Vår handel med de små SEV-länderna snedvriden
av P-E Paul Forum 1978-05, sida 20-21, 22.03.1978
Vår handel med de små SEV-länderna snedvride e Vår handel med de sk små SEV-länderna är inte större än omsättningen för ett medelstort finländskt företag. Vår totala export till sex SEV-länder är inte större än vår expor tillitalien!
Handeln är snedvriden och bakfram. Vår totalimport minskar men från SEV ökar den. Vår totalexport åter ökar medan de minskar till SEV-länderna.
e Detta år planeras femtio (!) tekniskt-vetenskapliga expertsammanträden. Man hoppas det här ska stimulera handeln, som alltså verkligen behöver stimuleras.
e Finlands Kevsos-avtal ska stå modell för avtalet mellan SEV och EG! Dethär önskemålet har SEV uttryckligen framfört inför de förhandlingar med EG som inleds i maj.
ww” Efter ingången av SEVavtalet har Finland fortsatt att bygga ut sina ekonomiska förbindelser med de olika SEV-länderna på bilateral bas, främst givetvis med Sovjetunionen. I det följande kommer dock endast de ekonomiska förbindelserna med de sk små SEV-länderna att behandlas. Den handelspolitiska diskussionen kring dessa länder har nämligen tyvärr varit synnerligen vag för att inte säga obefintlig om man undantar rabaldret kring det träförädlingskombinat som Polen slutligen beställde av Kanada och som gick vår näsa förbi.
Det är naturligt att vårt handelspolitiska intresse framför allt riktar sig på Sovjetunionen, då Sovjetunionen är vår största handelspartner som helt ställer de övriga SEV-länderna i skuggan. Då stora potentiella möjligheter för oss även finns i de små SEV-länderna borde dessa länder betydligt mera beröras i den ekonomiska diskussionen.
Avskaffade handelshinder men inte frihandel
I enlighet med andan i vårt samarbetsavtal med SEV ingick vi 1975 speciella frihandelsavtal eller de sk Kevsos-avtalen med de flesta små SEV-länderna. Enligt dessa avtal avskaffas alla handelshinder mellan Finland och respektive SEV-land dvs framför allt tullarna. Någon frihandel i samma betydelse som vi har med EG- eller EFTA-länderna är det dock icke fråga om när det gälle 20
SEV-länderna och Kevsosavtalen. Då utrikeshandeln är ett statsmonopol i SEV-länderna, har dessa länder möjligheter att styra utrikeshandeln till alla delar genom sina utrikeshandelsorganisationer och på så sätt begränsa eller öka handeln både per varuslag och per period i samband med de årliga handelsavtalen.
Att så är fallet minskar dock inte Kevsos- avtalens betydelse: politiskt sett är de ett tecken på vilja till samarbete, och ekonomiskt tenderar de i alla fall att öka efterfrågan då ju tullarnas avskaffande = förbilligar varan för konsumenten.
Växande SEV-handelsutbyte beror främst på ökad Sovjethandel
Kevsos-avtalen har också fått betydelse utöver Finlands gränser. SEV har nämligen i sina kontakter med EG framfört som en av de viktigaste punkterna för ett samarbetsavtal en önskan om avskaffande av alla handelshinder mellan SEV-länderna och EG eller m ao just det som Finland och SEV har beslutat om i Kevsosavtalen. Förhandlingarna mellan SEV och EG skall enligt nuvarande planer inledas i maj.
Tillsvidare har Finland ingått sk Kevsos-avtal (frihandelsavtal) med Bulgarien, Tyska Demokratiska republiken, Ungern och Tjeckoslovakien, alla 1975. Avtalet med Polen har sedan länge varit klart men ratificerades först nu i vår. Med Mongoliska Folkrepubliken har vi ett vanligt handelsavtal och med Kuba et avtal om tekniskt, vetenskapligt och ekonomiskt samarbete.
Vid de årliga mötena med samarbetskommissionen brukar framhållas att handelsutbytet mellan Finland och SEV-länderna som grupp har vuxit och fortsätter att växa i snabb takt. Sålunda konstaterade kommissionen tex vid sitt fjärde möte i Helsingfors i oktober 1976 att handelsutbytet hade vuxit från 0,9 miljarder rubel 1973 till 1,8 miljarder 1974 och ytterligare till 2,1 miljarder rubel 1975. Detta är givetvis riktigt och glädjande. Granskar man emellertid länderförteckningen, så konstateras att ökningen nära nog uteslutande beror på vår växande handel med Sovjetunionen. Handeln med de övriga SEV-länderna har inte utvecklats så som man skulle önska utan är alltjämt ganska obetydlig, trots Kevsosavtalen och andra försök till stimulans av handelsutbytet. Detta kan inte anses tillfredsställande.
