Var kontorslandskapet bara en modenyck?

Taggar: Teman: kontor

|G [6 |

Var kontorslandskapet bara en modenyck?

Var kontorslandskapet en modenyck? En tillfällig fluga som ”alla” måste ha och som nu har spelat ut sin roll och är dömd att som idé begravas, för att det visat si att det inte funkar?

De kontor som planeras i dag, byggs för 90-talet.

“Kommer kontorslandskapen att leva vidare i dem?

Visioner av ett ”trälhav” med skrivmaskinsbord i långa rader och enstaka krukväxter kanske avskräcker många. Likaså rädslan för ljud- och andra störningar.

Men en genomgång av några nya större kontorsprojekt . ger vid handen att kontorslandskapet trots allt vinner över det konventionella cellkontoret. Orsaken ä . framtidens krav på flexibilitet, bättre kommunikation, öka kontakt, grupparbete och demokratisering.

Ett av de storföretag, som helt överge « det konventionella cellkontoret är IBM.

När företaget i slutet av år 1977 flyttar in i de nya kontorsutrymmena i Munksnäs får personalen och ledningen arbeta i ett ”öppet kontor”.

— Detaljerna i inredningen är inte ännu fastställda, men den allmänna principen är klar, säger DE Bo Söderholm, som leder IBM:s kontorsprojekt.

— Det gamla cellkontoret motsvarar inte framtidens krav, därför går vi över till ett öppet kontor.

Funktionskontor

Men DE Söderholm vill inte tala om kontorslandskap.

— Vi kallar det funktionskontor. Kontorslandskap är ett ord som ger dålig smak i munnen hos många, eftersom det finns många misslyckade kontorslandskap.

— Vi har försökt identifiera de krav framtiden ställer på kontorsutrymimena för att både personalen och företaget ska bli tillfredsställda. Svaret på de kraven är vad vi vill kalla ett funktionskontor, ett kontor som fungerar.

I IBM:s nya kontor kommer de olika enheterna, avdelningarna, att bilda egna ”öar”, som avskärmas med cirka 1,5 meter höga väggar. Dehär ”öarna” behöver inte bilda t ex fyrkanter, utan kan vara oregelbundna till formen. Genomgångstrafiken i en kontorsvåning leds runt enheterna för att de anställda inte. ska störas i arbetet.

12

I planerna ingår också isolerade utrymmen för tex samtal och möten och dessutom viloplatser för de anställda. Enligt IBM:s kontorsprojektgrupp är ett funktionskontor svaret på utvecklingen mot ständigt ökande grupparbete — team work —, kraven på bättre koimmunikation och kontakter och framför allt kravet på flexibilitet.

— I ett företag som vårt genomgår organisationen ständigt förändringar, säger DE Söderholm.

— Vi arbetar inte på samma sätt i årtionden. Därför måste arbetsutrymmena ge möjlighet till omorganisation och omställningar. Kontorsutrymmena måste också planeras med tanke på tillväxten och personalökningen.

— Här är kostnadsfaktorn viktig. Förändringarna ska kunna ske snabbt, lätt och till låga kostnader.

Öppet kontor — bästa lösningen

IBM har inte undersökt personalens inställning till kontorslösningen, men projektgruppen har tagit del av talrika undersökningar och erfarenheter från andra företag. Den har kommit fram till att det ”öppna kontoret” är den bästa lösningen.

En faktor som har påverkat resultatet är den ökande demokratiseringen och kraven på deltagande.

— Alla ska ju ha ett ord med i laget, och det är inte möjligt i ett cellkontor, säger Bo Söderholm.

IBM:s nya huvudkontor kommer at -rymma 800 anställda. Alla, också de högsta ledningen, ska arbeta i det öppna kontoret.

— 1 cellkontoret sker en hierarkisk fördelning av utrymmena. Det är status att ha ett stort eget rum och ett stort skrivbord. Givetvis har alla behov av privacy — avskildhet — och för det ändamålet ska det i funktionskontoret finnas slutna utrymmen för möten och samtal. Men ingen ska ständigt behöva vara isolerad.

Neste — hemligt

Ett storkontor, som är under byggnad, är Nestes ”skyskrapa” i Otnäs utanför Helsingfors. Men statsbolaget vill sin vana trogen hålla sin kontorslösning hemlig.

Arkitekt Mirja Castrén på den ar kitektbyrå, som står för planeringen av Nestes nya huvudkontor, säger att idéer och planer visserligen finns. Men ännu kan man inte med säkerhet säga hur kontoret kommer att se ut — det blir aktuellt om ungefär ett år.

