Världskonjunkturen: Avmattning väntas 1970

Taggar: Teman: ekonomi

Utblick

Världskonjunkturen:

Avmattning väntas 1970

Hösten 1968 förutsåg OECD en snar minskning i den då uppnådda höga ökningstakten i produktion öck efterfrågan såväl i Nordamerika som i Västeuropa. Den ekonomiska aktiviteten har likväl hittills i år starkt överträffat prognoserna, och under första halvåret 1969 var tillväxten lika stor som under 1968 i genomsnitt och obetydligt mindre än under det föregående halvåret. Dämpningen i produktionsökningen i Förenta staterna har varit betydligt mindre än väntat, och i Västeuropa har produktionen tvärt emot förväntningarna till och med accelererat.

Produktionsutvecklingen i OECD-området

Under andra halvåret 1969 har industriproduktionens ökning blivit långsammare i de flesta stora industriländer. I Förenta staterna har en viktig orsak härtill varit att den restriktiva ekonomiska politik som i inflationsbekämpande syfte förts i ett par års tid nu har börjat bita på allvar. I Västeuropa har tillväxten blivit långsammare helt enkelt därför att det inte mera har gått att höja kapacitetsutnyttjandet. Trots dessa tillväxthämmande faktorer torde industriproduktionen under hela 1969 bli 7 till 8 procent större än året förut, vilket fortfarande är mera än den genomsnittliga ökningen 1960—1965, som var 6 procent. Totalproduktionen i hela OECD-området väntas i år bli 5 procent eller något lägre än 1968 på grund av decelereringen i Förenta staterna (se tabellen). I Västeuropa ökar produktionen i år snabbare än i fjol.

Under 1970 kan en nedgång i den ekonomiska tillväxttakten anses vara säker. Utsikterna för världskonjunkturen har likväl

Den procentuella förändringen i bruttonationalproduktens volym i OECD-länderna 1968-1970" 1968/67 a) 1969/68 b) 1970/89 b) OECD mosseseresessesarsea 5,7 5 3 OECD-Europa .. 4,9 [:] 4 EEC 5,7 7 4/2 Belgien .. 4,0 5 4 Frankrike 4,2 8 4 Italien = ….- 54 7 7 Nederländerna 5,5 [4 3 Västtyskland 6,7 [NE 4 Danmark … 3,6 6 4 Finland . 2,8 8 6 Norge ….. 3,8 4 4 Storbritannien . - 3,8 2 2 Sverige …… - 3,4 42 4 Förenta staterna 5,0 3 Th Japan 14,4 12/2 10 a) Preliminära siffror. b) Prognoser.

1 1 betydligt förbättrats av den kännbara västtyska revalveringen. vilken åtgärd tillsammans med devalveringen av francen i augusti och av pundet i oktober 1967 har bringat de ledande valutornas värden i en bättre relation till varandra. Den förbättrade balansen på valutamarknaderna har i flera länder minskat behovet att föra en restriktiv ekonomisk politik på grund av underskott i betalningsbalansen, och ifall den västtyska revalveringen inte hade genomförts, hade utsikterna för 1970 måst bedömas såsom sämre än vad nu är fallet. En stabiliserande faktor är också antagandet av systemet med speciella dragningsrättigheter (SDR) inom IMF vid denna organisations årsmöte i september. Den totala mängden av SDR blir över en treårsperiod 3/2 miljarder dollar, vilket tillsammans med den samtidigt beslutade 6—7 miljarders ökningen i de normala valutafondskvoterna utgör en oväntat stor likviditetsökning. Eftersom världens monetära guldförråd för närvarande uppgår till omkring 39 miljarder dollar och de olika centralbankernas reserver i form av dollar och pund till 11 respektive 9 miljarder dollar utgör SDR-tillägget till likviditeten en sjättedel.

