Varför så få finska företag i Litauen?

av Påhl Ruin Forum 2014-01, sida 18-19, 30.01.2014

största land.

AHL RUIN TEXT

Varför så å finska öretag i

Litauen?

HÖGST I BALTIKUM. Euro då Litauen inträdde i EU. S - [CO 3771

Tower är med sina 149 meter den högst an dominerar st siluetten i Vilniu krapan i Baltikum, och öppnade vilket delar åsikterna bland folket.

SOLOHIS LOW

X Det senaste företaget i raden som etablerar sigi Litauen är städ- och servicekoncernen SOL som öppnade kontor i Vilnius i somras.

”Vi ser stora möjligheter att expandera här”, säger chefen för företagets baltiska operationer, esten Rinel Pius.

SOL etablerade sig i Estland 2001, genom att köpa en lokal firma, och tog sig in på den lettiska marknaden några år senare. Och nu var det hög tid att ta sig an Litauen.

”Vi kunde ha kommit något år tidigare, den litauiska marknaden är het efter att landet kommit ur finanskrisen”

Den finske entreprenören Raimo Haapamaki håller med. Han har bott i Vilnius sedan 2002, har etablerat företag inom IT- och trävarubranschen och är nu chef för Barker Textiles. Länge upplevde han ett svalt intresse för Litauen bland sina landsmän där hemma, men under de senaste två åren har saker börjat hända.

”Det finns en större nyfikenhet på landet. Och vi har fått flera nya medlemmar i den växande finsk-litauiska handelskammaren”

Pohjola bank har verkat i Litauen sedan 2008 och öppnade sitt första kontor i landet i fjol. Matias Huhtala var med och drog igång arbetet på plats i Vilnius. Han är idag tillbaka i Helsingfors, bland annat med ansvar för krediternai Litauen.

”Jag har slagits av finländarnas undermåliga kunskaper om Litauen. De har rentav svårt att placera landet på en karta. När jag är på elakt humör frågar jag folk hur många hamnar Litauens huvudstad har. Folk kan svara ”em’ eller ”två’ trots att Vilnius ligger 30 mil från havet!”

Enligt Matias Huhtala finns just nu cirka 5 000 finska företag i Estland - mot knappt 200 i Litauen (och något fler i Lettland).

”Det är en absurt stor skillnad! Självfallet ska finska företag dominera i Estland, det är som en andra hemmamarknad för oss. Men varför så få i Litauen?”

Dåliga kommunikationer har varit en förklaring till att finskt näringsliv dragit sig för att dra igång affärer i Litauen. Det har varit lättare i Lettland som har bättre flygförbindelser från Helsingfors och erbjuder möjligheten att faktiskt köra de 300 kilometrarna ner till Riga från Tallinn. Vilnius, Kaunas och Klaipeda ligger alla ytterligare cirka 300 kilometer bort, en väl lång sträcka att tillryggalägga på en dag.

En annan förklaring är förstås kulturskillnaderna - Litauen har både väsensskilt språk och annan religion än välbekanta Estland. Men på andra punkter har Litauen samma

SOLOHJSLIOW

HET MARKNAD. Vilnius håller på att utvecklas till en modern europeisk stad, med högt tornande byggnader som uppförts av bland annat

Swedbank.

99”

Vi kunde ha kommit något år tidigare, den litauiska marknaden är het efter att landet kommit ur finanskrisen.

BÄSTA FÖRETAGSKLIMATET

Nordiska, baltiska och övriga öst- och centraleuropeiska länders placeringar i Världsbankens ranking Doing Business 2014 s 5 Danmark = 9. Norg s 12. Finland 13. Islan 14. Sverige 17. Litauen 22. Estland = 24. Lettland Bm 33. Slovenien = 45. Pole = 49. Slovakie fördelar som Estland: lågt löneläge, välutbildad arbetskraft, god infrastruktur, välfungerande byråkrati och ett banksystem dominerat av nordbor.

I Världsbankens årliga ranking av företagsklimatet i världens länder har Litauen rentav gått om Estland. Litauen får höga betyg vad gäller enkelheten att starta företag, få bygglov, erhålla krediter och handla över gränserna.

Rinel Pius vid städföretaget SOL tycker att starten varit smidig i Litauen.

”Människor jag träffat har varit väldigt öppna och tillmötesgående, det känns att mentaliteten är en annan än i Estland och Lettland. Här säger man ja direkt, i Lettland blir det ofta nej först och sedan får man lirka”

Litauerna har ju kallats Baltikums italienare, mer spontana och gestikulerande än broderfolken inorr.

”Här finns en entreprenörsanda som till viss del finns i Estland också, men som jag inte märkt mycket av i Lettland”

Denlitauiska entreprenörsandan har både sina för- och nackdelar när man ska dra igång verksamhet i landet, menar han. Å ena sidan är det förstås positivt att medarbetare tar egna initiativ och är djupt delaktiga i arbetet. Å andra sidan finns risken att de sticker efter några år för att starta eget.

”Och då händer det att de snor med sig sina kunder från den gamla arbetsgivaren! Jag har hört flera berättelser på det temat”

De kulturella skillnaderna mellan Estland och Litauen — som många nordiska investerare i Baltikum har kunnat erfara — är extra tydliga på just städningens område. När SOL trädde in på den estniska marknaden hade esterna haft tio år på sig att suga upp kunskaper och erfarenheter från Finland, även vad gäller städning.

Man hade lärt sig att det var mer skonsamt mot golven att dammtorka än att våt torka och att låta vissa rum förbli ostädade om de inte hade använts av någon. På så sätt håller golven längre samtidigt som personalen och miljön utsätts för färre kemikalier. Litauen däremot hade lärt sig av Polen där man använder mer kemikalier och gärna svabbar med vått överallt och varje dag.

Här väntar en stor utmaning för oss att få dem att tänka om”; säger Rinel Pius som får en mjukstart genom att de första kunderna blir internationella koncerner med samma städfilosofier oavsett var kontoren ligger.

I Estland är SOL största städaktören med 1800 anställda. I dagarna börjar man städa för den första kunden i Litauen, och räknar med att anställa minst 30 personer redan i år.

”Vi tänker bli ett av de stora städbolagen här, men vi når knappast den position vi fått i Estland. Konkurrensen är tuff med många små aktörer”

Nästa år väntas Litauen bli sista baltiska land som inför euron, vilket är ytterligare ett skäl till att investera i landet. I vilka branscher finns då de största möjligheterna framöver? Entreprenören Raimo Haapamaki nämner IT-sektorn och grön industri. Efter stängningen av kärnkraftverket Ignalina finns stora behov av nya lösningar på energiområdet. Matias Huhtala vid Pohjola bank slår ett slag för bioteknik och för livsmedelsbranschen. ”Men för att fler ska hitta till Litauen måstelitauerna bli bättre på att marknadsföra sitt land. Där har de mycket att lära av esterna”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12014