Vanda höjer profilen

av Tommy Westerlund Forum 1989-06, sida 38-39, 13.04.1989

Taggar: Teman: byggforum

Text: Tommy Westerlund

VANDA

HÖJER PROFILEN

Vanda har alltid fött nöja sig med att stå I skuggan av sina rikare och vackrare grannkommuner i huvudstadsregionen, Men nu håller någonting på att ske. Vanda kommer i rask takt att utvecklas och ändra profil. En sällan skådad byggboom står för dörren. Den kommerr antagligen på allvar i gång då investeringsskatten i sin nuvarande form avskaffas hös och öppnar sina dörrar om någr veckor. Det här projektet kunde ses Som startskottet för det nya Vanda. Visserligen har Vanda redan tidigare sett förändringar, men inte i den omfattning som de närmaste åren är att vänta.

Vandas främsta tätort, Dickursby, har utvecklats till ett modernt centrum under 1980-talet. Men med en hela tiden accelererande fart. Den allra senaste tiden har den synliga byggnadsverksamheten inte varit så livlig på grund av investeringsskatten, men undantagstillstånd har nu getts för några projekt. Och i höst kommer sannolikt också de övriga i gång.

VE rer ret Heureka står färdigt

Det skall byggas hotell, affärer, kontor och bostäder på tiotusentals kvadratmeter i Dickursby.

— Bland annat Kommunala pensionsstiftelsen och YIT:s Peusyhtymå Oy torde ha fått undantagstillstånd att börja bygga utan skatt. Pensionsstiftelsens projekt omfattar bland annat ett hotell och Perusyhtymä skall bygga ett varuhus åt Tukkukauppojen Oy, säger Juha Saramies, som är chef för planerings- och fastighetsverket i Vanda.

Två varuhus

Perusyhtymä bygger Anttilas hittills största varuhus med en försäljningsyta på dryg 7 000 m?. Projektet omfattar också ett parkeringshus med plats för 450 bilar.

YlT-koncernen bygger också upp ett nytt centrum på Dickursby färgfabrikers gamla område. På ett sex hektar stort område skall det byggas hotell, bostäder, affärer och kon tor alldeles intill Dickursby station.

Också SOK har för avsikt att bygga ett nytt varuhus i Dickursby och ännu mera nya affärer blir det då det så kallade Erkakvarteret står färdigt. Det är fråga om ett kombinerat affärs- och kontorsprojekt med Vanda stad som majoritetsägare.

Aven staten är med och förändrar Dic kursby. I anslutning till det nya stationscen rumet uppförs byggnader för statistikcentralen, skogsstyrelsen och centralkriminalpolisen. Störst blir statistikcentralens byggnad på 18 500 m2.

Allt detta är alltså att vänta enbart i Dickursby. Av Vandas andra tätorter är stora nybyggen planerade också i Myrbacka. Staden vill äntligen få fart på byggandet i de södra delarna av Myrbacka centrum.

Där har planerats sammanlagt 33 000 m? enbart för affären. Vissa tvister mellan byggföretagen har fördröjt byggandet, men enligt byråchef Saramies har de nya projekten som planeras i Vanda nu satt fart på de företag som skall bygga i Myrbacka.

Vandaporten

Och med de nya projekten menar Saramies framförallt Vandaporten, det största av alla

Så här skall Vandaportens köpcentrum se ut då det står färdigt 1992.

projekt som planeras i Vanda. Ett enormt köpcentrum med hotell och kontorsbyggnader skall uppföras öster om Flygstationsvägen och strax söder om Ring III. Våningsytan i det här projektet är över 150 000 m?.

Det är fråga om ett av landets största byggnadsprojekt. | affärscentret får både Kesko och SOK plats med varsitt varuhus. Vidare byggs där ett hotell med 300—400 rum och kontorsbyggnader. Parkeringsplats skall det bli för 4 500 bilar.

Byggare är Polar och Haka, och de har som mål att köpcentret skall stå färdigt i början av 1992. Byggstart blir det eventuellt redan i höst.

I ett senare skede skall det i Vandaporten också byggas en företagspark, bostäder och eventuellt ett mässcentrum. Totalt är det fråga om ett projekt som går lös på astronomiska fem miljarder mark. Hela byggnadsrätten är 260 000 m?, Enligt Juha Saramies kan hela området i teorin stå färdigt om tio år, men i praktiken går det nog en bit in på nästa sekel.

Från ett till tio hotell!

Vid Tavastehusvägen, strax norr om Ring III planerar för sin del Eka och Tuko ett stort köpcentra. Det går under namnet Tavastporten och är ännu endast i planeringsskedet.

— Vi vet ingenting om Tavastporien. Jag har närmast uppfattat det som en försöksballong av byggarna, säger Saramies.

vid Ring III, ungefär mittemot där Vandaportens köpcentrum skall uppföras finns dag Rantasipis Airport Hotel. Om något år har hotellet sällskap av flera andra. Eka skall bygga ett Cumulus-hotell med 300 rum och alldeles intill upför Alfred A Palmberg ett hotell med ungefär lika stor kapacitet åt Vuoristo-dolagen.

Förutom de här hotellprojekten, som hunnit längst, finns ytteligare fyra, fem på idéstadiet kring flygstationen. Om man därtill beaktar de nya hotell som skall byggas i Dickursby får Vanda plötsligt ett tiotal hotell mot ett (!) tidigare.

— Hotellboomen oroar mig faktiskt mer än det kraftiga byggandet av affärscentrum, som har fått mer kritik, konstaterar Saramies. — Koncentrationen av hotell kring flygstationen sker med tanke på affärsmän som inte bryr sig om att åka ända in till Helsingfors och transitturister som endast vill övernatta i vänta på nästa plan. Om gästerna räcker till återstår att se.