Utvecklingen i enskilda länder

I Förenta staterna har realproduktionens ökning på årsnivå kontinuerligt minskat från 5 procent i tredje kvartalet 1968 till 21/2 procent i andra kvartalet i år och sannolikt omkring 1 procent de senaste månaderna. Det är framförallt tjänsternas tillväxtrakt som har sjunkit, medan fabriksindustrins expansion i stort sett har fortgått oförminskad. Under första halvåret i år var industriproduktionen 5 procent högre än under motsvarande tid i fjol. Dock synes en platå i den ekonomiska aktiviteten ha uppnåtts, om också en ännu tydligare paus ett år tidigare efterföljdes av förnyad expansion (se diagrammet). För 1970 är det ganska svårt att göra förutsägelser. En mindre recession är möjlig under första hälften av året, och om myndigheterna inte i tid uppger den restriktiva politiken, kan den bli djupare än avsett. De militära utgifterna är av stor betydelse för den kommande ekonomiska utvecklingen. Dessa har på sistone inskränkts, och nya minskningar är planerade.

Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna 1967—1969 enligt Business Weeks index 75 2958-20 165 155 JFHAHI 3 ORO FRAM I DI FMAMJIASD 145 1967 1968 1969 Vänd!

Forum 19/69 19

Utblick

Konjunkturförsvagning kan väntas under 1970

Forts.

Den oklara politiska situationen visavi Vietnam gör det dock svårt att säga huruvida de planerade besparingarna på det militära området kan genomföras, i synnerhet om Nordvietnam svarar på president Nixons senaste hårda uttalanden med en betydande offensiv.

Det stora problemet är prisstegringen, vilken fortgår med en årstakt på 4—35 procent. Till följd av inflationen har den nominella bruttonationalproduktens ökning under de senaste fem kvartalen varit nästan konstant till följd av att prisökningen har varit ungefär lika stor som minskningen i produktionsvolymen.

Det fortlöpande stora underskottet i betalningsbalansen har de amerikanska affärsbankerna kunnat fylla med ökad upplåining av så kallade eurodollar, det vill säga tillgodohavanden i dollar på de europeiska och japanska kapitalmarknaderna. Denna stora upplåning har drivit upp eurodollarräntorna till drygt 10 procent, och denna utveckling har bidragit till valutaförluster i flera europeiska länder och tvingat dessa att hålla sin räntenivå exceptionellt hög (se diagrammet). De

Räntan på eurodollarmarknaden och diskontot i vissa länder

Procent

Eurodollarränta för 3 mån. depositioner i London

Eff. ränta på eurobond - DISKONTO. USApd—| 4 Åarrssssse dras da ISKONTO, V-TYSKLAN slislis NINNA IN ulististasd O 1968 1967 1968 196 speciella dragningsrättigheterna i IMF kommer inte att medföra någon väsentlig lösning på dollarproblemet, även om de medför en marginell likviditetslättnad också för den amerikanska ekonomin.

Den västtyska ekonomin har uppvisat en förbluffande utbudselasticitet, vilken tillsammans med en kraftig ökning i produktiviteten och i importen av arbetskraft har hållit produktionen i högvarv mycket längre än väntat. Under första halvåret var industriproduktionen 15 procent högre än ett år tidigare, och för hela året uppnås troligen samma 12-procents växt som i fjol.

Den traditionella tillväxtfaktorn i Västtyskland, exporten, fortsätter att bidra till expansionen (se diagrammet). På grund av att kapacitetsläget nu är mycket ansträngt har tyngd 20 Forum 19/69

