Världskrisen drabbar även SEV
av P-E Paul Forum 1977-16, sida 18-19, 26.10.1977
Taggar: Organisationer: SEV Teman: ekonomi
Världskrisen dribbar även SEV
Det brukar påstås, att SEV-länderna skulle vara krisfria, att den ekonomiska utvecklingen i kraft av det socialistiska systemet planmässigt skulle utvecklas oberoende av omvärlden och att de kapitalistiska länder som knyter sin ekonomi till SEV-länderna i samma mån själva undgår de problem och svårigheter som konjunktur växlingarna medför.
y»” Riktigt så här enkelt är det icke. Två omständigheter måste dock genast framhållas. För det första är konjunkturväxlingarna i de socialistiska länderna till den del som de kan mätas genom att produktionsutfallet ställs i relation till planen ojämförligt mindre än de växlingar som konjunkturerna medför tex i bruttonationalproduktens utveckling i västländerna. Detta innebär givetvis större trygghet för de anställda i SEV-läderna, större stabilitet och större ekonomisk säkerhet. För det andra tar sig konjunkturväxlingarna andra uttryck i SEV än i västländerha: lagerhållningen kan fluktuera p ett annat sätt när lagerkostnaderna erläggs av det allmänna, sysselsättningen kan skötas på ett annat sätt tex genom att arbetsplatser upprätthålls trots att detta endast medför kostnader, export och import “regleras både prismässigt och mängdmässigt medan utrikeshandeln i regel är fri i väst, för att nämna några väsentliga olikheter mellan öst och väst det gäller konjunktursvårigheterna.
Beroendet öst — väst ökar
Ju mera SEV-länderna öppnar sina ekonomier för väst, ju mera handelsutbytet, produktionssamarbetet och överhuvudtaget ju mera de ekonomiska kontakterna ökar mellan ös 1 och väst, desto mera blir dessa två olika ekonomiska system även beroende av varandra med hänsyn till konjunkturväxlingarna. Konjunkturimpulser från väst påverkar utvecklingen inom SEV liksom de ekonomiska målsättningarna inom de olika SEV-länderna i växande grad påverkar konjunkturförloppet i västländerna.
Kapitalkrävande projekt
SEV-länderna håller på att genomföra det väldiga komplexprogrammet som sträcker sig fram till 1990. Mål sättningen är att ytterligare förbjupa .
det ekonomiska, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan SEVländerna. En viktig del gäller gemensam exploatering av naturresurser, utveckling av energipolitiken, miljövården och andra mycket kapitalkrävande projekt. Som exempel på sådana objekt kan nämnas den nära 3.000 km långa gasledningen från Orenburg i Sibirien till Sovjetunionens västgräns. Ledningen skall förse flera av de europeiska SEV-länderna med jordgas. Dessa länder deltar i bygget, som finansieras bla av ett västtyskt bankkonsortium. Andra liknande stora projekt är ‘kopparsmältverket i Norilsk och träförädlingskombinatet i Ust-Ilimsk, båda likaså i Sibirien och som båda även byggs med en del leveranser från
Finland. Ytterligare kan i detta sammanhang nämnas det väldiga kärnkraftsprogram som omfattar flera tiotal kärnkraftverk, som framställs i en kilometerlång fabrik enligt löpande bandets princip i Ukraina. Kraftverken skall sedan levereras till de olika SEV-länderna under de kommande tio åren.
Växande skuldsättning mot väst
Vid sidan av dessa gemensamma projekt har varje land sina egna investeringar enligt sina egna femårsplaner. Investeringstakten är hög i SEV-länderna, särskilt industriinvesteringarna, men även investeringar i transporter, hamnar och annan infrastruktur. Allt detta kräver hög import av maskiner och anläggningar från väst. Denna import sker med långa betalningstider och innebär alltså en växande kapitalimport från väst, en växande skuldsättning gentemot väst.
Institutet för Internationell Ekonomi i Wien följer med den ekonomiska utvecklingen inom SEV. I Zeitschrift för das gesamte Kreditwesen ingår ofta utdrag ur dess rapporter. Chase Manhattan Bank och Bankers Trust i USA har också publicerat uppskattningar om SEV-ländernas skuldsättning i väst. Alla dessa uppgifter går i samma riktning, som är ungefär följande:
Från att ännu i mitten av 1970-talet ha rört sig omkring 40 miljarder dollar ökar SEV-ländernas skulder gentemot väst nu i snabb takt. Wieninstitutets uppfattning är, att skulden kommer att uppgå till något omkring 73—96 miljarder dollar redan 1980 om den nuvarande tendensen fortgår. Detta är knappast tänkbart. För närvarande växer SEVländernas totala underskott gentemot västländerna med nära 10 miljarder dollar per år.
Orsaken till denna snabba skuldökning är en följd av världskrisen. Med en annan konjunkturutveckling, d vs
FORUM 16/7 med en fortsatt konjunkturstegring i väst, skulle underskottet ha bibehållit sig på tidigare nivå, ca 40 miljarder dollar, eller endast måttligt ha vuxit.
