Vår kroniska sjukdom är låg produktivitet

av Seppo M Saukkonen Forum 1975-18, sida 16-17, 12.11.1975

FORUM 18 - 75

FORUM 18: 7 17

Stor undersökning jämför skogsindustrins lönsamheti Finland och Sverige

Situationen är aldrig så dålig eller så bra som vi tror. Denna sanning gäller för vår skogsindustris konkurrenskraft även nu, då efterfrågan på våra produkter är onormalt svag. Vi sätter alltför ofta och alltför rätlinjigt likhetstecken mellan svag konkurrenskraft och dålig marknadssituation, utan att dess närmare utreda konkurrenskraftens grunder. Konkurrenskraften och företagets lönsamhet står i ett visst äktenskapligt förhållande till varandra; bägge är nödvändiga både för tillväxten och välbefinnandet. Det är fråga om olika faktorer, men deras samhörighet är uppenbar.

ay Finlands Skogsindustris Centralförbund lät 1974 utföra en jämförande undersökning av skillnaderna i Finlands och Sveriges skogsindustris lönsamhet under åren 1960… 1973.

Arbetet leddes av en grupp viceverkställande direktörer, som i sin tur anlitade sig av industrins experter. Man närmade sig lönsamhetsproblematiken både teoretiskt och praktiskt; arbetet utfördes av magister Timo Summa (Näringslivets Forskningsinstitut) och av Ingenjörsbyrå Jaakko Pöyry & Co Oy.

Lönsamhetens bedömande är mångsidigt

Flere faktorer påverkar företagets lönsamhet. En del av dessa är svåra att mäta. Därför är lönsamhetskalkylerna alltid mångfasetterade och det är omöjligt att uppnå en absolut exakthet i dessa. Lönsamheten och konkurrenskraften kan även bedömas från flere olika synpunkter och ett enda mått är aldrig tillräckligt.

Förändringarna i lönsamhetsnivåerna har vanligen en omedelbar inverkan på företagets konkurrensposition. Därför är det viktigare, men även lättare, att försöka få en uppfattning om dessa förändringar än om själva lönsamhetsställningen. :

I analysen fästes synnerligen stor uppmärksamhet vid två nyckeltal: avkastningen på arbetande kapital samt bruttoresultatet. Man antog att förändringarna i dessa avspeglade lönsamhetens allmänna utveckling. Bilden kompletterades bl.a. med granskningar av industrins strukturskillnader, med omfattande jämförelser som utfördes med hjälp av modellfabriker samt på basen av kostnads- och intäktskalkyler.

Utförandet av lönsamhetsanalysen tog nästan ett år i anspråk och den utfördes med hjälp av flere tiotals personer. Detta torde ge en uppfattning om arbetets svårighetsgrad.

Inflationen försvagar konkurrenskraften

En faktor som i hög grad försvårar lönsamhetsjämförelser och tolkning av företagens balansräkningar är inflationen. Den ha under de senaste åren varit stor både i Sverige och i Finland (bild 1), men tyvärr har våra blåvita färger vunnit även denna ”landskamp”, Det är uppenbart att man fortfarande fäster alltför liten uppmärksamhet vid inflationen. Vi behärskar inte alla dess verkningar och man fäster inte tillräckligt stor uppmärksamhet vid dess vilseledande inverkan. |

Avkastningen på arbetande kapital ogynnsammare i Finlands skogsindustri

Näringslivets Forskningsinstitut utförde en jämförelse mellan skogsindustriföretag på basis av ur bokslutsbalanserna härledd avkastning på arbetande kapital. Detta tal erhölls genom att dividera resultaträkningens räntor, skatter, dividend och.outdelad vinst med balansens för detta ändamål korrigerade slutsumma. Man strävade till att beräkningarna för båda ländernas del skulle ha utförts på exakt samma sätt.

Inom den egentliga skogsindustrin (där skogsindustrins andel av företagets omsättning 1972 var över 75 ?/o, bild 2) har medelvärdet av de finländska företagens avkastning på arbetande kapital under undersökningsperioden blivit efter i jämförelse med det svenska medelvärdet.

I Finland var detta nyckeltal en aning bättre i företag där verksamheten i högre grad var inriktad på områden utanför skogsindustrin, såsom tex metallindustrin. Även om användningen av avkastningen på arbetande kapital är ett användbart nyckeltal då man uppskattar utvecklingsfaktorer inom en och samma bransch, är dess lämplighet för jämförelser mellan olika branscher tvivelaktig.

KONSUMENTPRISINDE 200 = FINLAN 150— 3 VERIGE 100— 6” |

I I I I960 1965 1970

Bitd 1. Inflatlonstakten I Finland och I Sverige. 1960 = 100.

SVERIGES FÖRETAG FINLANDS FÖRETAG

MEDELVÄRDE

AVKASTNING PÅ ARBETANDE KAPITAL

[Sd M 1971 1972 1973

Bild 2. Företagens avkastning på arbetande kapital I skogsindustrin. Företagens nettoresultat (divIdender, outdelad vinst, räntor och skatt) I förhållande till balansomslutningen.

EXPORTAVGIFT

SVERIGE +

FINLAND

Bild 3, Hela skogsindustrins bruttoresultat. Företagens avskrivningar, dividender, outdelad vinst, räntor och skatt I förhållande till försäljningsIntäkterna.

Lönsamhetsutvecklingen ofördelaktig för Finland om bedömningen sker på basis av bruttoresultaten

Den allmänna utvecklingen av skogsindustrins lönsamhet mättes med bruttoresultatet, där summan av avskrivningar, räntor, skatter, dividender och outdelade vinster jämfördes med försäljningsintäkterna. Detta relationstal kan inte anses särdeles exakt återspegla företagets verksamhet eftersom de faktorer som behövs för beräknandet härstammar från olika källor. De årliga förändringarna ger däremot en riktig bild av utvecklingstendensen. (Bild 3)

Under hela undersökningsperioden, ända från 1960-talets början, var bruttoresultatet lågt både i Sverige och i Finland, Verkningarna av våra devalveringar syns tydligt, men de fördelar som vi erhöll i konkurrenshänseende gick tämligen snabbt förlorade. Utvecklingstendensen var klart ofördelaktig för oss. Finland kunde endast under fyra år av tolv förbättra sin relativa ställning till den svenska industrin.

Tillväxten av företagens räntekostnader snabbare i Finland än i Sverige

Räntekostnaderna ger en bild av kapitalstrukturen. De har vuxit snabbare i Finland. Räntorna representerade tex 1972 i Sverige 49/0 av omsättningen, men i Finland var deras andel 6 “/o (bild 4).

De finländska företagen har oftare fått ty sig till dyrare kortfristiga lån samt uppskjuta sina investeringar till en ur finansieringssynpunkt lämpligare, men ur anskaffningssynpunkt ofta sämre tid.

En större skuldsatthet betyder ofta sämre lönsatnhet, även om företaget borde kunna betala samma dividend på eget kapital som det betalar i räntor för främmande kapital.

Skattebelastningen större än vad vinstutdelningen visar

Skatternas andel av vinstutdelningen synes relativt sett bli mindre. Detta har under den senaste tiden synnerligen ofta tolkats felaktigt.

Forts på sid 20

FINLAND SVERIGE

RÄNTOR PÅ FRÄMMANDE 0- KAPITA 1960 1965 I97 1960 1965 I970

Bild 4. Vinstfördelningen i förhållande till årsomsättningen.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."