Västtysklands export i miljarder dollar 1961—1969 punkten i efterfrågan förskjutits till investeringarna. Investeringarna i maskiner och apparater var under första halvåret 30 procent större än ett år tidigare. Detta är ett tecken på att 24 rationaliseringsinvesteringarna har kommit i förgrunden, då de lättare kan expanderas än utvidgnings18 investeringarna. Den utländska arbetskraften i Västtyskland var i september 12/2 miljoner, den högsta siffra som hittills ha 3 12 noterats. Då arbetslöshetso graden understiger !/2 pro1961 “63 “65 67 “69” cent och det är svårt att ytterligate utvidga = arbets kraftsimporten, har rationaliseringsinvesteringarna blivit det viktigaste medlet att öka produktionen. Produktionen per sysselsatt var också under andra kvartalét i år hela 8 procent högre än under andra kvartalet 1968. Trots att industriproduktionen under innevarande halvår synes öka med en årstakt på 10 procent, är det klart, att en så stark produktionsstegring inte går att upprätthålla i längden. Under 1970 kan man räkna med en tillväxt i bruttonationalprodukten som med ett par procentenheter understiger innevarande års. De övriga EEC-länderna har också i år upplevt en produktionsstegring av samma eller större storleksordning än i fjol, Liksom i Västtyskland väntas tillväxttakten avta under 1970, utom i Italien, där arbetskraften och produktionskapaciteten är riklig och i synnerhet den utländska efterfrågan väntas bibehållas på en hög nivå.

Storbritannien, som fortfarande är den största köparen av våra exportvaror, kommer i år lika väl som under 1970 att tillåta endast en långsam tillväxt i den totala efterfrågan och produktionen. I år har likväl för första gången på länge tyd liga tecken på en sanering av den brittiska betalningsbalansen “kommit till synes. Landet är dock så skuldsatt, att det inte ännu nästa år är möjligt att överge den restriktiva ekonomiska politiken. Först måste de stora lånen från utländska centralbanker och internationella organisationer betalas bort.

Utvecklingen i de övriga EFTA-länderna är ganska likartad som i Västeuropa i gemen. Tendenserna i den svenska ekonomin har nyligen behandlats i Forum (nr 18, sidan 20).

Japan uppvisar som vanligt den starkaste produktionstillväxten av alla industriländer. Nyligen gick Japan om Västtyskland som den näst största marknadsekonomin, och landet fortsätter att knappa in på Västeuropa (se diagrammet).

Industriproduktionen i Japan (svart) och OECD-Europa (vitt) 1965—1969.

Utsikterna för världshandeln

Världshandeln har ökat i takt med produktionsstegringen i industriländerna. Hela världshandeln med undantag för öststaterna ökade under första halvåret 1969 inte mindre än 14 procent. För hela 1969 torde ökningen bli 13 procent mot 11,5 procent året innan. Om världskonjunkturen blir långsammare på så sätt som ovan förutsatts, kan tillväxten under 1970 bli av storleksgraden 8 procent. För OECD-länderna som grupp är motsvarande tal några procentenheter större. Den exceptionellt starka ökningen i produktion och handel har under innevarande år lett till betydande prishöjningar. Detta kommer särskilt till synes i de internationella råvarupriserna men kan också skönjas till exempel i de finländska impordpriserna (se diagrammen).

De internationella råvarupriserna och de finländska importpriserna 1968 och 1969.

Råvarupriser, Reuter, 18. 9. 1931 = 100

Partiprisindex, Importvaror, 1949 = 100 O

BRANSON NYTT

Ultraljudtjockleksmätare försedda med numerisk avläsning

Branson har kommit ut med två nya Caliper — tjockleksmätare för mätning av nya eller obetydligt anfrätta ytor. Tillsammans med den tidigare Sonary Caliper 100 bildar dessa Branson Digital Caliper 101 och 102 ett komplett system för mätning av tjocklek från en sida. Heltransistorering garanterar Branson-instrumenten en stor driftssäkerhet, användningen. är enkel och snabb — endast en kalibreringsknapp, numerisk avläsning garanterar ett exakt mätresultat, dessutom är apparaterna små och lätta.

Med Branson-tjockleksmätare kan man mäta metaller, glas, plast och de har därför ett flertal användningsområden.

Mätområden:

Branson Digital Caliper 101: 0,35— 30,0 mm Branson Digital Caliper 102: 0,26—9300,0 mm

LÄAKINTASAHKO Oy

Industriavdelningen Mikaelsgatan 13 A H:fors 10, tel. 11 401

Forum 19/69 2