Vasa Sparbanks kunder får snabb dataservice

Forum 1972-10, sida 37-38, 24.05.1972

Taggar: Teman: bank

Bankdirektör Gösta Stenberg vid den nya kassaterminalen.

Terminalen (se bilden) kallas den plats bakom disken där banktjänstemannen sitter. Framför sig har hon ett numeriskt tangentbord där hon väljer typen för transaktioner (insättning eller uttagning, förfrågan os v). Framför sig har banktjänstemannen också en sk indikatorpanel som registerar allt som banktjänstemannen gör vid tangentbordet. Panelen berättar också genast i vilket skede av transaktionen man befinner sig (frågor som: ”herregud, vad skrev jag sist, har jag noterat detdär?”) uppstår följaktligen inte. Så snart transaktionen är genomförd stoppas motboken och allegat i en tryckmaskin för kvittering, proceduren är snabb, tar bara några sekunder.

Forum 10/72

Vasa Sparbank har som första bank installerat och tagit i bruk s k kassaterminaler. Utvecklingsskedet är ett steg på vägen mot en blixtsnabb behandling av banktransaktioner där insättning, uttagning av pengar kollas ögonblickligen och där svaret på en saldoförfrågan kommer nästan samtidigt som frågan ställs.

Tack vare terminalerna förenklas och förbilligas arbetsrutinerna. Kunden märker inte ännu i detta skede förbättringen annat än att han vinner några sekunder vid disken. Men för personalen är automatiseringen kraft- och nervbesparande och för banken penningbesparande. Hittills har allt material gått igenom en speciell stansningsprocedur, som nu eliminerats. Dataregistreringen sker i stället magnetiskt, antingen (som i Vasa) ”off-line” eller — som senare väntas tas i bruk ”on-line”. I off-line systemet registeras transaktionerna på kasettband som skickas till bankens dataVänd 3 central för bearbetning, resultatet finns i Vasa sparbank följande morgon. I on-line systemet registreras data direkt till bankens datacentral och kasettbandsregistreringen är bara en reserv i händelse av kommunikationsavbrott. On-line kräver vidlyftiga och dyra linjearrangemang och ställs än så länge på framtiden. När on-line tas i bruk kan banktjänstemannen i Vasa på 6 sekunder från: datacentralen i Helsingfors få veta vilka tillgodohavanden hennes kund vid disken i Vasa har. Och har kunden ett konto i Köpenhamn så kan resultatgivningen ske lika snabbt.

Samnordiskt projekt

Bankdirektör Gösta Stenberg i Vasa Sparbank — Dethär är fråga om ett samnordiskt sparbanksprojekt. Vi har varit med i Data-Saabs (som levererar maskinerna) forskningsprojekt och därför har anläggningen hos oss och de kommande likadana anläggningarna i de andra nordiska länderna blivit billigare än för en ”vanlig” kund. Än så länge hyr vi maskinerna som vi har här i Vasa, vi fungerar som ”pilotbank”, dvs ett slags experimentbank som testar systemen. Men så snart testet är klart byter vi maskinerna och får egna.

— Det samnordiska projektet går på 200 miljoner svenska kronor och delas broderligt mellan de fyra länderna. Vi har i vår kassaterminal i Vasa 6 terminaler (dvs i princip sex luckor bakom kunddisken) och vi räknar med en teknisk kostnad för uppförandet av dessa på 5 000—6 000 mk per styck då vi byter ut de tidigare kassakvitteringsmaskinerna. Men i gengäld sparar vi in på blanketter, behandling av tidigare data os v.

— Jag räknar med bättre arbetsvillkor och lugnare tempo för de anställda, möjlighet till friktionsfritt skiftesarbete i kassorna (där arbetstakten är betydligt mera stressande än folk tror), kunderna märker inte övergången till off-line och kassaterminaler på samma sätt. Det är först vid övergången till on-line (vilket Stenberg tror att kan ske 1976) som kundbetjäningen blir rekordsnabb.

