Våningar på vinden
av Ragnhild Artimo Forum 1987-07, sida 20-21, 16.04.1987
Parkgatan 9 i Helsingfors är ett vindsvåningsprojekt i två våningar, totalarealen däruppe blir över 700 m?. Cellit Oy och Rakennus Oy Leo Heinänen är bolagen bakom projektet. Tills arbetena blir färdiga förorsakar de en del miljöproblem…
— Åtft utnyttja det gamla, |
Parkgatan 7, ett typiskt 6O-tals vindsvåningsprojekt: glasskåpet upptill rimmar illa med resten av fasaden. Idag skulle en sådan lösning anses bokstavligt talat kriminell och inte förstöra vackra [ boendemiljöer är en bra utgångspunkt i stadsarkitektur, säger Patrick Eriks son.
Väninga på vinden
Vvindsvåningar är inte bara en attrakti boendermodel moderna, funktionell lägenheter i gamla, trivsamma hus, med fin utsikt. Vindsvåningar är också ett sätt att producera nya bostäder uton att göra vål på stadsbilden.
jat här, men i Stockholm finns det re dan en försvarlig vindsvåningspark. Den nordiska vindsvåningslösningen skall inte förväxlas med londonska penthouse: generösa, planeringsmässigt brokiga takterasser, på vilka regelrätta ”takhus” uppförts — med 360? utsikt.
— Det finns faktiskt en avsevärd vindsvåningspotential i Helsingfors, säger arkltekt Patrick Eriksson. — I stadskärnan, Tölö, Kronohagen och Skatudden kunde enligt stadens beräkningar byggas över 200 00 20
Yran men Sockna har bara bör m? vindsvåningsareal, vilket motsvarar 3—5 000 bostäder.
Patrick Eriksson har sin arkitektbyrå i en av de vackra villorna i Brunnsparken, inte långt från sitt första stora vindsvåningsprojekt på Parkgatan 9. Det ska bli klart i sommar. Flera projekt är under planering men proceduren från idé till vindsvåning är inte alldeles okomplicerad — På bostadsaktiebolagsnivå krävs att beslutet är enhälligt. Och så krävs undantagstillstånd från miljöministeriet — för nästan hela stadskärnan gäller att byggnadsrätten enligt gällande stadsplaner är mindre än den redan förverkligade byggnadsvolymen. Ändå förhåller sig staden principiellt mycket positivt till vindsvåningsbyggande som — om än i liten skala — bidrar till att underlätta bostadsbristen.
Hittills har under 80-talet byggts bara en handfull vindsvåningar. Det är då fråga om att hela vinden byggts om till lägenheter; enstaka exempel på individuella vindsvåningsprojekt finns naturligtvis från tidigare decennier — Patrick Eriksson nämner bl a Tove Janssons ateljé.
Byråkratimenuett
Bostadsaktiebolag, som genom en extra våning vill stärka bolagets ekonomi, har två alternativ att avancera i saken — Efter att bolaget undersökt de reeila tekniska möjligheterna för ett sådant projekt, överenskommit med staden om förbättring av boendemiljön i stort, och skött den tidskrävande pappersexercis som erhållandet av byggnadstillstånd kräver, kan bolaget antingen sälja byggnadsrätten till ett byggnadsföretag, vilket ger omedelbar ekonomisk utdelning, eller självt sköta administrationen och byggnadsprocessen -— med ansvar, risker — och vinst. Detta är jobbigt, ty vanligen har bolaget inte yrkeskunnigt folk som kan svara för dessa uppgifter, och ett problem är också att dess styrelse väljs för ett år i taget.
Ett villkor för erhållande av erforderliga undantags- och byggnadstillstånd är att bolaget förbinder sig att utnyttja vinstmedlen till förbättrande av boendestandarden i huset — inte bara i form av normala underhållsarbeten som fasadrenovering eller förnyade fönsterbågar, utan också genom att installera bastu, nhobbyutrymmen, göra gården bilfri och grön etc.
Eriksson säger att bolaget får räkna med ett till två år för planering och erhållande av samtliga tillstånd. Programmeringen och förplaneringen tar någon månad i anspråk, medan undantagstillståndet kan äröja upp till ett år. Byggnadstillståndet är sedan en enklare historia, då planerna under förstudierna har behandlats preliminärt.
