Vårt största utländska försiljningskontor

Taggar: Teman: handel

Blommor bär fram Din julhälsning hjärtligare än de bästa ord. De tackar på ett elegant sätt för det gångn verksamhetsåret.

Och långt efter det att orden glömts bort i julbrådskan påminner blommorna om avsändaren.

Interflora-blomsterhandlarna har komponerat ett vackert urval julblomsteruppsatser, som fås i samtliga

Interflora-blomsterbutiker.

För Dig gäller det alltså bara att i tid bestämma vilk blomstergåvor Du önskar sända och till vem. Interflora-blomsterbutiken sköter resten.

Hjärtliga budbärar julens båda budbärare, hyacinter och tul paner tillsammans i halmfat eller korg.

Julstjärnan

Den ståtliga, värmande och hållbara julsgäman erbjuder många möjligheter både pris- och antalsmässigt. Den vackra julstjärnan förlänger julen. Bildens julstjärnearrangemang kostar vid förmedling inom landet 45:- oc utomlands 60:- oberoende av destinations land.

Sänd julens blomstergåvor i tid.

INTERFLÖRA

Festliga dofter

Ett vackert urval hyacinter, i milt ljusrött blygt blått eller vekt vitt, i eget bo. En

Tomteglädje Traditionella tomteröda småtulpaner i bon av halm, näver, lav eller plast.

blomstergåva, som spriderjuldofti hemmen.

Tulpanhälsning

En bukett glättigt gula tulpaner och doftande mimosa. En elegant och alltid uppskattad hälsning — för alla och envar.

Interflora-blomsterbutikerna finns överallt i Finland — sammanlagt inemot 400 experter i blomsterbranschen. De sköter Dina blomsterförsändelser snabbt och pålitligt till olika delar av världen. Interflora finn i hela 140 länder.

Blomstergåvor

Sänd julens blomstergåvor i form av Interflora-presentkort. Då kan mottagaren välja sina favoritblommor. Blomsterpresentkorten, till vilka även hör ett vackert omslag, fås i varje Interflora-blomsteraffär.

Forums gäst:

Redaktör Donald Fields, korrespondent för BBC, The Guardian och The Sunday ‘Times. plus.

ledaren

REGERINGEN skulle antagligen lyckas bättre med sitt stimulansprogram om det inte kallades stimulansprogram. Nu väntar sig alla stimulans. Löntagarna ska få det bättre, de arbetslösa ska få det bättre, och industrin ska plötsligt få mera order.

Alla ska få nånting, det löftet är liksom inbygg i själva ordet stimulans. Undra på om det ekonomiska ministerutskottet stött på ”överraskande” stora svårigheter att få sitt förslag igenom. Endast kommunisterna sade rent ut att det förslag som presenterades inte var ett stimulansprogram utan ett stabiliseringsprogram, Det hade de rätt i. En annan sak var att de inte accepterade det.

VEM ÄR ÄRLIG NOG att säga vad det sist och slutligen är fråga om? Var är Korpilampiandan med beredskapen att gemensamt lösa problemen? Alla har hackat på stimulanspaketet. Det blir allt färre möjligheter kvar och lösningen kommer alltmera att bli ett lapptäcke.

Alla dementier till trots cirkulerar devalveringsryktena fortfarande starkt. Det är och förblir ett

IT IS A BLEAK COMMENTARY on standards of management and marketing here that British — not Finnish — intermediaries were assigned to arrange offset deals for purchase of the Hawk plane. In their national interest one might expect the Finns to be eager to do business on their own terms — but no.It’s a strange way to approach the only country which has provided Finland with a consistent trade sur FORUM 18/77

Den ny ärlighete av de snabbast verkande recepten, en döbeln medicin.

Inofficiellt diskuteras redan en trenollors- och en fyranollorsteori. Tre nollor — det är en devalvering, som skulle ge nollnytta åt löntagarna, noll åt skogsägarna och noll åt staten.

Fyranollorsteorin — här skulle även industri få noll — dvs intäkterna från en ökad expor skulle samlas i en exportavgiftsfond.

NOLLNYTTA — vilken svår tanke att acceptera. “Så fjärran från det lockande ordet stimulans. Var finns den nya ärligheten, som erkänner att vi inte kan få det bättre — just nu. Att vi alla kommer att få det sämre en ganska lång ti framöver.

Det enda man bör komma överens om är på vilket sätt vi ska få det sämre. Ska vi sänka levnadsstandarden eller öka arbetslösheten Är inte det första att föredra — och mer solidariskt?

