Världskonjunkturen 1969: Uppsving i EEC, nedgång i USA

Taggar: Orter: USA Teman: ekonomi

Utblick

Världskonjunkturen 1969:

Reell förändring i bruttonationalprodukten och des komponentet i de största

OECD-länderna 1967 och 196 samt prognos för 1969, procent

Brutto- Privat — Offentlig — Fasta national - konsum- konsum- = investe"produkt tion tion ringar USA 1967 2,4 3,0 11,2 1) -—1,4 2) 1968 5 5 5341) 6 2 1969 2, 214 1342) 41,2) Västtyskland 1967 —0,2 0,6 3,3 —7,3 1968 6 44 3 1 EA 1969 5 5 4 9 Frankrike 1967 4,4 4,1 6,0 5,9 1968 3 3 5 34 1969 5-6 54 24 6 Italien 1967 6 6,1 2,7 9,9 1968 5 4, 4 5 1969 54 5 4V TY UK31967 2 2 5 6 1968 34 3 2v, 3y 1969 27 Vv 4 4 Japan . 1967 13,3 9,2 5,4 18,0 1968 Uv vy, 8 164 1969 9 10 3 12 OECD 1967 3,4 2) Alla offentliga utgifter. 1968 514 1969 4 2) Privata fasta investeringar. OECD-Eurtopa 3) United Kingdom = Eng1967 3,0 land, Wales, Skottland och 1968 4Y, Nordirland. 1969 4Y, EEC 1967 3,1 1968 5 1969 Sv, 18 Forum 2/69

Uppsving i EEC, nedgång i USA

ARET 1968 KÄNNETECKNADES i länder med marknadsekonomi av en kraftig acceleration i den ekonomiska aktivitéten. Den reala bruttonationalprodukten steg drygt 5 procent efter en uppgång på endast 3,4 procent under 1967. Världshandeln tilltog uppskattningsvis 10 procent eller dubbelt så mycket som året innan. Sålunda gick 1968 till historien som ett år av tillfredsställande ekonomisk tillväxt och en betydande expansion av världshandeln. Detta goda resultat “uppnåddes trots att de ledande industriländerna drabbades av en rad valutakriser, som under våren och hösten var nära att framkalla en värdsekonomisk nedgång. :

Vissa enskilda länder hade en betydligt mindre gynnsam utveckling än den genomsnittliga, bland dem Finland med en tillväxt i totalproduktionen på bara 2 procent.

Under 1969 torde tillväxttakten avta i flera viktiga industriländer. Såsom av tabellen framgår, väntas visserligen i EEC en högre tillväxtprocent än tidigare och i resten av OECD-Europa en oförändrad expansionstakt. Detta är emellertid inte nog att motverka en väntad nedgång i produktionens tillväxttakt i Förenta staterna, som svarar för mera än hälften av OECDländernas sammanlagda produktion. Enligt vissa bedömare är dessutom den officiella brittiska konjunkturprognosen alltför optimistisk (känns visan igen?).

I FÖRENTA STATERNA har myndigheterna, främst centralbanken Federal Reserve Board, försökt dämpa produktionsökningen så att den bättre motsvarar de tillgängliga resurserna. Skämttecknarens syn på den framgång man därvid har haft delas i sak av ekonomiska bedömare. Under första hälften av

Utblic 1969 borde den kombinerade verkan av skattehöjningar och långsarämare stigande statsutgifter samt stramare kreditpolitik leda till att den ekonomiska tillväxten praktiskt taget avstannar. Under senare hälften av året väntas de nämnda åtgärdernas inverkan ha avtagit och en förnyad men något långsammare expansion än under 1968 ta vid. Främtidsutsikterna är svårare att förutse än tidigare på grund av att en ny administration representerande det tidigare oppositionspartiet har övertagit makten i Washington. Bedömningarna försvåras också av ovissheten om kriget i Vietnam, vilket för närvarande slukar 30 miljarder dollar om året, och möjligheten av förnyad oro inom det internationella valutasystemet.

