Värmekameran - energipolis?

av Maria Planting Forum 1980-06, sida 12-13, 02.04.1980

Taggar: Teman: stadsplanering

Värmekameran energipolis?

Termogratering — fotografering med värmekamera eller en s k IR-kamera — blir ett allt vanligare sätt att upptäcka värmespill i byggnader. Från att främst ha använts i militärt och medicinskt bruk, håller termograferingen nu också på att vinna terräng som energipolis. I energikrisernas tider är det viktigt att spåra värmeläckorna och att täppa till dem så att inge värme går ”till kråkorna”.

e Billigt byggande hämmar sig i längden. På 60- och i början av 70-talet byggdes det billigt och isolering var kanske inte riktigt lika viktigt då som det nu — efter två energikriser — är. Idag läcker husen ut värme och bidrar till höga oljekostnader.

Det är stora pengar det är fråga om, pengar som i form av värmespill går ”till kråkorna”. Idag vet vi att isolering är viktigt och med den ökande medvetenheten kommer också ett behov av att förbättra isoleringen i våra äldre hus. Men hur skall vi veta just var byggnaden inte mera är tät, eller var de värsta dragfällorna finns?

Svaret är termografering, d v s fotografering med infraröd kamera. Det ä idag det enklaste och säkraste sättet att finna värmeläckorna för att sedan fatta beslutet om det skall löna sig att riva upp väggar och förbättra isoleringen. Också nya hus kan fotograferas med värmekamera för att upptäcka konstruktions- eller isoleringsfel som gjorts i byggnadsskedet.

Värmekameran är en apparat som i bild avslöjar värme- och köldutstrålningen i vår omgivning, den s k elektromagnetiska strålningen, som är osynligt för ögat. Bilden som värme- eller IRkameran åstadkommer, kallas termogram och är i princip ett fotografi taget med en vanlig kamera direkt från bildenhetens skärm. Det är ett enkelt och ekonomiskt sätt att dokumentera ett komplicerat temperaturmönster.

12

Värmekamerakonsult i arbete i ett vanligt bostadshus. De enklaste IR-utrustningarna är bärbara. Konsulten tyder värmebilden direkt från oscilloskopskärmen och från fotografierna.

IR-kameror har redan länge använts i militärt och medicinskt bruk, bl a för att spåra cancer. De mest utvecklade kamerorna mäter temperaturer från —309 till +20009 C och den minsta mätbara temperaturskillnaden ligger vid 0,1? C vid en temperatur av +30? C hos föremålet.

Tre konsulter

I vårt land utför i detta nu tre företag termografering, Rake Oy, Ekono Oy och Photometra Oy. Rake, vars verksamhetsidé ju går ut på att erbjuda all slags servce för byggaren, har specialiserat sig på att utföra värmefotografering i bostadshus. Ekono och Photometra fungerar som konsulter främst då det gäller värmefotografering av industrianläggningar.

I Sverige är värmefotografering mycket vanligare än hos oss, där verkar redan ett drygt trettiotal konsulter. Dessutom har de största städernas och kommunernas = byggnadsinspektörer termografiutrustning till sitt förfogande. I Sverige finns också redan nu standarder för hur termograferingen skall utföras, hurudan kamerautrust Principen för värmekamera ”Med IR-teknik menas en tillämpning där den infrarödstrålning (värmestrålning) som avges från ett objekt utnyttjas för att avbilda detta och bestämma dess temperatur. Den emitterade strålningen från en yta vid rumstemperatur faller inom detta infraröda strålningsområde (0,7—1000 um). Strålningen från en yta beror inte enbart av ytans temperatur utan även av dess emitterande och reflekerande egenskaper. En IR-kamera registrerar och avbildar på en oscilloskopskärm den värmestrålning som avges eller reflekteras från ytor i form av en svart-vit bild, värmebild. Tekniken att avbilda och uppmäta värmestrålningen kallas termografli. (Termografering. Kontroll av byggnaders värmeisolering och täthet. Bengt Axén, Bertil Petterson, Byggforskningsrådet, Stocholm 1979)

FORUM 6/8 a. nd IR-kameran registrerar och avbildar värmestrålningen som avges eller reflekteras från ytor på en oscilloskopskärm. Från skärmen fotograferas den sk värmebilden med en vanlig kamera.

ningen bör vara, och hur rapporteringen skall ske (SIS 02 42 10). Dessutom har Statens Provningsanstalt utarbetat ett auktoriseringssystem, vilket garanterar all värmefotograferingen utförs av yrkeskunniga konsulter.

