Varför inte lyssna till signaler?
av Christian Schönberg Forum 1991-03, sida 10, 21.02.1991
Varför inte lyssna till signaler?
Text: Christian Schönberg
Skall humanekologin lyckas skapa balans mellan dynamiska teknologiska utvecklingskrafter och dagens allt starkare krav på globalt miljöanpassningstänkande? Om inte, fyller den ändå sin mission som väckarklocka och tankeställare i en värld, som kanske är på väg mo sin undergång.
Varför satt inte Waldo i fängelse År 1847 sattes amerikanen Henry Thoreau i fängelse för skattevägran. Han ville nämligen inte ge sitt stöd till kriget i Mexico. Hans vän filosofen Waldo Emerson skrev till honom och frågade: ”Henry, varför är du i fängelse?” Thoreau svarade omedelbart med en enda rad: ”Waldo, varför är du inte i fängelse?”
Maj-Lis Follér, filosofiedoktor och studierektor vid Göteborgs universitet gav 1 ett inspirerande anförande ”Får vi signaler i tid?”, på årets Ingenjörsforum, humanekologins syn på utvecklingen i världen.
Maj-Lis Follér
Genom citatet guidar Follér oss in i en samhällssyn där människan ses som en del av naturen, vilket automatiskt skulle inkludera en respekt för vår omgivning. Hon frågar sig om världen kunnat se annorlunda ut om vi uppfattat vissa ”signaler” eller om vi haft ”avlyssningsinstrument” som kunnat förutsäga problemen?
Follér hänvisar till flera namngivna domedagsprofeter och utvecklingspessimister som delgivit världen sin syn på kommande katastrofer, i den framrusande teknologiska utvecklingens spår. Många av dem har varit före si 1 tid eftersom man i ett senare skede, med facit i hand kunnat konstatera att de haft rätt i sina förutsägelser, men dessvärre inte blivit tagna på allvar. Einstein förebådade faran med atombomben. Rachel Carson visad redan 1962 på vådorna av besprutningen med DDT och andra klorerad kemikalier och Hans Palmstierna skrev i ”Plundring, svält och förgiftning” om förstöringen av jordens tillgångar.
Signaler har med andra ord alltid funnits inför en innovation som kan innebära en framtida fara. Men de har sällan formulerats till ett entydigt NEJ!
Har forskarna moral — Är det forskarnas etik/moral som det är fel på då de plockar fram ny kunskap eller är det praktikerna som använder sig av denna kunskap utan att se till konsekvenserna som felar. frågar sig Follér? Vem bär ansvaret och hur skall vi veta att vi handlar rätt?
Georg Henrik von Wright som ibland betecknas som utvecklingspessimist och teknikfientlig har sagt: ”Det enda som kan stoppa marknadskrafternas hänsynslösa spel är den maktfaktor som inget mänskligt system kan frigöra sig ifrån — naturen, en ekokatastrof”.
€ Det släpps årligen ut massor av klorerade kolväten från massafabrikerna i världen. Av de utsläppen har hittills sammanlagt 250 kemiska föreningar identifierats, däribland dioxiner. Ö Det finns i dag 400 miljoner personbilar i världen. Vissa framtidsprognoser spår upp till 550 miljoner bilar år 2000. Plus alla lastbilar och bussar. Detta innebär att mer stål, zink. aluminium, gummi, plast osv kommer att förbrukas vilket ökar utsläppen. även avgaserna.
— Dessa utgör endast ett par exempel på det jag vill kalla ”signaler” eller hotbilder som målas upp framför oss och berör ass illa. Oftast ser vi miljöhoten endast som enstaka larm som engagerar oss ett i taget. utan att se den pågående miljöförstöringen som ett enda stort larm.
Ar det som von Wright säger att det måste ske en miljökatastrof av oanade mått innan vi kommer att reagera och göra en kursändring?
Katalysatorn en miljöfälla?
Många politiker jublade när katalytisk avgasrening blev obligatorisk på nya bilar. men det visade sig att där fanns en ”miljöfälla”, konstaterar dr Follér. Vissa avgaser minskade klart men utsläppen av farliga dikväveoxider ökade. Dessa har samma skadliga effekt på ozonlagret som freongaserna.
— Det är kanske på sin plats att tala om att jag inte är teknikfientlig eller tror på nolltillväxt. Frågan gäller vilken teknik och vilken tillväxt vi vill ha och som vi måste prioritera. Högteknologi och humanekologi behöver inte stå mot varandra utan måste samspela i ett samhälle där naturen värderas tillsammans med de ekonomiska spelreglerna som gäller dagens samhälle.
Frågan som man kan ställa sig och försöka avlyssna är: ”Vad behöver folk som lever i världen om 20 år?”
Men varför är det så svårt att sia om framtiden? Fröna till morgondagen bör finnas begravda i dagens samhälle men de verkar ligga alltför djupt och spira alltför långsamt för vanliga ögon och även för datorer för att deras frukter skall upptäckas.
En slutsats man kan dra av t ex de tekniska prognoserna är att de är alltför optimistiska. De fokuserar allt på bakomliggande teknik, ser tekniken som en magisk kula men glömmer den ekonomiska, sociala och politiska verkligheten.
Sensmoralen i krian kunde lyda: ”Var gärna litet olydig och följ ditt eget samvete, om du tror att det är bra för naturen och för framtida generationer 3/1991 F RUN