Värme i småhus

av Christer Ekebom Forum 1984-06, sida 18-19, 28.03.1984

Taggar: Teman: energi

FRU

IH Ett egnahemshus kan naturligtvis värmas upp på otaliga sätt, börjande från gammal hederlig vedeldning i kakelugnar till fjärrvärme. Dessa båda ”ytterligheter” kommer i fråga bara i specialfall, dvs då egnahemsägaren endera äger skog eller på annet sätt billigt och enkelt kommer över ved eller då han bor på en plats där det går att ansluta huset till fjärrvärmenätet. Liknande resonemang gäller förmodligen också fliseldning och annat därmed jämförbart. Sol- och vindenergi däremot får väl i dag antas vara alternativ som kan komma i fråga för var och en, givetvis som tilläggsenergi, Att i sin helhet värma ett hus med sol- och vindenergi är förvisso redan i dag tekniskt möjligt, men det kan knappast anses vara ekonomiskt lönsamt. Själva energin är visserligen kostnadsfri, men anläggningarna som skall ta tillvara dessa former av energi blir dyra. Det här är dagens situation — vad som händer i morgon återstår att se.

Det är uppenbart att de två realistiska alternativen för egnahemsbyggaren i dag är uppvärmning med olja eller el, eller koks, om man accepterar ”besvären” med kokseldning. I samband med oljeuppvärmning kan man utan överdrift påstå att det konventionella vattenburna värmedistributions systemet är praktiskt taget allenarådande. När det gäller el-uppvärmning däremot har man oftast gått en annan vägt endera har man direkt eluppvärmning eller så har man någon form av lagrande värmesystem där det lagrande mediet ingalunda behöver vara vatten.

Olja eller el?

Vi ska, trots ovanstående rubrik, inte gå in på argumenten för eller emot den ena eller den andra formen. Den information som idag sprids om de båda energiformerna torde vara så omfattande att var och en som har något intresse av det hela nog får tag i de uppgifter han behöver för att kunna välja rätt. Emellertid finns det vissa allmängiltiga saker som det kanske är skäl att ventilera, utan att för den skull ta ställning för eller emot.

Den direkta el-uppvärmningens största ”nackdel” är att systemet definitivt är låst till en enda energiform, elektriciteten. Under de förhållamnden vi i dag lever har detta inga negativa konsekvenser eftersom el-försörjningen är tryggad. El-priset är också i dag rätt fördelaktigt, men redan här ligger en viss fara på lur: de som värmer sina hus med el är i viss mån favoriserade vid prissättningen och det finns givetvis en viss risk att detta förhållande, exempelvis av politiska orsaker, ska ändra. Det kan tänkas att andra el-förbrukare inte i längden gillar dagens prispolitik.

Det direkta systemet har givetvis också en annan nackdel: det förbrukar elektric iatorer har i allmänhet varit kända för att ha relativt höga yttemperaturer, En nyh

ER et härvid lag är att man nu börjat förse radiatorerna med sensorer för yttemperaturen vilket betyder at radiatorerna blir säkrare.

Av CHRISTER EKEBOM

Värmer det så kostar det!

Uppvärmningen av småhus har ända sedan energikrisen i mitten av 70-talet varit föremål för en livlig debatt. I viss mån har debatten berört systemens teknik men i huvudsak har det hela faktiskt gällt vilken form av energi man ska använda. I den debatten har det i huvudsak varit en kamp mellan olja och el. Andra alternativ har nämnts mer eller mindre som kuriositeter.

tet också på dagen och man kan därför inte dra full nytta av nattströms-tariffen, vilket givetvis låter sig göras om man har ett lagrande system. Om man bygger ett ”arava"hus måste man, om man har eluppvärmning, installera en värmekälla som kan drivas med någon annan form av energi, företrädesvis ved eller koks. Det här ökar givetvis installationskostnaderna för uppvärmningen, men i de flesta fall vill man ju ändå ha en öppen spis och då blir ju tilläggskostnaden för en värmelagrande sådan inte speciellt hög.

Uppvärmningen med olja innebär givetvis att man är beroende av oljan, vars pris eventuellt kan skjuta i höjden — vilket ju också har skett. I dag kan man väl säga att oljans prisutveckling ser ut att vara mycket stabil, men med tanke på att en fortfarande rätt betydande del av oljan kommer från politiskt instabila områden, är det skäl att inte lova för mycket, Oljan tar no inte slut ”i morgon”, så de största riskerna en oljeeldare tar i dag är nog politiska, närmast då prispolitiska. Observera för övrigt att den tilläggsenergi som under förbrukningstoppen under vintern behövs för elförsörjningen också framställs med olja eller kol. Skillnaden är bara den, att då man eldar med olja i ett modernt egnahemshus kan man ta tillvara mer än 80 procent av oljans energi medan man vid elproduktionen knappast kommer upp till mer än ungefär 40 procent (räknat vid elintaget till huset). I sanningens namn bör givetvis påpekas att el-energin inte enbart framställs av olja… Oljeeldaren har en annan fördel också: han har hela tiden ett säkerhetslager av energi hemma [i oljetanken, vars innehåll vanligen räcker för ett helt års uppvärmning). Det behövs el för att oljeeldningen ska fungera, men den förbrukningen är så liten att man i en krissituation till och med kunde klara sig på en

Värmen från värmepannan ska föras ut i bostaden och inte bli kvar i pannrummet, Ett sätt att spara är också att isolera såväl panna som varmvattenledningrna väl.

ackumulator som laddas från nätet då ström finns att tillgå. Elektriciteten behövs i vårt samhälle så det är ytterst osannolikt att vi skall bli helt utan ström för någon längre period. En annan sak är sedan att strömmen kan ransoneras. Oljeeldaren har för det mesta också ett i viss mån lagrande värmesystem i och med att det varmvatten som cirkulerar i systemet inte genast kallnar.

