Varför en självständig centralbank

av Sinimaaria Ranki Forum 1994-05, sida 08-09, 14.04.1994

Taggar: Teman: centralbank

Janne Salone vill ha BÄTTRE RATIN |

Unitas chefdirektör Vesa Vainio vill värna om en hög soliditet — och hoppas att ratinginstitutionerna småningom skall belöna Unitas med bättre vitsord.

ör ett år sedan var denna spalt nästan den första att poängtera, mitt i den allmänna pessimismen om det finländska banksystemet, att Unitas (moderbolag till Föreningsbanken i Finland) i grunden var en fundamentalt solid institution, med rätt goda utsikter att klara sig genom svårigheterna. Nu börjar Unitas vara i position att inte längre behöva koncentrera sig på en överlevnadsstrategi, utan kan börja utforma mera framåtblickande strategler.

Visserligen kommer även detta år att vara förlustbringande, på grund av fortsatta kreditförluster, men någon fara för att Unitas av denna anledning vore i behov av kapitalförstärkning torde knappast föreligga, även om kapitalförstärkningsoperationer kan tillgripas för att utveckla affärsverksamheten. Unitas är nu i position att bli Finlands ledande affärsbank, och vad man kan kalla “lead banker” i det som kan benämnas det “finländska bankkonsortiet” — ett samarbete som våra affärsbanker i allt högre grad måste idka för att tillgodose de finländska storföretagens finansiella behov (nya, strängare regler ör bankers maximala tillåtna kreditpositioner i enskilda företag gör detta nödvändigt). Beträffande mindre företag och hushåll kommer bankerna givetvis att fortsätta att konkurrera fritt, medan konkurrensen om storföretagskunderna närmast kommer från utländska banker.

Hur väl Unitas klarar av denna ansvarsfulla uppgift som ledande affärsbank kommer att ha en stor nationell betydelse, och kan i hög grad avgöra frågan hur långt Finlands industri förblir i händerna på finländskt kapital.

Chefdirektör Vesa Vainio ger i det följande sin syn på Unitas’ strategiska perspektiv:

JS: — På vilket sätt kommer det faktum att Unitas genomgått sin värsta kris under sin över 130 år långa historia att förändra bankens arbetsmetoder?

Vainio: — Redan 1989 började vi kraftigt förändra vår verksamhet, i synnerhet kreditgivningsdirektiven stramades kraftigt åt, redan innan krisen bröt ut. En av följderna är att våra kreditförluster mest består av mindre poster, 2/3 av de 3 miljarder som 1993 bokfördes som kreditförluster bestod av poster på mindre än 5 miljoner mark var, även om också vi har vår andel i handelns och byggindustrins stora förluster. Ingen kunde vara förberedd på en 15 20 nedgång i BNP under krisen. Vi räknar med att stora kreditförluster fortfarande kommer att realiseras från de största krishärdarna, t.ex. enbart från Haka-konkursen kan vi tvingas att realisera en kreditförlust på upp till 450 miljoner. De största krascherna tenderar att komma med en viss eftersläpning, och detta kommer att försena också vår egen resultatförbättring, även om förlusten för i år torde bli klart mindre än fjolårets.

— Beträffande själva affärsverksamheten vågar vi inte räkna med en lika kraftig förbättring av räntenettot som under de två föregående åren, vi kommer inte längre att kunna räkna med en fortsatt kraftig räntenedgång. Dessutom börjar utlåningsräntorna småningom komma ikapp medelanskaffningens räntenedgång. Beträffande övriga affärsinkomster, provisioner och liknande, väntar vi oss att dessa fortfarande skall utvecklas gynnsamt. Vår utlåning fortsätter att sjunka, på grund av en lam kreditefterfrågan, vilket gör att jag betraktar prognosinstitutens löften om stark tillväxt under nästa år med en viss försiktighet.

“Vi räknar med att stora kreditförluster från bl.a. Haka-konkursen kan tving oss att realisera en kreditförlust på upp till 450 Mmk.”

JS: — Inom Unitas kommer man kanske redan att kunna övergå från en överlevnadsstrategi till en mera framåtblickande strategi?

