Valtra fick grönt ljus
av Mats Kockberg Forum 1979-17, sida 07, 07.11.1979
ledaren
Valtra fick grönt ljus
RIKSDAGEN har med betryggande majoritet beviljat de 349 miljoner som krävs för att täcka förlusterna inom Valco och få igång bildrörsproduktionen inom Valmets nya dotterbolag Valtra. Därmed är ett skede i den tilltrasslade Valco-härvan behandlat. En rad frågekomplex står emellertid ännu öppna. Vid sidan av ansvarsfrågan och det principiella resonemanget om hur statsbolagen bör övervakas, gäller det att se till att den fortsatta verksamheten drivs utgående från långsiktiga lönsamhetskriterier.
Då man analyserar hela det statliga bildrörsengagemanget i ljuset av Valco-kraschen bör man akta sig för att emotionellt knippa ihop de olika delfrågor det gäller att ta ställning till. Istället bör respektive område granskas vart för sig.
Det står klart att bildrörsföretagets start ursprungligen skedde under synnerligen betänkliga premisser, och att såväl bolagets ledning som de ledande förtroendemännen saknade behövlig kompetens för att i tid dra de nödvändiga slutsatserna av den haltande produktionen. Det är därför med lätthet man kan ansluta sig till justitieminister Christoffer Taxells anteckning till statsrådets protokoll om att den bolagsrättsliga ansvarsfrågan med anledning av Valcos förlustbringande verksamhet borde ha behandlats av regeringen.
Väl att märka är att riksdagens auktoritet efter statsutskottets behandling nu kräver att den av handels- och industriministeriet tillsatta arbetsgruppen för Valco också utreder ansvarsproblematiken. Bla det faktum att bildrörsföretagets kontrollrevisor redan i oktober 1977 skriftligen varnade dåvarande handels- och industriministern om att Valco-ledningen inte behärskade situationen, och att liknande tongångar upprepades i en rapport till
FORUM 17/7 förvaltningsrådets ordförande ett år senare utan att konkreta åtgärder visavi ledningen vidtogs, är ägnat att väcka ytterst stor förvåning. Ännu i januari i år hävdade minister Rantala i riksdagen att Valcos lönsamhetskalkyler ytterligare förbättrats efter det att företaget grundats.
EN UTREDNING av ansvarsfrågan ter sig också nödvändig med tanke på att statsmaktens representanter vid Valcos avslutande bolagsstämma bör få direktiv om hur de skall förhålla sig då det gäller att bevilja ansvarsfrihet för Valcos ledning för dess sätt att sköta företaget.
Då det gäller framtidsutsikterna för Valtra torde man med fog kunna säga att de ter sig ljusare än för Valco. Bildrörsproduktionen startar nu i blygsammare skala. Antalet anställda uppgår till ca 250, vilket bör jämföras med de omkring 750 vid Valcos anläggningar. Också det tekniska kunnandet befinner sig på en högre nivå efter de talrika fadäserna vid det misslyckade företaget. Det faktum att Valmet som ett både nationellt och internationellt erkänt storbolag har gett sig in på bildrörsbranschen borgar förhoppningsvis för att Valtra styrs effektivt och rationellt. En fortsättning av bildrörstillverkningen utgående från en realistisk målsättning har också sin givna betydelse för Finlands industriella prestige.
Stämningarna inför riksdagens Valco-debatt var av lätt förståeliga skäl på sina håll upprivna. Att på basen av de grova misstag som redan från början gjordes vid Valco-projektet kategoriskt motsätta sig en fortgående utveckling av den inhemska elektronikindustrin är emellertid inte motiverat. Ett faktum står i alla fall klart: de dyra läropengarna ställer stora krav på effektivt ledarskap inom Valtra — fortsatta misslyckanden har den statligt styrda industrin inte råd med. ME