Var är de modiga ledare som vågar säga detta?

Var är den nya ärligheten synvinkel

This might be excusable if the Finns were aggressive in rich Germany and Japan — as opposed to poor Britain, But no — the evidence suggests that, compared with the Swedes and the Danes, imagination is lacking.

I suppose it stems from that peculiarly Finnish problem: communication. Being silent or evasive may have suited the scattered farming communities of yore, but it hardly works in modern international business. For

IJ

Lack of imaginatio foreigners Finland is still an unknown quantity, which would suggest a need for a shake-up in official and unofficial communications efforts. Much more money is required to put Finland on the map. Professionals familiar with the world at large rather than political opportunists with narrow horizons should be put in charge of a concerted campaign to blow Finland’s very fine trumpet.

Hawker Siddeley Aviation

Vårt största utländska förs

Det är en gammal och förmodligen lögnaktig slogan at finländarna inte kan sälja.

Men banne mig, köpa kan vi åtminstone.

Elter hur ska man annars förklara att Storbritannien, som i åratal haft ett avsevärt underskott i handelsutbytet med Finland, gått med på att göra kompensationsaffärer till ett belopp som motsvarar den fulla köpesumman för de femtio brittiska Hawk-plan vi planerar att köpa ye” Den enda som öppet säger att det är orättvist är P G Stobart, kanslichef vid brittiska handelsministeriet. — I motsats till Sovjetunionen har vi inte bilateral handel med Finland, säger han. Och vi är Finlands största enskilda källa för hårdvaluta.

— Men, fortsätter han, eftersom vi nu en gång pratar bilateralt, kunde vi naturligtvis poängtera att det är vi som borde ha den där kompensationen, med tanke på vår tidigare import från er.

Varför har ni då gått med på sådana villkor, frågar Forum.

— Vår flygplansindustri behöver den här ordern.

Så är det.

Ordern behövs, och inte enbart för sysselsättningen. Det skulle vara den första utlandsaffären för Hawkplanet, och därmed en viktig referens. Finland anses vara ett tekniskt välutvecklat land, som inte godkänner vad som helst, och smäller därför högre som referens än många andra länder.

Därför befinner vi oss nu i den situationen att en stor del av de finländska exportansträngningarna görs i Storbritannien, och av ett brittiskt företag.

Man grips av en lätt yrsel vid ett besök på Hawker Siddeley Aviation. Det är lätt att tro att man befinner sig i en filial (av jumbo-modell) till Finlands Utrikeshandelsförbund. I denna flygplanstillverkande koncern existerar plötsligt en massa personer som talar initierat om finländska pappersmaskiner, elektronik, koppar, medicinsk utrustning, hissar, köksinredningar, belysning, byggnadssystem och konsumtionsvaror.

Samtidigt inser man, att dessa människor är i en ganska infernalisk situation. De vet att det ska vara hundraprocentig kompensation. OK. Men inom vilken tid? Hittills har man utgått ifrån att det ska gälla den period under vilken planen ska levereras, dvs i stort sett 1980—985. Det var ingen på finländskt håll som sa nej till det antagandet. Ingen som sa ja heller. Förrän statsminister Sorsa nu ganska bryskt meddelade att finländska regeringen önskar få allt som julklapp redan detta år.

Det är naturligtvis slugt att vilja ha garantier på förhand. Teoretiskt kan man ju alltid tänka sig att britterna när avtalet om Hawk-planen en gång blivit definitivt undertecknat, skulle kunna krypa över där ribban är lägst, rycka på axlarna och säga: tyvärr — vi lyckades inte heller, trots våra ansträngningar, åstadkomma kompensationer till fullt belopp.

Frågan är bara om det inte är alltför slugt. Det arbete som gjorts av Hawker Siddeley förefaller nog redan att vara av ett sådant omfång att det automatiskt i det långa loppet kommer att generera affärer av betryggande omfattning. Och om Hawkaffären skulle rinna ut i sanden i

Tre män och en Hawk. Mannen i mitten är Mr C Chandler, kanske den som varit mest inkopplad i försäljningen av planet till Finland. Nu nyutnämnd VD vid Hawker Siddeley Aviation som från årsskiftet byter namn till British Aerospace Company. Till vänster hans efterträdare marknadsföringschef Mr A Barber och till höger försäljningschefen Mr JI Crampton.

FORUM 18/77