Utgiven i Forum nr 2015-02

Varning: Maskinerna överskattas

av Nicholas Anderson Forum 2015-02, sida 10, 26.02.2015

Taggar: Teman: maskiner

Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.

Varning: Maskinerna överskattas

NICHOLAS ANDERSON: Temat maskiner PRIVAT mans s 4 2 versus människor har varit rubrikstoff så länge jag kan minnas, i mer än 60 år. I takt med ständigt bättre och snabbare chips och datorer hävdar så kallade experter att arbetare och medelklassen snart finner sig utkonkurrerade av automatisering, robotar och 3D-skrivare. Folk blir förvisso uppsagda på grund av automatisering, men de verkar hitta nya jobb, med eller utan utbildning. I många länder är det troligt att fler sägs upp på grund av kostnadsskärningar, för att sedan få jobb som konsulter, frilansare eller entreprenörer för samma firmor, eller deras konkurrenter. Vi borde också ställa oss själva frågan: är det verkligen tryggt att ersätta människor med maskineri stor global skala?

Mänsklig faktor. Nya maskiner kräver människor för innovationer, design, konstruktion, transport och underhåll. Datorsystem är så komplexa att nästan en tredjedel av personalen på mitt sista jobb var konsulter” som försökte reda ut hur man får mjukvaran att fungera.

Förseningarna kunde räknas i år. Komplexitet innebär fler siffertuggare, ingenjörer, konsulter, assistenter och reglerare för att ha läget under kontroll. Och trots det pajar systemen och behöver fixas.

Hälsovård är en sektor där jobben inte decimerats, utom då politiker har skurit i budgeten. Att bekämpa sjukdomar och tillhandahålla medicinsk vård blir mer komplext i takt med att forskningen upptäcker allt mer om fysiologi, sjukdomar och läkemedel.

Att utnyttja den enorma bulken rön och kunskap kräver tusentals experter som alla behöver utbildning. Tjänstesektorn, typ hotell, barer och restauranger, har samma mängd kypare, städare, kockar och annan personal som tidigare, Det harinte skett någon avsevärd minskning av lärare och föreläsare inom utbildningssektorn. Vibehöver dem alltjämt, precis som hälsovårdspersonal.

Acceptans. Jag ställer mig tveksamt till tanken att robotar kan ersätta dessa människor. Skulle du acceptera robotar som ”lärare? till dina barn? Skulle du vilja ha robotar som matar och badar dig när du är en dement pensionär, förvaradien cell utan mänsklig tillsyn och empati? Självklart inte.

Betalsystermen har automatiserats och möjliggjort nedbantad personal hos bankerna. Men det betyder att kunderna idag får göra allt jobb.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 22015

Här blir det intressant: besinna kostnaderna för denna överföring av arbetet från tjänsteproducenterna till oss kunder, som läser tidningar och tidskrifter på laptop och betalar ungefär samma pris för webb- och tryckta tidningar. E-böcker kostar nästan lika mycket som tryckta böcker. Ger banken dig billigare tjänster nu när du gör allt jobbet? Betalar du mindre för telefonsamtal än för 20 år sedan? Månadsvisa TV- och filmabonnemang är betydligt dyrare än några biobesök i året.

Netto: minus. Går du på vinst, då du summerar kostnaderna för fyra mobiltelefoner, två Led-TV, två Ipods och två laptopar med skrivare och extrastor skärm?

Beaktar du hur mycket tid som går till att svära över och reparera spruckna skärmar, till att skriva in telefonnummer oche-postadresser, leta efter bortglömda lösenord, uppdatera mjukvara och köpa ny hårdvara vartannat eller vart tredje år?

Den tid som krävs och de faktiska kostnaderna har betydelse för individer, företag och samhället i stort. Robotar eller smarta applikationer sköter aldrig dessa uppgifter gratis eftersom vi är inlåsta i globala syster som kräver relativt hög investeringsåterbäring — hög, för att deras livscykel är så kort, och ägarna villta ut hyran så snabbt och effektivt som möjligt.

Sårbarhet. Missförstå mig inte — det är trevligt att ha alla dessa nya hjälpmedel och smarta leksaker, men vi får inte glömma nackdelarna.

De globala nätverkens sårbarhet är ett stort minus. Vi har globala hopkopplade nätverk — internet, telefon, digital-TV, betalsystem, energiproduktion och -överföring. De är alla riskutsatta för mekaniska eller elektriska störningar, mänskligt slarv eller sabotage. Regeringar och företag kan inte garantera hundraprocentig tillförlitlighet.

I takt med att nätverk blir alltmer sammankopplade kan naturkatastrofer, galningar, hackers, brottslingar och illasinnade individer åstadkomma skador. Vi kan exponeras för allvarliga störningar när vårt beroende av nätverk ökar. Då systemen bryter samman kan flygplan störta, människor isoleras och liv skadas eller förloras.

Individer och samhällen måste minimera denna sårbarhet. Vi måste säkra att interna och externa chocker dämpas av strategier som begränsar överberoende av globala system. Det är dumt och naivt att lita på att banker, telefonoperatörer, internetoperatörer och kraftbolag kan borga för funktionssäkerhet. På samma sätt är det dumt att tro att vi som arbetare skulle ersättas av maskiner, a

Utgiven i Forum nr 2015-02

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."