Tekniskt-vetenskapligt samarbete utvecklas snabbare
Däremot har det tekniskt-vetenskapliga samarbetet utvecklats snabbt, och har numera nått en imponerande omfattning. Som exempel kan nämnas att programmet för 1978 omfattar inte mindre än nära 50 expertsammanträden under vilka nya samarbetsprojekt skall letas fram och diskuteras. Ett viktigt arbete som skall sättas igång i år är kodifiering av varuhandelns allmänna villkor, som en blandad juristgrupp nu tar itu med. Förenklade, standariserade och enhetliga handelsusanser kommer helt säkert att stimulera handelsutbytet mellan Finland och de små SEV-länderna. Och detta handelsutbyte behöver verkligen stimulans, såsom framgår av följande tabeller.
Av tabellerna framgår att vår handel med de små SEV-länderna är rätt obetydlig, kanske med undantag för Tyska Demokratiska republiken och Polen, Siffrorna än inte större än omsättningen för ett mindre eller medelstort företag i Finland. Finlands totalimport från alla de små SEV-länderna är av samma storleksordning som vår import från
FORUM 5/78
Norge eller Österrike plus Schweiz. På exportsidan ser det lika bedrövligt ut: vår totalexport till de uppräknade sex små SEV-länderna är lika stor som vår export till Italien eller till Norge.
Någon väsentlig skillnad sedan tiden före SEV-avtalet 1973 har inte heller inträffat. År 1972 utgjorde vår import från de sex små SEV-länderna till sammans 3,8 procent av vår totalimport. År 1976 var motsvarande procenttal 3,3 procent och 1977 var siffran 3,9 procent. Motsvarande data för exporten är 3,4 procent (1972), 3,5 procent (1976) och 2,8 procent (1977).
Orsakerna lätta att påvisa
Man kan dessutom konstatera en tydlig snedvridning i vårt handelsutbyte med dessa sex SEV-länder. Utvecklingen gick nämligen stick i stäv med vår allmänna import- resp. exportutveckling. Ökningen för vår totalimport bromsades upp 1977 och blev endast 7,6 procent, men importen från de små SEV-länderna ökade med 25,5 procent. På exportsidan blev utvecklingen den rakt motsatta. Vår totalexport växte med 26,3 procent, men exporten till de sex små SEV-länderna ökade inte mera än med 11,6 procent.
Det är enkelt att påvisa orsakerna till att vårt handelsutbyte med d små SEV-länderna har förblivit på en så anspråkslös nivå. Det är för det första vår svaga konkurrensförmåga, en följd av våra höga tillverkningskostnader, och för det andra vår kapitalfattigdom, som hindrar oss från att bevilja de krediter och betalningstider som är ett villkor för exporten. Tyska Förbundsrepubliken, Frankrike, England och andra västeuropeiska stater, Kanada och USA har helt andra möjligheter än vi att konkurrera med priser och betalningsvillkor.
Förbättrade marknadsutsikter och ökade möjligheter till handelsutbyte
De små SEV-länderna är alla svårt skuldsatta gentemot västländerna. Polen och Tyska Demokratiska republiken har miljardskulder gentemot Förbundsrepubliken Tyskland. Detta har medfört att de små SEVländerna numera begränsar sin import starkare än tidigare samtidigt som de driver upp exporten västerut. Detta avtecknar sig tydligt även i vår export-importutveckling med Tyska Demokratiska republiken och Polen. Numera lär också framför allt dessa två länders betalningsbalansunderskott gentemot väst ha sjunkit. Å andra sidan är SEV-ländernas importbehov mycket stort, främst beträffande maskiner, utrustning och know-how. Marknadsutsikterna inom
Finlands handel med sex SEV-länder
Exporten 1976 och 1977 i milj mk (fob +7,7 “ho
Importen 1976 och 1977 i milj mk (cif +27,3 Vv
FORUM 5/7 +25,4 “/o
Ungern Pole dessa länder är alltså goda och håller på att förbättras allteftersom deras betalningsbalansunderskott gentemot väst blir mindre. För oss innebär detta också större möjligheter till ökat handelsutbyte med dessa sex SEV-länder.
I maj 1973 ingick Finland avtalet om ekonomiskt-tekniskt och vetenskapligt samarbete med SEV. Avtalet är ett ramavtal och anger målsättningarna för samarbetet. En blandad kommission och ett flertal specialutskott utgör de organ som i praktiken arbetar på att uppfylla de uppställda målsättningarna. Betydelsefulla resultat har också uppnåtts speciellt inom de olika branschutskotten.
Då SEV är en mellanstatlig organisation och saknar övernationella organ är SEV-avtatet närmast en deklaration. Samarbetskommissionen leder undersökningar för att utveckla samarbetet mellan Finland och de olika SEV-länderna i form av olika projekt varom Finland och respektive SEV-land sedan besluter och uppgör konkreta avtal.
Artikeln har författats av eko lic P-E Paul, ekonomiedirektör vid Oy Scan-Auto Ab. Han har publicerat flere artiklar och ett par böcker om östekonomin.
12,1 a
Rumä- Tjeckonlen slovakle +40,9 2/9
Polen
Rumänien slovaklen
Tjecko 21