Också hos oss håller termograferingen på att vinna terräng. Den behövliga utrustningen finn redan att tillgå hos oss, även om själva fotograferandet inte ännu tagit fart på samma sätt som i Sverige. De utrustningar som finns i Finland används främst vid högskolor för forskningsändamål och det är, som sagt, bara tre företag som verkar som konsulter inom detta område idag.

IR-kamerorna är egentligen ingenting nytt på den finländska marknaden. Redan i mitten av 60-talet började Oy AGA Ab importera AGA Infrared Systems AB:s Thermovision-kameror till Finland. Marknaden var dock inte mo AGA THERMOVISION?

Gråtons bild. Bilden visar att det drar vid golvet, d v s isolering en håller inte längre tätt i golvhörnet.

FORUM 67/8 gen då ännu (det var före den första energikrisen) och man sålde till en början endast ett fåtal anläggningar för medicinskt bruk. Därefter låg importen nere ett antal år, för att återupptas i mitten av 70-talet.

Det är skäl att inte blanda mellan IRkameror och de s k IR-pistolerna som också finns på marknaden. De sistnämnda mäter endast värmeskillnader, men ger inga termogram, d vs bilder som visar värmeskillnaderna i olika färgtoner eller toner av grått. Infrarödmätning som görs med pistolerna, dokumenterar endast värmen på en gradskala men de ger inte lika exakt och åskådligt utslag om hur stora värmeskillnadera är och var de finns, på det sält som en kamera gör.

Idag har såväl privata byggare som myndigheter insett vikten av värmespillmätningar i bostadshus. Både byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen har kontaktat AGA — den ledande tillverkaren av IR-kameror — för samarbete.

Kostnader

Själva termograferingen kan inte anses vara dyr i detta nu. Värmefotografering av ett egnahemshus på 120 m? kostar ungefär 600 mk, vilket inte inkluderar reseersättning och fotografering. Dagshyran för en kamera för annan fotografering uppgår till ca I 300 mk den första dagen och går under 1 000 mk de därpåföljande dagarna.

För en konsult innebär anskaffandet av en värmekamera en avsevärd investering. Den enklaste modellen, som uppfyller de svenska SIS-kraven, kostar detta nu omkring 180 000 mk, medan de dyraste kamerornas pris uppgår till 400 000 mk och med all tilläggsutrustning kan priset stiga t o m över I Mmk, beroende på vilket ändamål kameran är avsedd för.

Kostnaden för värmefotograferingen är relativ för husägaren. Om bostaden är tät, och man således inte blir tvungen att reparera, kan termograferingen anses ha fört med sig en onödig kostnad. Men om fotograferingen bevisat att byggnaden inte är tät — vilket oftast är fallet — blir husägaren tvungen att avgöra om det lönar sig att förbättra isoleringen. Reparationerna kostar naturligtvis, men man kan grovt räkna med att om pay-off-tiden p g a besparing av värmekostnader blir ungefär fem år, var termograferingen definitivt en lönsam satsning.

Termografering kan anses ha privatekonomisk, företagsekonomisk och tom nationalekonomisk betydelse.

Privatekonomisk betydelse har tekniken för den enskilda husägaren. Han kan skära ner sina oljeräkningar genom att förvissa sig om att hans hus är tätt. Företagsekonomisk betydelse har värmefotograferingen för byggaren eller byggföretaget. Energibespering är idag ett viktigt säljargument och termografering kan vara ett bevis på att bostaden eller huset som säljs verkligen är tätt byggt.

Nationalekonomisk betydelse har termograferingen då den förmår bostadsägarna och byggarna att förbättra isoleringen i sina hus och således spara på hela nationens energikostnader.

AGA THERMOVISION?

Isoterm bild. I termogrammet framgår en temperaturskillnad på 7,5 OC differens inom nedkylt område.

13