Varför rädda banker om Finland gör konkurs?

av Bo Ingves Forum 1993-02, sida 11, 18.02.1993

Taggar: Personer: Veikko Kemppinen Teman: banker

Varför rädda banker om Finland gör konkurs tt av de tvivel som framförts EE: bankstödet är att det int garanterar att bankernas företagskunder drar någon nytta av det. A andra sidan har inte heller ett direkt företagsstöd rönt stor förståelse bland myndigheterna. Men det finns metoder att via bankstödet rädda friska företag som i dagens läge inte klarar av sin skuldbörda.

För att undvika de fallgropar som är inbyggda i ett system med direkt företagsstöd (t.ex. konkurrensaspekter) har ekon. lic. och CGR Veikko Kemppinen vid Revisorernas Ab i samråd med Keras distriktschef Arimo Ristola i Jyväskylä utarbetat en metod som kunde hjälpa företag över den akuta krisen.

Opel-lån

Tanken bakom modellen är att en del av lånesumman (i klartext så mycket som maximalt i alla fall skulle gå förlorad vid en konkurs) omvandlas till ett ränte- och amorteringsfritt lån som inte kräver säkerheter. Detta sk. Opel-lån (omapääomaehtoinen laina, lån bundet till eget kapital) börjar amorteras först då företaget på nytt har resurser att sköta lånet.

Opel-lånet räknas in i det egna kapitalet och skulle beviljas i det fall att det förhindrar att bolaget sätts i likvidationstillstånd eller i konkurs. Om bolaget senare upplöses är Opel-lånen i förmånsordning just före det inbetalda egna kapitalet.

Opel-lånet kan också ges i form av ett konverteringslån som är bundet till det egna kapitalet. Då lånetiden löpt ut kan det bytas mot aktier till den del lånet är obetalt.

I modellen för Opel-lån spelar Statens säkerhetsfond en central roll. För den tid då banken inte får ränta för utestående Opel-lån, skulle den enligt modellen i stället av säkerhetsfonden erhålla en ränta på 10 procent för lånet. Företaget skulle sedan i sinom tid betala tillbaka den ränta som säkerhetsfonden betalat banken. I detta skede skulle banken, förutom att amorteringarna börja löpa på nytt, också erhålla differensen mellan rän Bo Ingves

Veikko Kemppine tan på den ursprungliga krediten oc den 10 procent som banken redan fått av säkerhetsfonden.

Lyckade Opel-fall även utan statsstöd

Tillsvidare har säkerhetsfonden inte nappat på möjligheten med Opel-lån.

Aktia blir

I Jyväskylätrakten finns det dock redan exempel på flera företag där bankerna har gått in för en dylik uppgörelse, t.o.m. så att banken inte tar någon ränta för lånet så länge det inte betalas tillbaka.

Det fina i kråksången med Opellånen är enligt Kemppinen att säkerhetsfonden inte i något fall skulle drabbas av de förluster som uppstår vid konkurs eller om lånet skulle efterskänkas.

— Ingenting går till spillo ens i det fall att gäldenären senare skulle gå i konkurs. Den ränta som banken erhållit av fonden skulle i det fallet dras av från det stöd som utbetalas till banken.

För varje företagskonkurs som på detta sätt kunde undvikas, skulle skattebetalarnas medel i motsvarande mån sparas. Dessutom skulle sysselsättningen och skattebetalningsförmågan bibehållas för såväl företag som anställda. Det viktigaste är ju i alla fall inte att enbart rädda bankerna, utan att rädda hela den finska ekonomin. L aktiebank

Janne Salone ktia, som har blivit en slags Å nisparbank, en sammanslutning av ett antal sparbanker verksamma inom Finlands svenskspråkiga bygder, har klarat sig bättre än kollegan Sparbanken i Finland (SBF). Denna har numera fallit i statens ägo, och slukar miljarder och åter miljarder av skattebetalarnas pengar. Aktia ägs däremot fortfarande av de sparbanker som har fusionerats i banken, och nu skall Aktia då omvandlas till en aktiebank med de olika sparbanksstiftelserna som aktieägare. Enligt VD Göran Grönroos kommer aktiekapitalet att bli ca 350 miljoner mark, motsvarande två tredjedelar av reservfondernas storlek.

Förändringen är också till för att underlätta fortsatta kapitalinsatser från statsmaktens sida om sådana skulle behövas. Grönroos menar dock att banken ännu under år 1993 borde klara sig utan statsstöd, varvid förhoppningen står till att 1994 skall vara ett bättre år. Detta beror emellertid helt på den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Aktia har skurit djupt i sina kostnader: personalen har minskat från över 900 personer till ca 630, och målsättningen är att komma ner till ca 600. Aktia har väl gjort allt som står i dess makt för att klara sig utan statsstöd, men fortsättningen är beroende av hur landets ekonomi utvecklar sig. 11