Var dröjer avgiften för byggforskning?

Taggar: Teman: forskning

Rakeva frågar:

Var dröjer avgiften för byggforskning?

I två olika repriser — i juni 1968 och våren 1969 — har en av statsrådet tillsatt kommitté föreslagit införandet av en byggforskningsavgift hos oss. Då förslagets öde fortfarande är höljt i dunkel har Rakeva-stiftelsen”) nyligen i en skrivelse till statsrådet påpekat sakens brådskande natur.

Stiftelsen tog som första organisation i vårt land redan 1960 initiativet till att inhämta medel för forskning och utveckling inom husbyggnadsbranschen. Detta skulle ske genom en byggforskningsavgift.

Den 17. 3. 1966 tillsatte statsrådet en kommitté för att utreda behovet av en särskild organisation för byggforskning, och på basen av detta göra förslag till nödiga åtgärder. Kommitténs betänkande gick i princip ut på samma sak som stiftelsen RAKEVA:s tidigare förslag.

I Sverige: 0,6 procent av lönerna

I detta sammanhang kan man konstatera att man i Sverige tog i bruk en byggforskningsavgift redan 1960 och att den för närvarande är 0,6 proc. av de löner som utbetalas inom husbyggnadsbranschen. I Sverige är man nöjd med detta arrangemang. Ett tecken på detta är att man höjt avgiften en gång sedan den instiftades. Av de medel som inhämtats genorn byggforskningsavgiften i Sverige kan man nu anslå 34 Mkr per år till forskning. En motsvarande avgift finns även i Norge. Med stöd av dessa medel har forskningen inom byggbranschen gjort stora framsteg i det övriga Norden. Finland har i detta avseende blivit betydligt efter i utvecklingen, vilket vi inte skulle ha råd till.

Industrialiseringsskede

Som bekant är byggnadsproduktionen inne i ett kraftigt industrialiseringsskede, varför det är helt naturligt att man bör fästa allt större uppmärksamhet vid innovation, forskning och utveckling inom facket, vilket betyder att det bör finnas medel att anslå för ändamålet.

Då man jämför de medel som används för utveckling och forskning inom övriga industrigrenar med den som nu föreslagits för byggbranschen, kan man konstatera att de förra oftast är många gånger större än de senare, tröts att byggbranschen står för en betydande del av den nationalekonomiska investeringsverksamheten.

Forskningen måste effektiveras

Forskningsarbetet borde effektiveras bla med tanke på justéringar av byggnadsbestämmelserna och en allmän sänkning av byggnadskostnadsnivån. En koordinering av forskningsarbetet och en effektivering av informationen om olika forskningsprojekt för att resultaten skall kunna utnyttjas i så hög grad som möjligt är av nöden. I detta sammanhang får man inte glömma att en effektivering av byggnadsproduktionen förutom utnyttjande av industriella metoder även ställer allt större krav på yrkeskunskap, varför speciell uppmärksamhet bör fästas vid främjandet av yrkesutbildningen inom branschen.

Det bör även påpekas att man hos oss i brist på egen byggforskning i hög grad varit tvungen att ty sig till dyra utländska licenser vid uppgifter som fordrat utvecklingsarbete.

+) Byggbranschens rationaliseringsnämnd grundades av statsmakten år 1953. Nämndens arbete förs vidare av Delegationen för byggbranschens främjande (Rakennusalan kehittämisvaltuuskunta), också kallad stiftelsen RAKEVA, som grundades 1959, Stiftelsens stadgar inleds med följande precisering av dess uppgift »Stiftelsens uppgift är att utveckla byggbranschen i vårt land genom att verka som ett samorgan för olika organisationer och enskilda forskare, för att effektivera och koordinera utvecklings- och forskningsatbete inom byggteknik och -ekonomi, med beaktande av mänskliga, sociala och estetiska synpunkter på branschen».

Forum 19/70