marknadsandelar finns för både Outokumpu och Tampella då de får sina metoder att fungera.

Vattenproblemavfall

Ett annat område där finländsk miljöteknik vunnit berömmelse är vattenreningen. Där är det Kemira som gjort de största satsningarna, ett tecken på det är att ett av de första projekt det nordiska miljöinvesteringsbolaget Nefco gick in i var ett samföretag mellan Kemira Kemi i Sverige och ett polskt bolag. Samföretaget i Polen skall tillverka kemikalier för vattenrening och kunderna skall främst vara lokala reningsverk.

Men den kemiska reningen ville Kemira gärna tillämpa mycket bredare än så. Företaget har en plan för rening av hela den sovjetiska Finska vikskusten som innefattar både kemisk rening och reningsverk.

Problemet med vattenutsläppen i t ex just hela Östeuropa är att reningen sker bara mekaniskt och delvis biologiskt, men metoderna befriar inte vattnet från tungmetaller och gödande ämnen. Kemisk rening krävs främst just för att få bort de gödande ämnena.

Ett tredje område som har en stor framtida marknad är problemavfallet. Oljor, gifter och andra ämnen avstjälpningsplatserna inte kan ta emot måste behandlas på

Ekokem i Ritihimäki är också utländska.

”problemavfallsplats” inte bara för finländska användare, uta speciella problemavfallsverk. 1 Finland fungerar i Riihimäki företaget Ekokem som är byggt med hjälp av Outokumpus teknik. Ekokem tar också emot och behandlar en del problemavfall från andra länder.

— Vi säljer gärna vårt vetande, säger företagets VD Juhani Syrjämäki. — Men samtidigt är det också så att vi är specialiserade på behandling av vissa typer av problemavfall här, och kan ta emot den typens avfall också från andra håll av världen. Det vi inte kan behandla får finlän darna i sin tur skicka utomlands. Olika problemavfallsverk är specialiserade på olika sorters avfall.

Det är inte bara miljöteknologin som blir en framtidsfråga och en framtida marknad. När den väl är tillämpad återstår ännu frågan att på ett vettigt sätt kunna använda slutprodukterna. Det gäller t ex i svavelreningens fall de svavelhaltiga gipsplattorna som man nu t o m prövar alt använda som vägmaterial. Det sker i form av ett experiment frmatran Voima och Partek samarbetar om. LJ

Väderproftessor fick miljöpri et finns ett samband mellan väder lek och miljö, därför är det bar naturligt att det också finns ett samband mellan väderobservationer och observationer kring förändringar i vår miljö och i atomosfären.

Det hävdar professor Verner Suomi som i oktober belönades med det första miljöpriset från Walter Ahlströms fond. Suomi är trots sitt namn amerikan, och har de senaste 40 åren verkal vid universitetet i Madison, Wisconsin.

Professor Suomi har från början utvecklat rymdbaserade instrument för väderIeksobservationer, men de instrumenten har han senare utvecklat så att observationerna omfattar också miljön. Suomi besökte Finland i mitten av oktober för att ta emot sitt pris, och föreläste då också för studenter och andra intresserade vid tekniska högskolan i Otnäs.

— Vi behöver tillräckliga kunskaper om luftmassornas rörelser och förändringar i atmosfären för att kunna minska de skadliga effekterna av 1 cx industriella utsläpp, säger Suomi.

Han har utvecklat både de konkreta mätinstrument som sänds upp i luften per

FORUN, 18/199 satellit och metoderna att tolka de fakta instrumenten samlar in. Genom de tolkningsmönstren har det blivit lättare att förutsäga väderfenomen som stormar och orkaner.

Dagens stora miljöproblem som drivhuseffekten, klimatförändringar och minskande ozonlager är också sådant som kan mätas med hjälp av Suomis mätinstrument. Sedan han utvecklade den första rymdbaserade väderleksobservatören har behoven också förändrats.

— Fakta om jorden är av stor betydelse för att kunna minska utsläppens skadeverkningar, anser Suomi. — Först när vi vet hur utsläpp påverkar luften och klimatet kan vi börja fundera på sätt att komma tillrätta med dem. För luftutsläpp är ju sällan lokala: de rör sig långt och utan hänsyn till gränser.

I Finland är fortfarande den meteorologiska instrumentforskningen outvecklad, men professor Suomis metoder och hans idéer har väckt intresse bland studenter också här, bla belönade Walter Ahlströms stiftelse också finländska studenter som sysslar med den här typen av forskning. K — Kunskap om hur utsläppen påverkar luften och klimatet är viktigt i miljöskyddet, säger professor Verner Suomi.

19