VD Juhani Linnoinen om bilindustrin: Tuff konkurrens kräver produktivt nytänkande

av Bjarne Nyman Forum 1994-13, sida 20-21, 20.10.1994

Taggar: Personer: Juhani Linnoinen Teman: bilindustrin

monteras med högre kvalitet på plats av ett arbetsteam än i en över automatiserad produktionslinje.

VD Juhani Linnoinen

Tuff konkurrens kräver

PRODUKTIVT NYTANKANDE

Bjarne Nyman

Hur konstigt det än kan låta satsar bilindustrin idag mer på människor än på automation. Orsaken är egentligen enkel. Dagens bilindustri är så högt avto matiserad at erligare satsningar på den sidan är oerhört kapitalkrävande. Det blir bill are och effek tivare med duktiga och initiativrika arbetsteam.

= Ett arbetsteam kan jämföras med ett idrottslag, endast de bästa får plats i laget, och var och en vil prestera sitt yttersta för laget, säger VD Juhani Linnoinen vid Saab-Valmet i Nystad.

ör att bilindustrins produktions linjer skall kunna automatisera effektivt måste de framför allt vara mycket långa. Och ju större anläggningarna blir, desto svårare är det att producera flexibelt. Det enda man egentligen då kan bolla med är arbetskraften, vilket var och en i upprepade repriser kunnat konstatera under de senaste åren.

— Inom bilindustrin börjar man nu inse att ytterligare satsningar på automation är detsamma som överautomatisering, säger VD Juhani Linnoinen vid Saab-Valmet. Med stora, extremt automatiserade linjer måste serierna vara långa och på den punkten råder det idag stor osäkerhet. Mång 2 bilmodeller har mycket kort livslängd. Det bästa sättet att gardera sig mot marknadens nycker är därför att göra sina produktionslinjer så flexibla som möjligt. Biltillverkare över hela världen — med japanerna i spetsen — inser nu att människan trots allt är flexiblare än sofistikerade robotar i automatisk produktion.

Fördelarna med arbetsteam är många Överautomatisering skapar anläggningar, som är kapitalintensiva och får de fasta kostnaderna att skjuta i höjden. Att modifiera en överautomatiserad produktionslinje för en ny bilmodell kräver likaså stora mängde kapital — och ingen kan vara säker på hur snabbt nästa modifiering av linjen måste sättas in.

Med måttlig nivå på automationsgraden klarar sig bilindustrin med betydligt mindre kapital bundet i anläggningarna. Men det ställer i sin tur större krav på arbetskraften och här kommer de nya idéerna med arbetsteam in i bilden.

— Människorna på fabriksgolvet känner bäst till både små och stora problem, eftersom de stöter på dem dagligen. När teamarbetet fungerar, kan gruppen ta egna initiativ i allt som har med kvalitet och produktivitet att göra, säger Linnoinen. Jämfört med överautomatiserade anläggningar ger en satsning på arbetsteam ofta högre produktivitet till lägre fasta kostnader.

Den andra stora fördelen är den redan nämnda flexibiliteten. Det är inte enbart fråga om helt nya modeller. Detaljer i samma modell kan bytas ut från år till år och till och med en sådan till synes liten modifiering kan vara svår att åstadkomma inom alltför långt automatiserad produktion. Inom ett arbetsteam är det relativt enkelt.

Juhani Linnoinens jämförelse av ett arbetsteam med ett idrottslag är på många punkter träffande. Det är dock inte fråga om en tävling där motståndaren med alla medel skall bekämpas — t.ex. amerikansk fotboll — utan där varje arbetsteam vill vara bäst eller bli bäst.

— Det blir en plikt för varje teamdeltagare att utveckla det egna jobbet, dvs att ta fram idéer som leder till bättre kvalitet och höjd produktivitet. Genom regelbundna uppföljningar kan man se vilket arbetsteam som lyckats bäst i sina målsättningar.

Underleverantörerna får allt större ansvar

Bilindustrin är egentligen ett gammalt exempel på den nya teorin om nätverksekonomi och kärnbusiness, som nu diskuteras flitigt i så gott som alla tillverkande industrigrenar. Biltillverkarna har genom tiderna haft ett nät av underleverantörer runt sig.

Enligt Juhani Linnoinen kommer systemet med underleveranser och utomstående tjänster att bli ännu starkare än hittills, Bilindustrins kärnverksamhet ligger inom produktutveckling, montering och försäljning. Dessutom gäller det att behärska nyckelkomponenter såsom kaross, motor och växellåda. Och att bygga över det hela med administrativa system, t.ex. långt utvecklade datoriserade ordersystem, för att möta den krävande marknadens behov.

