Varför inte Italien?

av Christian Schönberg Forum 1990-02, sida 24-25, 08.02.1990

Taggar: Orter: Italien Teman: ekonomi

Luigi Gai VD för Bosso Carte Speciali SpA i Mathi, harangerar moderbolaget A Ahlström Oy främst för dess investeringsvillighet.

Text: Christian Schönberg

VARF talien hör till de länder som inte i tillIE hög grad uppmärksammats a finskt näringsliv. För närvarande har vi ett trettiotal företagsetableringar i landet medan Sverige redan är uppe i tvåhundra. Vårt västra grannland är näst störst i gruppen utländska investerare i Italien, efter USA, men leder klart räknat per capita. Den svenska inbrytningen i Italien bör dock inte ses ur negativ synvinkel. I egenskap av skandinaviskt land får nämligen Finland en hel del extra draghjälp av just Sverige. Mången italienare buntar nämligen helt galant ihop de skandinaviska länderna till en helhet. Vårt land är som sådant rätt okänt för italienaren i gemen. Vår ringa betydelse belyses kanske bäst genom det faktum att vi helt enkelt inte syns på varken ekonomiska kartor eller väderkartorna i italiensk TV. Man har helt enkelt funnit platsen uppe till höger ytterst lämplig att placera tabeller eller annan information på.

— Finland har ju klarat sig bra i meltaneuropa varför det korta klivet till Italien inte borde få upplevas som långt. anser Enrico Casagrande, Finlands handelssekreterare i Milano. Numera borde det inte finnas varken kulturella eler andra hinder för etablering. Mången kanske ännu tror det vara svårare att etablera sig i ett katolsk land med annorlunda affärsklimat. Vilket inte alltid håller sträck.

Norditalien(norr om Rom) är definitivt mera tyskt än exempelvis Frankrike. Men att helt nonchalera religionens betydelse. är heller inte rekommendabelt.

För turisten innehåller namn som Rom. Neapel. Venedig och kanske Sicilien sä 24

Rom sägs vara Italiens hjärta! Men vad betyder det för en affärsman då rikets hjärna ävensom landets centrum för ekonomi, mode och business de facto finns i Milano?

INTE ITALIEN kerligen en hel del substans och minnesvärda upplevelser. medan dessa platser inte tillmäts någon större betydelse vid uppgörandet av affärsmässiga etableringsplaner i det långsmala landet.

Ingen, inte ens italienaren själv investerar söder om Rom.

Nummer fem

Italien ligger för närvarande på femte plats bland världens mest industrialiserade länder, i ett marknadsområde omfattande 56 miljoner själar. Ett faktum som ännu inte till fullo uppmärksammats i Finland. Traditionella importartiklar hart varit bilar, textil och maskiner medan vår export i hög grad varit uppbyggd kring papper, cellulosa, stål och nu till sist radiotelefoner. Nokia är för övrigt det mest kända av de finska företagen i Italien just nu.

Företaget satsar en hel del på reklam för att komma in på den italienska marknaden. Bland de finska bolag som senast gjort landvinningar i landet är EVAC tillhörande Wärtsiläs Sanitec-division som vid årsskiftet grundade ett samföretag tillsammans med Davidsson SPA i Genua.

Vem bör sköt försäljningen Är en finsk marknadsförare att föredra framom en italiensk försäljare på den mellaneuropeiska marknaden?

Frågan om att våga förlita sig på att en ”utlänning” skall kunna representera Finlands näringsliv på utländsk botten dryftas dagligen inom industri- och affärskretsar vårt land. I all synnerhet nu när den omfattande europeiska integrationen står för dörren. Men varför skulle en italienare vara sämre på art sälja finska pappersmaskiner till tyska köpare, än den finska ingenjören?

Goda erfarenheter

Det anser åtminstone inte Oy Tampella Ab som detta år överlåter marknadsföringsansvaret för sin massa- och pappersmaskindustri i Väst-Europa i italienska händer.

Bolaget köpte för två år sedan upp det åttio år gamla italienska familjeföretaget Carcano i Como (nära den schweiziska gränsen). Tack vare köpet har man tillskansat sig en stark fästpunkt i det centrala Europa, vilket betyder en ökad internationalisering av verksamheten. Det tidigare intima samarbetet mellan företagen ledde slutligen till bröllop, trots att även andra utländska intressenter fanns med bland de uppvaktande.

— Samarbetet med Tampella ger oss numera möjligheter till en nödvändig expansion. konstaterar försäljningsdirektör Maurizio Carcano. Också i övrigt har vi kommit väl överens med vårt finska moderbolag. Tampella har inte, som så många andra utländska bolag, placerat in sina egna män på strategiska poster, vilket ofta har visat sig göra det dagliga arbetet onödigt komplicerat. Den strategiska planeringen och en viss samskolning av personal sker däremot gemensamt.

Tampella Carcano SpA sysselsätter nästan 400 personer i den natursköna Como FORUM

Ov Tampella Ab köpte för två år sedan upp det italienska företaget Carcano i Como nära den schweiziska gränsen. Förtroendet för den italienska partnern är stor, vilket bevisas av att det totala marknadsföringsansvaret för de gemensamma pappersoch kartongmaskinerna förlagts hos dem. Me miljön inramad av höga fjälltoppar, ett stenkast från den schweiziska gränsen. Tampella satsar 50 Mmk under en treåtsperiod på att förbättra bland annat svetsningsanordningarna, vilket avsevärt ökar effektiviteten vid fabriken. Under investeringsperioden kalkylerar företagsledningen med att öka omsättningen från 170 till 300 Mmk.