Hur fick nu Vasa Sparbank äran att bli första bank att ta i bruk denna nyhet — Jo, vi har ju hållit oss väldigt framme i tekniskt hänseende, det kan jag säga utan att skryta. 1960 skaffade banken som den första i landet kassakvitteringsmaskiner, 1961 kom den första elektroniska bokföringsmaskinen, 1964 intern TV för saldokontroll och 1968 tog vi steget in i dataåldern, svarar Stenberg.

— Ett möjligt mellanskede mellan off-line och den slutliga lösningen on-line ser vi nu i sk frågeterminaler där vi omedelbart kan få saldobesked. Längre än till planerna på frågeterminaler kan vi inte gå idag.

FORUM: Vilka krav ställer övergången till detta system på kassörskorna?

STENBERG: — Inte så mycket egentligen därför att vi har haft en tekniskt välutbildad personal redan tidigare, just tack vare att våra tekniska apparatur har varit ”den första i sitt slag” många gånger. För dessa kassaterminaler går våra anställda igenom en åtta timmars kurs och då behärskar de det tangentbord som de sitter vid.

Huvudleverantör för Nordisk Spardatas sambeställning är Saab-Scania som fick ordern i hård konkurrens med amerikanska, japanska och europeiska dataindustrier. En stor del av utrustningen tillverkas hos Facit Ab. Servicen i Finland sköts av DataSaab-Valmet, detsamma har gällt installationen i Vasa Sparbank.

Kymmene Ab 100 år

Kymmene Aktiebolag fyller 100 år i dessa dagar. Från den rätt ovanliga början med två friskt konkurrerande företag på var sin sida av Kymmene älv har bolaget genom fusion och expansion inom olika branscher vuxit till en av landets största träförädlare, med en stark insats också inom metallindustri och kemisk industri.

Kymmene har blivit ett begrepp som egentligen inte kräver någon närmare presentation. Några data kan dock antecknas inför jubileet gZ

Den av Valmet tillverkade journalpappersmaskinen i Voikkaa tillverkar 120 900 ton/år.

e Antalet anställda är idag över 8 600 och bolaget har drygt 3400 pensionärer. Största personalen är i Kuusankoski— Voikkaa, därnäst kommer Högfors. Löneutbetalningarna steg 1971 till 133,2 miljoner mark.

e Omsättningen var senaste år 340 miljoner mark, varav 325 miljoner kom på pappersindustrin. Räknar man in de hel- och delägda dotterföretagen — Star Paper Ltd i England, Nordland Papier Gmbh och Kymmene Papier Gmbh i Västtyskland samt Eurocan Pulp & Paper Ltd i Kanada — stiger totalomsättningen till 675 miljoner.

e Två tredjedelar av produktionen exporteras: 41 9/0 till Efta, 18 ?/o till EEC. Exporten motsvarar 4 9/0 av landets totala export.

e Kymmene Ab ägs av över 11 000 aktieinnehavare och 55 9/9 av aktiestocken fördelar sig på över 10000 privatpersoner. Företaget äger nästan 270 000 hektar skog, vars avkastning dock täcker bara 10—20 9/0 av behovet.

Bolagets andel av landets papperstillverkning är ca 15 9/0, senaste år 515 000 ton, producerade på 14 olika maskiner. När Kymmene, Kuusankoski och Voikkaa pappersbruk år 1904 sammanslogs till det nu jubilerande bolaget producerade 9 maskiner 22 000 ton — mer än någon annan producent i Norden e Kymmene Ab:s verksamhetsmål har formulerats i följande sats: att utnyttja och utveckla tillbudsstående andliga och materiella resurser för att tillgodose på marknaden befintliga eller nya behov så att resultatet av verksamheten balanserat svarar mot ägarnas och personalen ävensom samhällets fördel. e Ett klart och krävande rättesnöre under hundra år.

e Forum återkommer i nästa nummer.

Forum 10/72

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."