Kombinera systemen!

I Finland börjar man så småningom övergå till en viss prisdifferentiering vad gäller el-priset. Strömmen är dyrast på dagen på vintern och billigast på natten på sommarten. ‘Två prissystem förekommer alttså: dag- och nattariff och vinter och sommartariff. I ett hus med en moder oljepanna kan man dra nytta av det här; på sommaren, då man bara behöver varmt hushållsvatten, värmer man med el till sommartariff. Att värma med olja är ganska ofördelaktigt i det fallet eftersom verkningsgraden sjunker. El på sommaren då den är billig och olja på vintern under ”högsäsong” då elen är dyr och då man uppnår en mycket hög verkningsgrad med olja.

I dag finns det en hel del kombinationspannor på marknaden, alltså pannor i vilka man kan bränna både olja och fasta bränslen och vilka också kan köras på el, Man bör bara se upp med verkningsgraden: om pannan inte är ändamålsenligt konstruerad kan verkningsgraden bli låg.

Termostatstyrning nödvändig!

Oberoende av vilken form av värme man anskaffar, bör uppbvärmningen ske kontrollerat för att man ska kunna undvika onödig förbrukning. Det är klart att ett tätt och välisolerat hus är A och O, men det hjälper bara till en viss del. Minst lika viktigt är att själva uppvärmningen styrs med hjälp av termostat. Det här är helt normalt och helt enkelt oundvikligt i samband med el-uppvärmning, men det verkar fortfarande råda en uppfattning att detta är ”lyx” i oljeeldade system. Där finns ju redan ett termostat i själva pannan — räcker inte det? I själva verket borde ett modernt oljeeldat system vara lika noggrannt reglerat som ett el-uppvärmt system, Detta är också tekniskt fullt möjligt i dag, och den tillläggsutgift detta reglersystem förorsakar, betalar sig mycket snabbt i form av lägre energiförbrukning.

Pannans normela termostat reglerar vattentemperaturen i pannan för att oljeeldningen ska fungera optimalt, men det termostatet vet ingenting om hur varmt eller kallt det är i lokalen eller ute. I ett kon’ventionellt radiatorsystem kan man i dag installera dels individuella termostatventiler på radiatorerna och dels ett centralt system med utomhustermostat och klockstyrning som dels anpassar varmvattencirkulationen till temperaturväxlingarna utomhus och dels reglerar inomhustemperaturen under dygnet och till och med under veckan, vilken kan spara en hel del energi och dessutom göra boendet mera komfortabelt. I det här systemet regleras temperaturen i lokalen lika effektivt som i normala elvärmesystem.

Kom ihåg servicen!

Knappast någon har väl en tanke på att bara tanka och köra med sin bil. Bilen behöver regelbunden översyn och service och det är en självklarhet för varje bilägare att regelbundet föra sin bil på service. Men hur är det med värmesystemet dä | 6/84 F - RU hemma? Den som har ett direkt el-uppvärmt hus klarar sig faktiskt praktiskt taget utan service, såvida det inte uppstår något fel, men har man oljeeldning bör man nog ge systemet en regelbunden översyn. Erfarenheten visar att regelbunden översyn i längden sparar mera än det kos tar och dessutom kan man på det sättet förebygga driftsstörningar.

Golvvärmen kommer

I och med att olika lågtemperatursystem har fått fotfäste på marknaden, har också golvvärmen upplevt en viss renässans, Tidigare system hade den gemensamma nackdelen att i dem cirkulerade relativt varmt vatten och systemen uppfattades inte som speciellt sympatiska. Vidare har man i äldre glesare hus haft problem med fönsterdrag, varför radiatorer under fönstren var nödvändiga. De moderna golvvärmesystemen bygger på en jämn men relativt låg golvtemperatur, vilket är möjligt genom att moderna hus är väl isolerade och dragfria.

Den luftburna värmen är i dag på stark frammarsch och i det sammanhanget används golvvärmen mycket allmänt i och med att varmluften blåses in under golvet och ut i rummet via öppningar i golvet. På liknande sätt kan man förverkliga vattenburen golvvärme. I det fallet låter man varmvattnet cirkulera i små rör i täta slingor under golvet. Systemet blir dyrt om man använder exempelvis kopparrör, men med plaströr kan systemet förverkligas till acceptabla och konkurrenskraftiga kostnader. Givetvis kan samma slag av temperaturreglering användas som i andra system. Vid användning av plaströr bör man emellertid se upp för korrosionsskador i värmepannan: plaströren släpper in syre i vattensystemet och därmed ökar risken för korrosionsskador på metalldelarna i systemet. Kanske en värmeväxlare kan lösa det problemet?

Vad gäller olika former av värmeåtervinning, till exempel från frånluften i ventilationssystemet, kan sägas att de tillsvidare verkar att kosta mer än de smakar. Emellertid bör man hålla i minnet att också ventilationen bör ordnas i ett hus. Man kan bara inte bygga huset så tätt att luften inte kan bytas ut, för då blir det ganska ohälsosamt att bo i huset. Ett maskinellt ventilationssystem förbrukar i allmänhet mera energi än ett helt ”naturligt” system. Ett maskinellt system med värmeåtervinning däremot minskar energispillet, men kostar i stället en hel del mera. Här gäller det att överväga hur mycket man är beredd att satsa. Om värmeåtervinningen inte med hjälp av de därmed uppkomna inbesparingarna kan återbetala sig inom en rimlig tid, så är systemet definitivt olönsamt fugnonCnu nn [— —".;j1 - 1 19