Hela Tampellakoncernen omsatte i fjol 6,2 mrd mark fördelat på 12 000 arbetstagare. Dotterbolagens antal var vid årsskiftet 40, med verksamhet i 20 länder.

Marknadsledare i filterpapper

A Ahlström Oy upptäckte Italien redan på sextiotalet då man fann en uppsjö av små och medelstora familjeföretag som ropade efter samarbetspartners, nytänkande och investeringsvillighet.

— Italienska företag har i allmänhet varit mera intresserade av att lyfta dividender än att investera, konstaterar Luigi Gai VD för den numera finskägda pappersfabriken.

Bosso Carte Speciali SpA i Mathi ett stycke utanför Torino producerar med sina fyra maskiner 55 000 ton papper i tr kvaliteter till ett värde av 100 Milj.US$/år.

Releasepapper 30 000 ton varav 95 procent går på export, packingpapper 6 000 ton/25 procent export samt filterpapper 19 000 ton/78 procent export.

Bosso började tillverka filterpaper för bilindustrin i slutet av sextiotalet och har nu en marknadsandel på hela 45 procent. Företaget fortsätter att expandera. En ny pappersmaskin installeras som bäst. Samtidigt utökar företaget sina lagerutrymmen och bygger en ny kraftstation. Tilläggskapaciteten är tänkt att marknadsföras bland annat i Sydamerika.

”Hemlig sektor”

Den så kallade hemliga sektorn omfattande svart förtjänst som inte syns i BNP, i skatteuppbörd eller i socialskyddsavgifter växer kontinuerligt i många länder. Utöver de östeuropeiska länderna har Italien utan vidare en av de mest förborgade ekonomierna i Europa. Vilket i klartext betyder att välståndet de facto är klart större i landet än vad BNP utvisar.

Inflationen har under den senare hälften av åttiotalet accelererat från tre till inemot sju procent i början av 1989.

Arbetslöshetsprocenten har legat stadigt på I0—11 procent under hela åttiotalet.

Lönenivån kan i stort sett jämföras med ant Trots sitt något avskilda läge har Bosso Carte Speciali SpA inget problem med att få arbetskraft till produktionsenheterna. Företaget är numera marknadsledare inom filterpappersproduktionen för bilindustrin.

FÖRUN, 2/1990

Bruttonationalprodukten (BNP) fördelad mellan de italienska kommunerna. I miljarder lire.

I. Lombardia 199.620 20.38 20 2 Lazio 100.865 10,30 26 3. Piemonte 86.590 8.84 Nn 4. Veneto 85.171 8.69 Ho 5, Emilia Romagna 82.127 8.38 Ho 6. Toscana AR.016 6.94 20 7.C i BLIR 0554 8. Sicil 58.865 9 48.608 10. Liguria 34.576 II. Marche 25.701 2. Friuli 22.825 - Sardegna 20.790 14. Calabria 20.600 15. Abruzzo 18.015 16. Trentino 17.54 17. Umbria 12.723 18. Basilicata 6.250 19. Molise 4.121 20. Valle Aosta 2.482

Bruttonationalprodukten (BNP år 1988 inom OECD. Köpkraft I bilj.USD per capita USA 4.806.6 100 Japan 2.842,.0 74 Förb.rep. Tyskland 1.201.4 74 Frankrike 947.0 70 Italien 828,3 67 Storbritannien 812,5 69 Kanada 482.2 95 Spanien 339,9 48 Sverige 178.5 75 Finland 104,8 7 den I Finland. Liksom i många andra sydeuropeiska länder är det brukligt med trettondemånadslön. kanske till och med fjortonde och femtonde, i stället för en regelbundet högre månadslön.

Pensionsåldern är normalt 60 år för män respektive 55 för kvinnor.

Det lagstadgade anställningsskyddet är bättre än i de flesta länder. Företaget är skyldigt att betala ut en avgångspenning åt arbetstagaren motsvarande så många månadslöner som han har tjänstgöringsår i bolaget.

Tre konkurrerande centralorganisationer

Sedan år 1948 verkar tre centralorganisationer i Italien. till vilka är anslutna både arbetare och tjänstemän. Den kommunistiska Confederazione Generate Haliana del LavorotOGIL). den katolska ConfederaZone Haliana Sindicati Lavatori(CISL) samt den socialistiska Unione Italiana del LavorotUIL).

En takorganisation med de tre grundades år 1972 men sprack sedermera år 1984 på grund av regeringens lönepolitik.

Till de privata arbetsgivarnas största organisation Confindustria hör numera cirka 106 000 företag med sammanlagt tre miljoner medlemmar.

1 fall av arbetskonflikter har italienska staten rätt begränsade möjligheter att påverka skeendena. Förlikningsmannasystemet fungerar där som hos oss. ungefär.

Den politiska styrkan hos arbetsmarknadsorganisationerna varierar kraftigt beroende närmast på de politiska partiernas inbördes förhållanden. 25