VD Matti Niemi: Postbanken är den stora utmanare

av Bo ingves Forum 1988-18, sida 06-07, 17.11.1988

Taggar: Personer: Matti Niemi Teman: banker

FRISKA VINDAR I POSTBANKE - Åtminstone fick Postbanken mycket publicitet, vilket givetvi alltid är bra.

Detta konstaterar Postbankens nye VD Matti Niemi om bankens beryktade aktieaffärer. Som ett bevis på publicitetens makt berättar han att Postbankens trovärdighet tom har ökat i allmänhetens ögon efter de mångomskrivn händelserna.

rsaken till det här är enligt PostbanOe VD Matti Niemi att banken ledning mycket snabbt vidtog åtgärder för att reda upp situationen.

— Det här visar att Postbanken inte är en tungrodd inrättning som Inte kan fatta snabba beslut. Bla de krav som omändringen till aktiebolag vid årsskiftet ställde på banken har resulterat i en fungerande organisation med direktörer som är resultatansvariga för klart avgränsade sektorer, understryker Niemi.

“VD:n är alltid ansvarig för vad som händer”

En åtgärd som vidtogs efter aktieskandalen med närmast Leipurien Tukkus aktier var givetvis att bankens överstora aktieportfölj minskades till den nivå som föreskrivs för affärsbanker. Den dåvaran de VD:n lpo Santal drog också konsek venserna a bankens aktieaffärer och avgick från sin post.

— Varje chef har ansvar för sitt företag och så är det också i detta fall. Oberoende av de grundliggande orsakerna till det skedda var Santala den som i sista hand ansvarade för affärerna, liksom jag gör nu, understryker Niemi.

Trots de vindar som blåst kring Postbanken den senaste tiden är Matti Niemi inte rädd för de utmaningar han ställs inför. Ända sedan han 1979 som drygt 30-åring fick ansvaret för att bygga upp PSB-finansiering har hans karriärkurva stadigt pekat uppåt.

År 1986 återinträdde han i moderbankens tjänst då han utnämndes till chef för PSB:s företagssektor. Det verkliga klive uppåt har han dock ta git i år. På våren ut nämndes han till direktionsmedlem i banken och i slutet av oktobe stod det klart att han var Santalas efterträ- dare på posten som VD — vid en ålder av 41 år.

— Jag satt själv med på förvaltningsrådets möte då chefdirektör Seppo Lindblom som en punkt på föredragningslistan föreslog att jag skulle bli ny VD. Ingen satte sig emot förslaget och därmed var jag vald, avdramatiserar Niemi utnämningen.

“Nytänkande kräver aktivitet av ledningen för att kunna genomföras”

Matti Niemi har arbetat länge inom ”huset”. Efter avlagd ekonomexamen vid handelshögskolan i Åbo 1971 arbetade han förs några år som skattekontrollör I Åbo. År 1974 anställdes han som företagsanalytiker vid Postbanken i Åbo och sedan dess varit banken trogen.

Redan under tiden som företagsanalytiKer på 1970-talet ingick det i Niemis verksamhetsbild att också ibland sälja Postbankens tjänster till företagskunder. Säljandet var en sak som gav mersmak och i arbetet utvecklades hans försäljarinstinkt. Då Niemi dessutom karakteriserar sig själv som öppen och social samt i allra högsta grad resultatinriktad, var det klart att han tackade ja då han erbjöds posten som VD för PSB-finansiering.

— Speciellt i början gällde det att vara kvick i fötterna. PSB-finansiering var det första av en bank ägda bolaget som satsade på att aktivt sälja pengar. Eftersom själva tänkesättet var nytt var inte alla redo att genast godkänna det. Därför krävdes det på många kontor att man sas fick ta till piskan för att få dem att fungera aktivt, understryker Niemi.

“Vill aldrig lämna något ogjort efter mig”

Det är uppenbart att Matti Niemi inte skulle ha nått de nuvarande höjderna utan en okuvlig vilja att nå resultat. Om detta vittna — Vi måste överväga en börsintroduktion om inte de nuvarande ägarna — staten — ger tillräckligt med pengar för att finansiera tillväxten, säger VD Matti Niemi,

Text: Bo Ingves

Postbanken skall ta sin del av bankkakan, anser Niemi.

också de resultat han uppnåt. Tex PSBfinansierings omsättning ökade från 0 till ca 2 miljarder mark under Niemis tid som VD. Ingenting kommer dock gratis här i livet, och Niemi erkänner att han alltid har satsat hårt på att lyckas med jobbet.

— Jag har aldrig velat lämna någonting ogjort efter mig. Det här betyder att jag jobbar långa dagar och att jag ofta varit tvungen att ta arbete med mig hem. Som tur är min hustru lika upptagen, så det liksom jämnar ut sig hemma, säger Matti Niemi skämtsamt.

”PSB trampar i barnskorna i huvudstadsregionen”

Det har skett många omvälvningar Inom bankvärlden och många nya serviceformer har kommit till sedan bestämmelserna som reglerade bankverksamheten luckrades upp. Den moderna bankverksamheten kräver sofistikerad datateknik och i likhet med andra banker har PSB satsat kraftigt på att utveckla sina datafunktioner. Postbanken sammankopplas trots allt ändå säkert ännu av många med handskrivna bankböcker och limlappar.

Datoriseringen av Postbankens kontor slutfördes helt nyligen. Av de ca 3 000 Postbankskontoren och postkontoren med postbankstjänster har de 850 viktigaste nu utrustats med egna terminaler. Enligt Niemi

FORUN, 18/198 är det i resten av fallen fråga om mindre postkontor i vilka det inte lönar sig att installera terminaler.