— Det finns också en juridisk detalj att beakta för bostadsaktiebolaget: det går inte att ändra på äganderätten i de befintliga aktierna, så ett vindsvåningsprojekt förutsätter ofta en ändring av bolagsordningen. Det är här det enhälliga godkännandet kommer in — och fiera projekt har stupat på en enda nej-röst.
Kostnader — och priser
För vindsvåningar får man räkna med byggkostnader på | medeltal 6—8 000 mk/m? mot 4—5 000 för ”normala” höghuslägenheter. Därtill kommer ett visst ”tomtpris” — runt 3.000 mkim? i stadskärnan mot 1—1 500 på marknivån i omgivningarna. Vindsvåningarnas ekonomiska lönsamhet för bolagen baserar sig förutom tomtpriset på deras läge — som i genomsnitt ger ett bostadspris på 12—14 000 mk/m?, och i optimala fall kan gå upp till 16 000 mk/m? — Ändå är det inte fråga om tyxvåningar, men naturligtvis är de högklassigt byggda. Det säger sig självt att det är dödfött att bygga vindsvåningar i fyravåningshus utan panoramautsikt.
Marknadsföringen av de ännu rätt få vindsvåningar som byggts de senaste åren har enligt Patrick Eriksson inte varit något problem: de har ”sålt sig själva”. Typiskt ä 7/1987 FORU på trävaror och mycket annat
Ekenäs, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kuopio, Lahtis, Lojo, Pieksämäki, Raumo, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Tammerfors, Torneå, Uleåborg, Vasa, Åbo. Dotterbolag: Kokkolan Puutavara Oy, Savonlinna — SE ON JAMPTI—
Rakennustarvike Oy, Kehätien Rakennuspalvelu Oy.
också att verkligt stora lägenheter på runt 200 m? varit efterfrågade
Tekniska utmaningar
Naturligtvis lämpar sig inte alla vindsutrymmen för ombyggning till bostäder. Tillräcklig volym är en förutsättning — bärande konstruktioner, isolationer och väggar kräver utrymme.
— Rent tekniskt är VVS- och elinstallationerna krävande, och arkitekten är bunden av husets existerande rör och elstigningar. Ofta är det fråga om så gamla hus att sistnämnda ändå är i behov av att förnyas för att klara modern belastning.
En central fråga är brandsäkerheten. Vindsutrymmen är vanligen förverkligade i trä, vilket betyder B-klass, och måste i högre byggnader klassas upp till A — genom användande av stenmaterial som t ex siporex, betong eller tegel. I vissa fall godkänns även stålkonstruktioner plus brandisolering.
Hissfrågan kan lösas antingen genom att flytta maskinrummet en våning upp och få hiss till de nya lägenheterna, eller att lämna hissen som den varit — och hoppas folk är villiga att gå upp till den sista våningen.
Takform och lutning mot gatan måste oftast bevaras eller ändras med största pie tet, vilket kan ge problem med fönsteröpp R 2000
För industri, garage, lager
Tät — Snabb — Lättanvänd Levereras hand: eller elmanövrerad Oy Helamestarit Ab, PB 22, 02231 Esbo, tel. (90) 803613 ee e Sandwich-konstruktion, K-värde 0,38 e .
| FÖR YTTERLIGARE INFORMATION Namn: ..
MÅOFessi oo…
FPFÖORUN, 7/198 Ö ningar — för gårdssidan är bestämmelserna liberalare.
— Parkgatan 9 får t ex terasser mot gården för samtliga lägenheter. En annan ovanlig detalj är att vindens höjd där medgett lägenheter i två våningar — så vi bygger egentligen en tvåvånings radhuslänga under taket på ett gammalt hus!
Husekonomi, kulturekonomi
Patrick Eriksson är klart en förespråkare för vindsvåningar.
— Frånsett att de ger flera människor möjligheter att bo i innerstaden, är de en miljövänlig gärning. De ger mera boendevolym i ofta vackra, på sin tid välplanerade hus, som utgör element av stadens skyline. Och för en arkitekt är de intressanta — och arbetsdryga — uppgifter, genom att rnan inte kan köra med standardlösningar; den ram inom vilken man opererar gör planeringen komplicerad.
Patrick Eriksson, som arbetar mycket med sanering och anpassning till gammal miljö, vill inte binda sig till senfunktionalism eller postmodernism, utan förespråkar en mjukare, vänligare arkitektur.
— Jag vill arbeta med vettiga men trevliga projekt, gärna sådana som kräver fantasi. Och det kräver vindsvåningar.
Ragnhild Artimo 9
STEFE0O0 21