Vainio: — Detta anser vi också själva. Givetvis kommer tyngdpunkten även i framtiden att ligga vid bankverksamheten, och huvudvikten ligger vid att lägga upp dess verksamhetsstrategier, men vi ha också andra enheter vilka lever i symbios med bankverksamheten. Jag vill nämna bostads- och fastighetsförmedlaren Huoneistokeskus, som nu går bra eftersom bostadsmarknaden är mycket livlig trots något lägre priser än före krisen. En annan intressant enhet är livförsäkringsbolaget Stella vars verksamhet inleddes först senaste höst men som redan under fjolåret lyckades uppnå ett nollresultat, vilket var bra med beaktande av grundläggningskostnaderna. En intressant produkt hos Stella är lånegarantiförsäkringar, vilket t.ex. för unga familjer kan fungera som säkerhet för bostadslån. Vi tror att detta är en bra produkt. Därtill håller vi på att utveckla unit linkförsäkringssparandet. Beträffande bankverksamheten ser vi ingen orsak varför hushåll och företagskunder i fortsättningen inte kunde rymmas inom samma bank.

SSR

Vi är ändå ett litet land — och det gäller att åstadkomma en viss volym 1 affärsverksamheten för att all bankservice skall kunna erbjudas. Detta hindrar inte att servicen till företag och hushåll kan utveckla sig ganska olika.

JS:; — På vilket sätt skräddarsyr banken tjänsterna och produkterna för dessa kundkategorier?

Vainio: — Beträffande privatkunder håller vi på att utveckla vår private banking-verksamhet, med placeringsrådgivning och förmögenhetsförvaltning som skall kunna svara mot rätt höga krav. I företagens tjänst har vi inrättat särskilda företagsenheter med specialiserad personal. För storföretagskundernas del blir det i allt högre grad nödvändigt att vi tillfredsställer deras finansiella behov i konsortium med andra banker — detta gäller såväl våra egna som andra bankers företagskunder. Strängare regler för tillåtna kreditpositioner i enskilda företag förutsätter detta, och därigenom kan vi också svara p den hårdare konkurrensen från utländska banker om våra storkunder, vilka dock bör fråga sig hur mycket de kan lita på våra utländska konkurrenteri krislägen. Under den gångna krisen vågar jag påstå att vi inte har lämnat överlevnadsdugliga företag i sticket, medan utländska banker drog sig bort under den värsta krisperioden.

JS: —Vilka inbrytningar har gjorts på den nya östmarknaden?

Vainio: — Vi har grundat ett kontor i Tallinn och skall inrätta en representation i S:t Petersburg. Ryssland och S:t Petersburg i synnerhet kommer att vara mycket intressanta affärsområden framöver, även om vi nu måste iaktta en viss försiktighet på grund av den osäkra situationen 1 det ryska samhället. Genom vårt kapitalanskaffningsprogram har vi säkrat att vi har en soliditet med en inbyggd kreditbeviljningsreserv för den tid då efterfrågan på krediter åter växer.

—Vi har inget tvång att ytterligare förstärka vår soliditet för att klara av kreditförluster men följer ändå med kapitalmarknadens möjligheter just i avsikt att trygga vår kreditgivningskapacitet. I London var det redan någon som frågade mig vad vi skall göra med allt vårt kapital, men vi måste vara beredda på att kapitalismen fortsätter att utveckla sig på ett sätt som gör att volatiliteten och riskerna på marknaderna ökar, vilket gör det viktigt att värna om en hög soliditet. Småningom kan vi kanske också hoppas på något bättre vitsord från ratinginstitutionerna. Utländska analytiker har redan visat en stor tilltro till våra möjligheter.

s är nuv i position landets ledande affär: nk, en sk. lead ban ker i det finländska bankkonsortiet.”

JS: — Det var mycket intressant att isamband med sparbanksaffären se att Unitas medvetet ville stärka sin tvåspråkiga profil…

Vainio: — Det var ett tillfälle som erbjöds, eftersom vi hade en beredskap som saknades hos de andra bankerna — att erbjuda en fullständig service på båda språken. För tillfället är jag oroad för att vi talar för litet svenska här i centralförvaltningen. Vi värdesätter vår tvåspråkiga profil och kommer fortsättningsvis att värna om den. Vi ser också en affärsmässig fördel i detta. 9