Av Postbankens 61 egna kontor ligger 20 “finnanför ring III”, vilket enligt Niemi är ett för lågt antal. PSB:s färskaste kontor öppnades i början av november i Borgå.

— I huvudstadsregionen trampar PSB ännu i barnskorna. Därför kommer vi under de närmaste åren att utöka antalet kontor med 15 j huvudstadsregionen. På övriga håll i Finland är vårt nät, tillsammans med posten, tillräckligt utbyggt. Med undantag för ett kontor i Nyslott blir det därför knappast fråga om några nyetableringar utanför Helsingforsområdet, konstaterar Niemi.

”Aktiv försäljning viktigaste strategin på förestagssidan”

Företagssektorn har traditionellt varit en mycket viktig målgrupp för Postbanken. Tex de flesta av de stora företagen har Postbanken som andra eller tredje bank. PSB:s profil har dock förändrats de senaste åren och nu ämnar banken rikta in sig på att bli alternativ nr 1 för företag. Speciellt gäller offensiven små och medelstora föreag, deklarerar Niemi.

Enligt Niemi är okunskapen om vilka banktjänster som står till buds speciellt utbredd bland de små och medelstora företagen. För att kapa åt sig dessa kunder satsar PSB därför kraftigt på att förstärka företagssektorns möjligheter att klara sig i dagens benhårda konkurrens från andra banker och finansieringsbolag.

— Det viktigaste är att aktivt gå ut till företag med information om vilka serviceformer vi kan stå till tjänst med. Organisationsförändringen har också gett direktörerna för de enskilda kontoren större befogenheter än tidigare vilket innebär betydligt större smidighet. Man kan med fog säga att det just nu är vi som är utmanaren på bankmarknaden, konstaterar Niemi.

Privata människor är en viktig grund också för affärsbankerna, det får inte förglömmas. Niemi medger att Postbanken släpat efter i utvecklingen på den sektorn, men konstaterar i samma andetag att hans bank nu har arbetat fram den kanske mest attraktiva kontoformen bland bankerna, Lejonkontot.

— Lejonkontot ger t ex stort spelrum för “varierande cashflow”, vilket är speciellt akttraktivt för unga människor. Ett tecken på att vi har lyckats attrahera hushållssektorn är att utlåningen till privata människor har ökat med 30 procent per år, säger Niemi.

“”Börsintroduktion tidigast 1991”

Matti Niemi vill betona att Postbanken är en minst lika modern bank som de andra affärsbankerna, Han berättar att Helibor t ex lanserades både som begrepp och som term av Postbanken.

— Vi har också t ex som första bank i Finland infört det s k cap & floor systemet. Det innebär att ett företag kan bestämma inom vilka gränser räntan kan variera. Ju större gapet är mellan den högsta möjliga räntan (cap) och lägsta möjliga räntan (floor) desto billigare blir lånet.

Om Niemis visioner om en kraftigt ökad omsättning förverkligas ökar dock samtidigt också kravet på Postbankens soliditet. Detta innebär att det egna kapitalet måste öka i takt med omsättningen. Tack vare att Postbanken omvandlades till aktiebolag i år finns det möjlighet för banken att gå in på börsen, vilket öppnar nya vägar för kapitalanskaffning.

— Vi måste överväga en börsintroduktion om inte de nuvarande ägarna (staten) ger tillräckligt med pengar för att finansiera tillväxten. Allra först krävs det givetvis att vi kan visa upp ett par goda år, vilket innebär att Postbanken kan gå in på börsen tidigast 1991—92, säger Niemi.

”Sommarsemester utan banktankar I skärgården”

Ett krävande jobb fordrar krävande fritidssysselsättningar, har någon vis person sagt. Den finländska skärgården är som känt stenig och på sina håll direkt lömsk. Därför kan man väl säga att semester på sjön är en krävande fritidssysselsättning. Under semestertiden lönar det sig alltså inte att försöka få tag på familjen Matti Niemi hemma I Gäddvik, utan då är den ute och trotsar farvattnen i den åboländska och åländska skärgården. Med tanke på ovanstående definition är han alltså ute i legitima ärenden.

— Vi har en 38 fots Nauticat som vi bordar alltid då det finns tid. Även om jag annars kanske i hög grad är arbetsfixerad så lämpar det sig definitivt inte i världens vackraste natur att tänka på bankräntor och -risker, om inte annat så därför att där finns naturliga risker alldeles tillräckligt. Segling är världens bästa fritidssysselsättning, understryker Niemi.

Postbankens roll i framtiden är givetvis svår att spå. Niemi är förstås övertygad om att banken kommer att gå från klarhet till klarhet, men han understryker att det krävs mycket nytänkande och fördomsfrihet också av personalen för att det skall lyckas.

— Vi har satsat mycket på intern PR och på att utröna vad personalen tycker och tänker om sin bank. Bl a har vi intervjuat över 7 000 anställda. Dessutom har vi vid 15 personaltillställningar i slutet av oktober och början av november berättat direkt för de anställda vad banken egentligen är, hur den fungerar och vilka mål som har uppställts, berättar Niemi.

— Jag anser att jag är fördomstri och öppen för nya idéer, och det är viktigt att också de övriga anställda har ett öppet sinnelag för nytänkande. Det är enda sättet för oss att i det långa loppet klara oss i konkurrens, understryker Niemi avslutningsvis. &