Värme ur halm - el ur vind!
av Raimo Heinonen Forum 1981-17, sida 28-29, 04.11.1981
Icke-konventionell energi i Danmark:
VÄRME UR HALM - EL UR VIND!
Då den första oljekrisen i början på 1970-talet överraskade alla konsumenter, var det Danmark som fick uppleva den största chocken. Landet var ju då — och är det i hög grad ännu i dag — och är det i hög grad ännu i dag — helt beroende av importbränsle. Nu förefaller det emellertid som om situationen skulle förändras och den krattiga satsningen på utnyttjande av inhemska energikällor skulle börja ge resultat.
€ Forskningsanslagen ökade kraftigt strax efter händelserna år 1973. Också situationen på de danska oljefälten har äntligen bringats under kontroll efter regeringens ingripande, och man har tom kunnat pröva den inhemska oljan i någon mån. Danmarks första jordgasledning håller också på och byggs.
Men utöver åtgärderna riktade mot oljeprodukter har man utvecklat arbetet på att utnyttja traditionella danska energikällor. Nya högeffektiva väderkvarnar mal elektricitet på norra Jylland och världens första halmkraftverk producerar fjärrvärme på Fyns sydspets.
Överskottshalmen ett problem för jordbrukarna
De danska lantbruksproducenterna har i åratal haft problem med halmen. I medeltal produceras ca 6,5 miljoner ton halm årligen i Danmark. En del kan användas inom lantbruket, men ändå återstår ca 2,2 miljoner ton överskottshalm.
— Utnyttjandet av denna halmmängd var en av anledningarna till att halmkraftverket byggdes, berättar maskinchef Erik L. Olsen vid det första danska halmkraftverket, som blev färdigt för knappt ett år sedan. Det ligger strax utanför Svendborg på ön Fyn.
Tidtabellen försenades på grund av barnsjukdomar i både halmtransportsys 2 temet och i den ena hacksilon. Nu har emellertid kraftverket fungerat normalt i ungefär ett halvt år och man förbereder sig som bäst för ”den nya skörden”, d v s halmen från i år.
— Vi kan ännu inte ekonomiskt utnyttja all överskottshalm i landet i det här skedet, för vi har räknat ut att om transportsträckorna blir längre än 40 km är verksamheten helt enkelt inte längre lönsam, säger Olsen. Bara på ön Fyn har vi ändå tillräckligt mycket halm för vårt behov.
Kraftverket har skrivit leveranskontrakt med 17 lantbrukare på ön och de har varit mycket tacksamma. Tidigare blev de, liksom alla andra danska lantbrukare, tvungna att bränna sitt halmöverskott på åkrarna. För det uppbar danska staten en extra avgift av skattenatur för att luften förorenades. Nu får odlarna 24—29 kronor för varje ton halm beroende på vilken årstid halmen levereras till kraftverket.
Oljan med i börja — Då det nya halmkraftverket förra hösten kördes i gång på prov, upplevde vi en verkligt problematisk tid. Den ovanligt regniga hösten fick fuktighetsprocenten i den halm som skulle användas att stiga till över 30. Då försökte vi köra i gång kraftverket med hjälp av olja blandad med halmen. Försöket lyckades inte tillräckligt väl utan kraftverket stoppades och halmen torkades tills fuktigheten var ca 20 procent. Efter det har vi inte längre haft några problem med halmen.
— Däremot tog det längre tid att lösa problemet med silon. Halmen transporteras till kraftverket i balar på ca 700 kilo. Här hackas de och blåses in i särskilda silor. Vi fick den andra silons transportsystem att fungera först efter att ha kämpat i nästan ett halvt år, säger Olsen.
— Under tiden kunde vi bara använda den ena silon och det märktes också på kraftverkets effekt. Nu är också den andra matarlinjen i skick och produktionen av fjärrvärme är i full gång.
— Halmkraftverket sväljer tre ton halm i timmen. Vid full produktion beräknas ca 15 000 ton brännas årligen, driftstoppen inberäknade. Denna mängd halm har minskat Danmarks oljeräknin med priset för sextusen ton olja, berättar Olsen.
Kraftverkets effekt är 8,9 megawatt och det är rätt långt automatiserat. T ex i inmatningsskedet behövs bara en person som sköter transportsystemen och silorna.
All slags halm kan användas
Fjärrvärmen som producerats med hjälp av inhemsk halm blir ca 20 procent billigare för svendborgsborna än värme som producerats med hjälp av olja, försäkrar Olsen. Verket är inte heller nogräknat när det gäller olika sädesslag; skillnaderna i förbränningen inverkar inte på kraftverkets effekt, utan allt kan användas. Senast har man med framgång producerat fjärrvärme av bl a rypshalm.