Resten kan princip ges ut till utom stående specialiserade företag.

— Trenden under de senaste åren har varit att underleverantörerna tillverkar mer kompletta komponenter än tidigare och utvecklingen kommer att fortgå i samma riktning. Bilindustrins strävan är att höja underIeveransernas andel i den slutliga produkten. därför att specialiserade underleverantörer oftast är effektivare än biltillverkaren själv.

— Det är inte enbart större komponenthelheter som ankommer på underleverantörerna. I många fall är det underleverantörens uppgift att se till att detaljerna alltid finns att tillgå vid monteringslinjen, vilket betyder att ansvaret också ökar, säger Linnoinen.

Fabriken i Nystad handhar lackeringen av bilarna egenhändigt. men det finns exempel på att denna viktiga del numera ges ut till utomstående expertföretag. Då är det inte längre enbart fråga om att bilarna skall bli lackerade, underleverantören måste även se till att utveckla sitt kunnande och sina processer för att hänga med i konkurrensen.

Modellsamarbete är en annan möjlighet

Men arbetsteam och goda underleverantörer är knappast ett tillräckligt medel att klara sig i den knivskarpa konkurrensen. Den tredje stora möjligheten är att hitta goda samarbetspartners bland andra biltillverkare och att genom samarbete erhålla rationaliseringsvinster. Samarbetet behöver inte nödvändigtvis leda till fusioner av ägandet, utan det kan vara fråga om modellsamarbete.

Det finns t ex modeller av Fiat, Peugeot och Renault, som endast är små variationer av 1 princip samma bil. De olika märkena t o m monteras under samma tak. Modellsamarbete av den VD Juhani Linnoinen vid SaabValmet i Nystad tror att arbetsteam, underleverantörer med stort ansvar och samarbete mellan olika biltillverkaret. ex. i fråga om modeller är framtidens melodi för branschen.

De totalt 65 meter länga fogarna på en Saab Cabriolet tätas med en meto som fabriken i Nyst var först i världen med att ta i bruk. Tekniken so helt baseras på robotar, har utvecklats i samarbete med VTT.

Avsaknaden av fönsterbalkar på en öppen bil ställer extra krav på måttnoggrannhet och tätningar mot vattenläckage.

na typ lär ha framtiden framför sig, även om det kan uppfattas som ett försök att föra konsumenten bakom ljuset.

Å andra sidan gäller modellsamarbetet endast bilar som säljs i stora volymer och därför är relativt sett billiga. Modellsamarbete kommer aldrig att bli aktuellt beträffande lyxbilar med de krav på prestige, specialmotorer och utseende. som köparna av denna kategori ställer.

Inom standardiseringens område finns det dock en hel del att göra. Varför måste alla bilmärken t.ex. ha olika dörrhandtag och låsmekanismer? Sådana detaljer är juinget man tävlar om bilisternas gunst med, menar Linnoinen.

Produktionen i Nystad är nu konkurrenskraftig

Bilfabriken i Nystad, som har 25 år av tillverkning bakom sig, har under hela sin existens figurerat i spalterna — både i positiv och negativ anda. Nyligen var det fråga om uppsägningen av personal, som varit permitterad seda två år tillbaka. Själva produktionen har under denna tid handhafts och handhas fortfarande av en arbetsstyrka på 900 personer.

— Vi har under våra 25 år byggt upp ett omfattande kunnande och innehar t.ex. för Saab Cabriolets del ett flertal patent som hänför sig till produktionen och olika produktegenskaper. Min bedömning är att vår fabrik nu är konkurrenskraftig även i ett större perspektiv, säger Juhani Linnoinen.

Ett exempel på konkurrenskraften är en unik metod som utnyttjas för att täta karosserna mot vattenintrång. I exempelvis en Cabriolet finns det hela 65 meter sådana fogar. Vid Nystadsfabriken sprutas plastmassan in i fogarna med hjälp av robotar och denna teknik var fabriken först med i hela världen.

I år kommer fabriken att bygga 18 000 bilar av märkena Opel Calibra och Saab Cabriolet, av vilka 99 procent exporteras. Den produktionen kommer att fortgå flera år ännu. Sedan vet man inte hur det blir — men vem är klärvoajant i dessa tider? 21