I EEC-LÄNDERNA har industriproduktionen varit. mycket elastisk under det förgångna året, och inte heller under 1969 torde svårigheter tillstöta på utbudssidan. Ökningen i industriproduktionen väntas bli omkring 8 procent, vilket med antagande av en blott ringa uppgång i jordbruksproduktionen och en oförändrad expansion i tjänstesektorn skulle betyda en stegring av bruttonationalprodukten om drygt 5 procent. I motsats till den utländska efterfrågan accélereråde efterfrågan inom EEC (intrahandeln inberäknad) kraftigt under 1968, och denna trend väntas fortgå under innevarande år.

TYSKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN har infört exportskatter och sänkt importavgifter med sikte på att minska det abnormt stora överskottet i handelsbalansen. Det råder oenighet om vilken verkan dessa åtgärder kommer att ha, eftersom såväl exportens som importens priselasticiteter är ofullständigt kända. I allmänhet jämställs verkan av skatterna med en revalvering (uppvärdering av valutan) på 4 procent. Osäkerheten om de handelspolitiska åtgärdernas inverkan återspeglas också i hemmaekonomin. Ju större verkopingarna på exportöverskottet är, desto mera stimulans bör man ge åt den inhemska efterfrågän, emedan produktionskapaciteten väl kunde bära en produktionsökning på 5 procent.

I FRANKRIKE hade produktionen återhämtat sig snabbt efter vårens strejker, men denna utveckling avbröts av franckrisen på hösten och efterföljande restriktiva åtgärder, viktigast bland dem en minskning i budgetunderskottet för 1969 motsvarande en procent av bruttonationalprodukten. Eftersom försvaret av francens parivärde för närvarande intar första rummet bland regeringens målsättningar, beror utrymmet för ekonomisk expansion av läget på de internationella valutamarknaderna och är därför svårt att prognosticera. Den i tabellen angivna marginalen om 5—6 1/2 procent utgår från antagandet, att det skall lyckas regeringen att återställa förtroendet såväl inom som utom landet.

ITALIENS produktionsökning på 5 procent under 1968 var inte tillräcklig att upprätthålla sysselsättningen trots fortsatt betydande emigration av arbetskraft. Den inhemska efterfrågan ökade blott 4 procent. Innevarande år beräknas en expansiv politik medföra en 6-procentig ökning i den inhemska efterfrågan. Man vågar inte boppas på en fullt lika stor exportökning, varför bruttonationalprodukten förutspås stiga något över 5 procent.

DEN BRITTISKA EKONOMIN bli sannolikt hårt träffad av en minskning i den ekonomiska aktivitetens tillväxttakt i Förenta staterna. Av erfarenhet vet man, att en lägre ökning i den amerikanska bruttonationalprodukten rent av kan leda till en absolut nedgång i importen, och Förenta staterna är den största marknaden för>brittiska expörtprodukter. Liksom alla år sedan 1964 inskränks regeringens handlingsfrihet av en fortfarande otillfredsställande extern balans. Det löpände underskottet i handeln med varor och tjänster har visserligen minskat, såsom framgår av diagrammet, men förbättringen har inte varit snabb nog att tillåta en tillväxtfrämjande ekonomisk politik. Den viktigaste faktorn i den efterfrågeökning som faktiskt väntas äga rum är de fasta investeringarna.

JAPAN gjorde större ekonomiska framsteg än väntat under 1968 och är nu den näst största producenten av varor och tjänster i den icke-kommunistiska världen efter USA.

Japans bruttonationalprodukt ökade 1968 reellt mer än 11 procent. Japan har därmed gått förbi Västtyskland mätt i värdet av bruttonationalprodukten. Den japanska ekonomiska planeringsbyrån förutspår, att den ekonomiska tillväxten under 1969 blir inemot 10 procent.

BLAND ÖVRIGA LÄNDER är det främst Sverige som i egenskap av tredje största köpare av finländska varor är av intresse. I FORUM nr 19/1968 redogjordes utförligt för konjunkturutsikterna i Sverige under 1969. Bedömningen är nu något mera optimistisk än då: bruttonationalprodukten värtas stiga 4 procent mellan 1968 och 1969, det vill säga omkring en halv procentenhet mera än ett år tidigare. Ökningen i importvolymen beräknas däremot bli lägre i år än under 1968, 7 procent gentemot 8,5 procent.

Forum 2/69 19