— När vi började bygga halmkraftverket, kom också de danska lantbruksproducenterna med. Det gällde ju inte bara att utveckla en nya energikälla utan också att lösa ett av lantbrukets stora överproduktionsproblem — halmberget.
Kraftverket fick också stöd av EG, som gav 20 procent som lån av den summa som behövdes för att bygga kraftverket. Danska statens andel var 40 procent och resten betalades av Svenborgs kommun.
— Redan nu har vi fått så positiva resultat av experimentet, att nya kraftverk både byggs och planeras på annat håll i Danmark, berättar Olsen. Som bäst byggs en motsvarande anläggning i staden Grenå vid Kattegatt och en annan planeras på Bornholm för staden Neksö.
Också vindkraft planeras
Väderkvarnarna har under sekler varit den traditionella kraftkällan i Danmark, framför allt inom lantbruket. Och än i dag kan man inte åka tvärs över den blåsiga jylländska halvön utan att se antingen gamla, hederliga väderkvarnsvingar eller en modernare variant, som producerar elektricitet.
Förutom byggandet av väderkvarnar avsedda för små, nya hushåll har man på statens initiativ satt i gång ett stort forsknings- och experimentprojekt kring möjligheterna att utnyttja också större kvarnar än de som finns i dag.
Väderkvarnsexperimentet går egentligen tillbaka till år 1957, alltså till
FORUM 17/81
Halmkraftverket utanför Svendborg på Fyn blev färdigt för ca ett år sedan. Efter en del ”barnsjukdomar” har det nu fungerat normalt i ett halvt år. Men transportsträckan för halmen måste understiga 40 km för att det skall bli lönsamt.
Det går år 3 000 kg halm i timmen, motsvarande 1000 kg olja. Den mängd halm som matas in per dygn motsvarar alltså 24 ton olja. Inbesparingen på ett år blir 6 000 ton olja, demonstrerar Erik L Olsen.
Kraftverket är inte nogräknat med olika sädesslag. Skillnaderna i förbränningen inverkar inte på kraftverkets effekt, förklarar Olsen.
FORUM 17/8 iden före oljeprisstegringen. Gedservarnen i södra Danmark producerade 200 kilowatt elektricitet, som leddes med strömutbyte direkt till elnätet.
För ett par år sedan började man bygga betydligt större väderkvarnar i Nibe nära Limfjord på norra Jylland. Nibekvarnarna är 45 meter höga och har en maximieffekt på 630 kilowatt. Men utan de sedvanliga barnsjukdomarna har inte heller detta experiment förlöpt. De stora varnarna har en alltför hög bullernivå och på vinter kan kvarnvingarna bli nedisade och utgöra en fara för omgivningen. Den nya rapporten som landskapets projektgrupp avgivit försäkrar emellertid, att man håller på och utarbetar metoder för produktionsverksamheten.
Samtidigt arbetar man på forskningsanstalterna underställda danska staten och på olika ministerier med ett ytterst brett upplagt väderkvarnsprojekt. Avsikten är att bygga 1 000—2 000 anläggningar i samma storlek som kvarnarna i Nibe.
Men Danmark är ett litet land, inte större än Nylands län, och därför förutsätter byggandet noggrann miljöplanering.
Ännu inte lönsamt
Vid sidan av de stora kvarnarna har det under de senaste åren byggts hundratals små kvarnar, avsedda bara för ett hushåll. De ger familjen elektricitet, transporterar vatten till betesmarkerna och värmer huset. Danmark är ett blåsigt land och kvarnarna förmånliga, så marknaden ökar hela tiden.
Däremot är det fortfarande alltför dyrt att bygga stora kvarnar. Lönsam produktion blir möjlig först i samband med serieproduktion eftersom de nuvarande kostnaderna borde sjunka till nära hälften. Man tror också att så kommer att ske då de långa serierna blir ett faktum.
Om Nibe-kvarnarnas kalkyler håller streck, placerar sig priset för elektricitet producerad med hjälp av vindenergi någonstans mitt emellan priserna för elenergi producerad med olja respektive stenkol.
En snabbtitt på de danska energiplanerna och målsättningarna ger uppfattningen att prins Hamlets dagar oåterkaileligen är förbi och att det inte längre är ”sometihing rotten in the state of Denmark”.
Men de kommunalpolitiska svängarna är desamma antingen vi är i Danmark eller Finland. Den vänstra handen brukar inte veta vad den högra har för sig.
Kraftverket i Svendborg började producera förmånlig fjärrvärme. Samtidigt byggde staden ett hundratal meter från kraftverket ett antal bostadshus, som försågs med — eluppvärmning!
Raimo Heinone 29