Enligt de pågående femårsplanerna för de olika SEV-länderna skall den ekonomiska tillväxttakten (eller den sk nationalinkomsten) öka snabbare än vad nu är fallet. Den verkliga ökningen är dock så pass hög som 4—9 procent. I Tyska Demokratiska Republiken, det mest utvecklade landet ihom SEV och numera ett av världens rikaste länder, har i år en ökningstakt om 4,5 procent uppnåtts mot planerat 5,5 procent för att nämna ett exempel.
För att kunna hålla en fortsatt hög ökningstakt måste investeringarna öka och detta kräver leveranser och kapital från väst såsom tidigare framhållits. Under nuvarande lågkonjunktur har väst också gärna förlängt kredittiderna för att få beställningar från öst och sålunda få hjälp med sysselsättningen. Den låga produktionen i väst har samtidigt minskat behovet av import från öst av råvaror och energi. Medan SEV-ländernas import alltså har ökat, så har deras export västerut minskat. Följden är den starkt ökade skuldsättningen.
Importen dämpas
Wien-institutet räknar därför med att SEV-länderna nu måste få större balans i sin handel med de västliga industriländerna genom att dämpa sin importökning och stimulera sin export med hänsyn till västländerna. Importens ökningstakt beträffande västländerna beräknas för Sovjetunionens del bli 7,7 procent och för de övriga SEV-ländernas del 7,3 procent per år fram till 1980. Samtidigt skall exporten till de västliga industriländerna drivas upp med ett par procentenheter, för Sovjetunionens del till 10,7 procent ökning i medeltal per år och för de övriga
FORUM 16/77
SEV-ländernas del till 10,6 procent i medeltal per år, till 1980. Sovjetunionens insats är givetvis av avgörande betydelse för hela SEVblockets utveckling. Man kan som exempel härpå nämna, att under den tid SEV har existerat eller sedan 1949 har med sovjetisk hjälp uppförts omkring ettusen storindustrier och andra omfattande projekt (kraftverk, trafikanordningar o dyl) i de övriga SEV-länderna. Sovjetunionens handel med de västliga industriländerna påverkar därför hela SEV-blocket i betydande grad.
Senaste år var den ekonomiska tillväxttakten i Sovjetunionen 5,0 procent mot beräknat 5,9 procent, i år väntas den bli 4,1 procent eller lägre än genomsnittet för hela femårsperioden 1976—80, som är 4,7 procent. För att hålla planen måste investeringarna förbli på hög nivå, I år har också investeringarna ökat i Sovjetunionen med 4,6 procent.
Sovjetimport betalas i guld
Genom att öka sin export till OECDländerna 1976 med 28 procent kunde Sovjetunionen också öka importen från dessa länder med 12 procent och samtidigt minska sitt underskott i handelsbalansen med hälften. I år växer Sovjets import från OECDländerna något. Denna ökning kommer att betalas med guldförsäljningar. Planen är att under de närmaste åren sälja omkring 300 ton guld per år. Nu när guldpriset igen är stigande kommer dessa transaktioner eventuellt att öka Sovjetunionens importbenägenhet mera än vad som nu antages.
De olika blockens ekonomiska be roende av varandra växer ju mera den internationella arbetsfördelningen utvecklas och genomförs. För att nyttan av denna arbetsfördelning med ökad utrikeshandel och sysselsättning samt stigande välstånd både i öst och i väst skall kunna förverkligas snabbare än vad nu är fallet, så borde tillräckliga finansiella resurser kunna frigöras och ställas till förfogande för finansiering av en ytterligare ökad öst-västhandel.
Multilateral avräkning i transferabla rubel
Ett sätt att öka kreditmöjligheterna skulle vara att ta den transferabla rubeln i användning även vid avräkningar mellan SEV-länderna och t ex EG-länderna. Ett minimivillkor härför kan antagas vara, att ett EGland i så fall skulle kunna avräkna sina fordringar på ett visst SEVland mot sina skulder till ett annat SEV-land. Den transferabla rubeln borde mao kunna användas multilateralt.
Multilateral avräkning i transferabla rubel mellan SEV-länder och västländer skulle innebära ökad smidighet i handeln, då man tydligen i så fall inte skulle vara tvungen att lika exakt som nu definiera kompensationsvarorna utan få större spelrum beträffande leveranser och även mottagarländer,
Depressionen har alltså medfört särskilda svårigheter och problem även för SEV-länderna, låt vara i betydligt mindre omfattning än i väst. Framför allt har SEV-ländernas betalningsproblem gentemot de västliga industriländerna försvårats. Detta i sin tur kan tänkas medföra ett nytt handels- och valutapolitiskt närmande mellan SEV-länderna och västländerna. Det är ju i allas intresse att handeln ökar och därmed även välståndet. Det åsiktsutbyte som äntligen har kommit i gång, låt vara motvilligt och trögt, mellan SEV:s exekutivkommitté och EG:s kommission kommer tydligen att ha sin tyngdpunkt på krediter och valutor vid sidan av den absolut viktigaste frågan, som gäller avskaffandet av alla diskriminatoriska handelshinder mellan de två blocken.
P-E Paul 19