Värför trivs ni sämre i en el-bastu?

av Gunnar Graeffe Forum 1976-04, sida 20-21, 10.03.1976

FORUM 4 - 76

Varför trivs ni sämre I en el-bastu?

Under ledning av professor Gunnar Graeffe har en forskningsgrupp vid Tammerfors tekniska högskola konstruerat apparater för mätning av jontätheterna i olika omgivningar och förhållanden och också byggt jonisatorer för luftens jonisering och för ökning av jontätheten. Mätning av jontätheten kräver särskilt känsliga apparater.

Det hela är inte bara fråga om teoretisk forskning, utan det gäller bl a en så subtil fråga som vårt bastubadande folks inställning till den riktiga bastutypen och dess välsignelser. Undersökningen befattar sig också med arten av den luft v i olika sammanhang andas in.

Jonernas uppkomst och egenhete wy»” Luftens jonisering ger både positiva och negativa joner. Vid joniseringen frigörs en elektron från luftmolekylen och resultatet är en negativt laddad elektron och en positivt laddad molekyl. Genom jonmolekylreaktioner utvecklas snabbt, inom en mikrosekund, småjoner med omkring 10—20 molekyler (n) i gruppen. Typiska sådana elektriskt laddade småjoner, eller molekylgrupper i luften är O2”(H20)n, CO4" (H20)n, NO+(H20)a och HsO+(H20)nI naturen kommer närmast följande jo . niserande processer i fråga: radioakti a- och B-strålning, gammastrålning, ultraviolett ljus och kosmisk strålning. Också andra företeelser joniserar luften, bla coronaurladdning och glödande metallytor. Vid förbränning produceras joner i stor mängd och i när heten av vattenfall kan ett överskott av negativa joner konstateras.

I normal ren luft finns det omkring 500 positiva och 500 negativa joner per cm?. Vanligen uppdelas jonerna i tre grupper beroende på jonrörligheten k (tabell 1). I ett elektriskt fält E får jonen hastigheten (1) v = kE, där k är jonrörligheten.

Småjoner försvinner ur luften genom att förenas med andra joner eller genom att kollidera med dem. Också spridningen till marken och omgivande ytor är bety dande. Om svinnkoefficienten är v får man i ren luft differentialekvationen fö dn 0 To antalet småjoner n (2 an?, där q är relativa antalet jonisationer i luften, Luften innehåller också olika småpartiklar, föroreningar. Småjoner försvinner genom att fastna på partiklarna. Dethär beaktas genom att skriva differentialekvatione dn = 2 (3) är Fn där Ny är antalet oladdade partiklar och N antalet storjoner och no och Nn svinnkoefficienter. Ekvationen visar att småjonernas täthet i luften beror på föroreningspartiklarnas täthet. Man kan säga att småjonernas täthet är ett mått på luftens renhet. I stora städer är småjonernas antal vanligen lägre än vad som är normalt i ren luft, i Tammerfors till exempel omkring 300 joner per cm. Som ett annat exempel kan nämnas att småjonerna nästan helt försvinner ur ett rum när man röker en cigarrett (fig. 1) och att det tar flera timmar innan jontätheten är på den tidigar nNonNg nnN,

Tabell 1. m?2? kon radie | nm] 10-? m Vs småjoner >10-4 <1 mellanjoner 104 —-10-7 1—10 storjoner <1077 10 — 100

Jontätheten i bastun

Jontätheten i rummet beror på många omständigheter: byggnadsmaterial, golv- och väggytornas art osv. Extra jonkällor i rummet kan också öka jontätheten. I det här avseendet är bastun ganska intressant.

Man har egentligen fyra olika bastutyper beroende på bastuugnen: den elektriska bastun, rökbastun, bastun med engångsuppvärmning och bastun med kontinuerlig uppvärmning. Man har skrivit en hel del om och diskuterad olikheterna metan dessa bastutyper, och personer som anser sig vara bastuexperter tycker att bara rökbastu och bastun med engångs uppvärmning är riktiga. Det är nog sant att man kan känna skillnaden mellan olika bastutyper, och därför har man antagit att dethär kunde bero bla på jontätheten. I de mätningar som har utförts kan man påvisa olikheter i jontätheten för olika bastutyper. Fig. 2 visar sålunda förhållandena i en elektrisk bastu. Då bastuugnen var inkopplad och motståndstrådarna glödande, kunde man konstatera ett överskott av positiva små- och mellanjoner. Denna ökning av positiva joner kan man alltid observera, inte bara i en bastu, när luft passerar glödande metallytor. I rökbastun ökade antale negativa joner i jämförelse med de positiva då man kastade bad. Vad som egentligen händer känner man inte till, och det hela är för närvarande inte lätt att klarlägga.

Också om man påstår att negativa joner är bra och positiva joner är obehagliga, kan man inte idag påvisa att skillnaden mellan den elektriska bastun och till exempel rökbastun beror på jontätheten. Man vet att viktiga faktorer är tex ventilationen och fuktigheten. Men det kan alltså tänkas att jontätheten också är en faktor som avgör vår bastutrivsel.

n [st/c m?]

FORUM 4 - 7 140 100 80 60 40 20 [00 1,5 TID (h)

Fig. 1. Småjonerna (n+ och n—) försvinner nästan totalt ur rummet då man röker en cligarrett medan antalet mellan- och storjoner (—) tvärto ökas.

nivån igen. Man har dragit nytta av fenomenet då det gäller rökindikatorer. Också på annat sätt kan joner vara till nytta. Man kan sålunda mäta luftens hastighet genom att följa jonströmmen. I några fall kan man genom att mäta jonisationsgraden mycket enkelt påvisa vissa a och B-aktiva preparats radioaktivitet, Slutligen kan jonvinden användas för att kyla varma ytor.

Jonernas betydelse för människan och den levande organismen har ingående undersökts. Trots att det är mycket svårt att utföra undersökningarna, kan man konstatera att ett överskott av antingen positiva eller negativa joner inverkar på den levande organismen. Särskilt ett överskott av negativa joner tycks vara till fördel och ett överskott av positiva joner tvärtom skadligt för människan. Man talar härvid om TID (total intensity density) = nt + n” och PEC (percent excess charge) =

Dö — 2 100, Även så låga v rr . Även så låga värden på TID och PEC som 1500 och 33 9/9 påstås ha ett märkbart inflytande. Den mekanism som förorsakar dethä är inte helt känd. I allmänhet kan man säga att man känner mindre väl till elektriska fenomens (högspänning, växlande fältstyrka, statisk laddning osv) inverkan på människan. Men i några fall är inflytandet verkligen stort på vissa personer.

JONTÄTHET [st cm zz 3 E 200 4 8 [7

Fysikaliskt kan man konstatera att ett överskott av antingen positiva eller negativa joner renar luften genom att småjonerna fastnar vid föroreningspartiklar som sedan rör sig mot rummets ytor. Laddningar med lika tecken repellerar ju varandra. (Gunnar Graefte) 16 20 24 TID (min)

Fig. 2. I en elektrisk bastu kan man observera ett överskott av positiva joner då bastuugnen ä inkopplad motståndstrådarna glödande.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."