Affärer behöv — Vanda har 150 000 invånare. En tumregel är att servicenivån i en stad är bra om detaljhandelns totalyta uppgår till 1 m?/invånare. Vanda har i dag, om man inte räknar med möbelhallarna, 0,5 m?/invånare. Det finns alltså utrymme för mycket mer affärer. Nu åker många av Vandaborna till Helsingfors och gör sina uppköp.

Vandaportens köpcentrum höjer detaljhandelns totalyta med 0,2 m/invånare. Det finns alltså utrymme också för andra. Det här bevisar enligt Saramies också att påståendena om att Vandaporten tar död på gamla affärscertra inte stämmer. Dess utom kommer Vandaporten att locka köpare också från annat håll, påpekar han. Många vill dessutom se Vandaporten som landets skådefönster för världen. Närmare tio miljoner flygpassagerare kommer årligen till den närbelägna flygstationen.

Bromsar

Vanda har förbannat investeringsskatten mer än någon annan eftersom man anser att skatten slagit allra hårdast mot den egna kommunen. — Investeringsskatten har i praktiken stoppat allt. Det är synd då Vanda I jämförelse med till exempel Helsingfors ännu är bara halvfärdigt. Vi har exempelvis beträffande arbetsplatser en självförsörjningsgrad på 65 procent mot 120 för Helsingfors, påpekar Saramies. Investeringsskatten försvinner antagligen i höst, men nu planeras under inrikesminister Jarmo Rantanens ledning nya åtgärder för att begränsa privat byggande utanför nuvarande tätorter för två till fyra år. Det skulle bland annat sätta käppar i hjulet för Vandaporten. — Det kommer säkert att bli häftiga diskussioner. Ett hårt bakslag skulle det vara för Vanda om Vandaport-projektet rmåste skjutas upp. Men först skall statsrådet godkänna Rantanens förslag och dessutom skall det omfattas av huvudstadsregionens kommuner. Och att få åtminstone Vanda med blir inte lätt, lovar Juha Saramies. Vanda har en gång för alla bestämt sig för att höja profilen, rejält. Och det skall ingen få hindra. LJ

Ta LU RT AkO00 BELLA NEN NSA HUND 4 KANTER GE JI 38

NN N AL s-.

il: a NG SUR ER 6/1989 FÖRUN,

Tio vinkar för byggaren

Att börja bygga innebär ofta en mycket krä vande och risktylld period för konsumenten.

En stor del av byggarna är dessutom nyhbör jade i byggnadsbranschen.

För byggaren finns det dock olika metoder att förebygga konfliktsituationer 1. Beakta osäkerhetsfaktorerna när du gör upp avtal. Hit hör t ex byggnadslov och finansiering. Kräv ett avtalsvillkor som ger dig rätt att häva avtalet utan ersätt ningsansvar om någon osäkerhetsfaktor inte kan genomföras.

2. Gör upp en retroaktiv betalningstidtabell för entrepenaden — du betalar bara för det som har gjorts. Då blir du inte lidande om entrepenören avbruter arbetet Om du blir tvungen att betala någon rat på förhand, skall du kräva bankgaranti eller annan säkerhet för beloppet redan när avtalet görs upp.

3. Se till att avtalet får en sk vitesklausul för den händelse att leveransen eller ent HR ND AA NT repenaden fördröjs. Vitet skall vara så stort att det täcker kostnaderna för väntetiden. Det är mycket besvärligt att få ersättning utan vitesklausul. 4. Bekanta dig med avtalets innehåll ordentligt innan du undertecknar det, Läs i lugn och ro igenom alla avtalsvillkor och bekanta dig med alla dokument som nämns i avtalet. Av huspaketsavtal skall det också framgå vad som inte ingår i leveransen.

4. Anställ övervakare i ett så tidigt sked som möjligt, redan innan avtalet ingås. Då kan du anlita hans sakkunskap redan i avtalsskedet. Förlita dig inte på en formell övervakare eller en övervakare som är bunden till din avtalspart, t ex husfabriken eller entrepenören.

5. För arbetsplatsdagbok där du antecknar alla huvudskeden av byggnadsarbetet — anskaffning av byggnadslov, leveransdatum, eventuella fel och klagomål över dessa, arbetsplatsmöten, inspektioner OSV.

. Följ ritningarna. Börja inte bygga något skede utan vederbörliga ritningar. Lita inte på huvudritningen om det finns en

S konstruktionsritning. Avbryt byggande och utred frågan vid ett arbetsplatsmöt om ritningarna inte stämmer överens sinsemellan.

8. Kontrollera alla anlända varuleveranser åtminstone ytligt genast när de har anlänt för att kunna upptäcka eventuella transportskador och grova fel. Byggnadsmaterialet behöver dock inte packas upp förrän det tas i bruk.

9. Gör genasi en skriftlig felanmälan om alla fel och förseningar som du konstaterar (reklamation). Ge den åt din avtalspart och tag själv en kopia. Härefter kan du sköta ärendet per telefon. Din avtalspart har rätt att korrigera felen utan dröjsmål och ersättning. En tidsgräns måste dock anges för korrigeringen.

10.Vid köp av huspaket och varor har byggaren rätt att innehålla betalningen tills felet är korrigerat eller överenskommelse annars har nåtts.

Om ovanstående punkter har följts, men saken ändå inte klaras upp kan byggaren kontakta konsumentrådgivaren i sin kommun eller ringa upp konsumentklagonämndens dejour

FÖRUN, 5/198 39