— Inte ens de allmänna principerna för kontorslösningen är ännu fastslagna, säger arkitekt Castrén.

Hon konstaterar att den allmänna linjen för kontorsinredning under de senaste åren nog har varit kontorslandskap.

— Kontorslandskapet passar för vissa slag av kontor — sådana, där team work är allmänt och kontakten mellan personalen och ledningen måste fungera bra. Arkitekt Castrén säger att hon har hört

Forum 15/74

Skissen visar hur de olika ”arbetsöarna” är utplacerade I ett s k funktionskontor, där genomgångstrafiken leds runt enheterna.

talas om ett enda kontor, där man inte lyckades genomföra idén med kontorslandskap, utan blev tvungen att bygga upp väggar igen.

— Vi har också här på arkitektbyrån, där personalens antal varierar mellan 30 och 60, kontorslandskap. Men nog önskar man ibland att man hade ett eget litet rum, säger arkitekt Castrén.

4L

I en svensk utredning om kontorsmiljön konstateras att ett kontorslandskap för att fungera måste uppfylla vissa krav i fråga om ljus, ljud, luft och layout — desk4L:n.

Det ska finnas tillräckligt med ljus, men det får inte vara bländande. Inredningen, layouten, ska vara fri och flexibel och dessutom tilltalande. Ytterligare krävs en fullständig luftkonditionering och en ljudnivå — ett allmänt surr- som är så hög att den dränker alla enskilda ljud på nära avständ, men trots det inte tröttande.

Speciellt ljudnivån och luftkonditioneringen har varit problematiska för Tilgmanns kontorslandskap i Finnå i Esbo. Kontorslandskapet har fungerat i över två och ett halvt år. 100 anställda sitter i ett öppet kontor på 1400 kvadratmeter.

Både gott och on — Kontorslandskapet har varit en blandning på gott och ont, berättar DE Håkan Ahlefelt.

Forum 15/7 — Men man kan säga att det i stort sett fungerar bra. I början förekom det missnöje och klagomål bland personalen, men de anställda har vant sig vid kontorslandskapet nu.

Håkan Abhlefelt konstaterar att utöver luftkonditioneringen har buller- och ljudnivån gett de största problemen.

— Ljudet återkastas lätt från hårda yto “som tegelväggar, skåp och dörrar. En “nackdel är också att det lätt uppstå överkommunikation. Anställda som har varit vana vid ett eget rum störs nu lätt av förbipasserande.

Och fördelarna? Enligt Håkan Ahlefelt är flexibiliteten en stor fördel. — Dessutom går det mycket lättare att kommunicera i ett kontorslandskap än i ett cellkontor.

Ytterligare ett exempel på nya kontor, där man har förverkligat landskapsidén är Paragon i Kottby i Helsingfors. Kontoret blev färdigt i augusti i fjol. 170 personer arbetar i ett öppet kontor i två våningar. Kontorslandskapet är traditionellt förverkligat med närmare 1,5 meter höga skärmväggar, skåp och ett hundratal växtarrangemang.

— Vårt kontor är ett öppet kontor till 100 procent, berättar administrative direktören Seppo Ahva. — Alla, från högsta ledningen till yngsta springflickan, sitter i öppet utrymme.

Personalen positi — Vi är nöjda med lösningen. Ett kontorslandskap har så- mycket fler fördela än det gamla cellkontoret. Största delen av personalen är nog positivt inställd till kontörslandskapet. Inte ens i början förekom det större svårigheter, säger Seppo Ahva.

Varför stannade Paragon för ett kontorslandskap? — Vi undersökte noggrant kontorslandskapet och jämförde dess goda och dåliga sidor. Fördelarna övervägde. Också för Paragon var kraven på flexibilitet i förgrunden.

— Vissa enheter hos oss kan lätt tom fördubblas under ett år. Det är svårt att fastställa utrymmesbehovet om tre eller fyra år, så därför måste vi ha möjligheter till omställningar.

— Vi blev redan efter ett halvt år tvungna att ändra om nästan hela inredningen, berättar Ahva.

— Då hade erfarenheten visat hur enheterna borde placeras. Omställningen kunde ske på några dagar.

— Också kommunikationen mellan ledningen och de anställda går bra nu. Vi har lärt känna varann bättre. Dessutom ökar deri nya och moderna inredningen arbetstrivseln.

Motivationen ökar

Seppo Ahva säger att också arbetsmötivationen ökar i ett kontorslandskap. — Det blir trevligare att arbeta i ett kontorslandskap än i det gamla cellkontoret, där man inte visste vad grannen i nästa rum sysslade med.

Forts på sid 4 13