Världsekonomin bromsar upp tillväxten, men hur mycket?
av Max Arhippainen Forum 1998-10, sida 08, 22.10.1998
== = -— SJ San =S je « = = SS OO —<
Världsekonomin bromsar upp tillväxten men hur mycket?
UTSIKTERNA I VÄRLDSEKONOMIN HAR FÖRSÄMRATS. TILLVÄXTEN BROMSAS UPP OCKSÅ I FINLAND, ÄVEN OM EN NY DEPRESSION INTE ÄR SANNOLIK.
et brinner i knutarna p många håll. Krisen i Asie fortsätter. Inte ens optimis terna väntar en snabb vänding till det bättre i Ryssland. Delar av Sydamerika har problem. Börskurserna har fallit. Man hör tal om en världsomfattande depression bakom dörren. En sådan kan faktiskt hota, även om jag tills vidare inte ser hotet som särkilt sannolikt.
Situationen i Västeuropa och USA är nämligen fortsättningsvis rätt stabil. Några interna orsaker till en snabb avmattning av tillväxten är svåra att hitta. Även om en minskad efterfrågan i krisområdena i någon mån bromsar upp tillväxten hos de som exporterat hit, räcker detta inte ensamt till för att skapa ett katastrofscenario. Ryssland och Sydamerika är trots allt mycket små delar av hela världshandeln, medan de stora smällarna från Asien sannolikt tagits.
MEN KRISEN KAN SPRIDA SIG tin Västeuropa och USA andra vägar än genom en minskad efterfrågan. För det första genom finanssektorn: Tyska banker har gett stora lån till Ryssland och amerikanska (och enligt uppgift spanska) till Sydamerika. Ifall låneskötseln i större utsträckning börjar fallera, kan vi i värsta fall stå inför en omfattande bank- och finanskris som drabbar också de starka områdena. För det andra genom börserna: börskurserna har en effekt på tillväxten också genom speciellt de amerikanska hushållens beteende. En stor del av hushållens sparande i USA är numera placerat genom börsen. Tvära kast kan ha större inverkan än tidigare på såväl direkta konsumtionsmöjligheter som förväntningar.
TILLVÄXTEN KAN HALVERAS 1999, Det internationella läget har lett till att de senaste ekonomiska prognoserna i Finland korrigerats neråt. Om utvecklingen detta år är man rätt enig - nästan alla prognoser förutspår
TKolkmnisten är ekonomist vid PIF Pet. | Jervo ekonomiska forskningsinstitug, så en BNP-tillväxt om 3,0-5,2 procent. Det är redan klart att tillväxten denna höst avstannar jämfört med början av året, vilket prognoserna beaktat.
För nästa år har finansministeriet den högsta tillväxtsiffran, 4,0 procent. Näringslivets ETLA förutspår 3,5 och löntagarnas PT 3,3 procent. Bankernas är i samma storleksklass, andelsbankerna med 3,0, Merita 3,4 och Leonia 3,3 procent. Mitt eget instituts PTT:s prognos 2,5 procent är för närvande lägst av de etablerade institutens, även om arbetsministeriets kanslichef Pertti Sorsa slagit till med 2 procent.
Men det är skäl att understryka att också vår prognos har ett optimistiskt element. Liksom de andra prognoserna förutsätter den nämligen att tillväxten åter börjar återhämta sig under nästa år. Prognoser på över 3 procent förutsätter de facto ett ganska snabbt och starkt uppvaknande. Vår prognos bygger på att återhämtningen i världsekonomin sker lite långsammare och mot slutet av året.
UTRIKESHANDELNS TILLVÄXTIMPULS MINSKAR. Ifall prognoserna förverkligas innebär det en förändring av den ekonomiska tillväxtens karaktär. Ett belysande sätt att granska detta är att se på olika delkomponenters ande av BNP-tillväxten, eller deras så kallade ”kontribution’.I figuren finns situationen under 1990-talet återgiven.
De egentliga krisåren 1991-93 var en utpräglad hemmamarknadskris. Den privata konsumtionen och de privata investeringarna rasade. Nettoexportens (export-import) tillväxtimpuls var däremot positiv genom hela krisen, och tidvis mycket stark.
Då BNP igen började växa år 1994 hade den inhemska efterfrågan vitaliserat sig i form av en viss ökning av den privata konsumtionen samt ökade lagerinvesteringar. Därefter har tillväxten blivit allt mer balanserat fördelad. Senaste år bidrog såväl nettoexporten, den privata konsumtionen som de privata investeringarna med en kontribution om mellan 1,5 och 2 procent enheter, vilket lyfte den totala tillväxten till heia 6 procent.
Även om de ekonomiska prognoserna för nästa år varierar förenas de av uppfattningen att uttryckligen utrikeshandelns tillväxtimpuls minskar mest. För 1998 ligger nettoexportens kontribution mellan 0,5 och 0,8 procentenheter i nästa alla prognoserna. År 1999 innebär alla utom två av prognoserna ovan att nettoexportens kontribution biir noll eller negativ. Blir den negativ är det första gången under 1990-talet det händer.
Max Arhippainen
NETTOEXPORTEN 1999 NEGATI rd
Sc hÅ FB LR omnrnm aa
Nettoexporten (röd) blir negativ för första gången på 90-talet.
4 BNP-tillväxt och dess andelar av tillväxten (‘kontribution’)
HH Nettoexport (export-import) | Privat konsumtion HH Privata investeringar
Offentlig efterfråga | Lagerför.& stat.diskrepan a BNP-tillväxt sammanlag -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97!-98" -99"
FORUM NR 10/98