VD sitter löst i sadeln

av Leif Bergström Forum 1997-09, sida 40, 25.09.1997

Leif Bergström, New York

DEN NYA EKONOMIN HAR RADERAT UT ANSTÄLLNINGSTRYGGHETEN, INTE BARA FÖR ALLA FRÅN FABRIKSGOLVET TILL MELLANCHEFSNIVÅN. DEN TILLHÖR DET FÖRGÅNGNA OCKSÅ I YD-RUMMEN.

ills helt nyligen kunde en ny

VD räkna med att ha många å på sig att lägga fast sin strateg - enbart förskingring eller uppenbar misskötsel kunde äventyra hans chanser. Men hårdnande konkurrens och aktieägarnas krav på snabba resultat har vänt upp och ned på invanda begrepp.

John Walter fick bara åtta månader innan han petades från VD-posten vid telefonjätten AT&T. Styrelsen vid datorföretaget Apple tog bara 17 månader att inse att den handplockade Gilbert Amelio inte var rätt man för toppjobbet.

Båda nyheterna denna sommar skapade feta rubriker och omedelbara uppsving i företagens aktiekurser. Analytiker ser just de senaste årens rekordnoteringar på Wall Street som en avgörande anledning till bolagsstyrelsernas skärpta krav på att lednings åtgärder ger direkt effekt i aktiekursen. Enkelt uttryckt: i ett klimat där investerare skämts bort med vinster även i medelmåttiga företag kan ingen styrelse acceptera att se kursen trampa vatten.

Marknaden styr

Institutionella investerare har också under senare år allt oftare låtit bolagsstyrelser veta när deras tålamod är på väg att ta slut. Och även vid tillfällen när sådana direkta påtryckningar inte ägt rum, anses styrelsernas medvetarde om marknadens förväntningar ha varit drivande.

Under senare år har smekmånaden för nya VD:r blivit allt kortare. Robert Stempel fick bara 27 månader i toppjobbet hos biljätten General Motors innan han tvingades ut i november 1992.1 augusti förra året lämnade Ro bert Frankenberg datorföretaget Novell efter 30 månader I december tvingades Michael Ovitz från Disney efter att ha handplockats av dess ordförande Michael Eisner bara 13 månader tidigare.

Fina fallskärmar

Walter lämnade AT&T efter att ha fått nyheten att han trots förväntningarna vid sitt tillträde inte kunde vänta sig att efterträda ordförande Robert Allen i jaovari. Han valde då att utnyttja en klausul i sitt kontrakt enligt vilken han kunde inkassera ett avgångsvederlag på uppskattningsvis 26 miljoner dollar. Amelio rapporteras ha fått 7 miljoner dollar för insatsen vid Apple. Frankenberg blott 1,1 miljoner.

En effekt av den ökade pressen och osäkerheten i toppen är att allt fler kandidater förhandlar sig till skyhöga belopp. Ovitz uppges ha fått 90 miljoner dollar. Medan managementexperter tills helt nyligen talade om toppchefernas gyllne fallskärmar, använder de numera termen platinafallskärmar.

Vad vill styrelserna?

Disney har under Eisner nått så goda resultat att aktieägarna uppenbarligen haft lättare att svälja kostnaden för

Ovitz. Men bedömare säger att liknande misstag i anställningen av nya ledare är alltför vanliga, ofta därför att styrelsen aldrig klart definierat vad det är den söker.

”Dagens styrelse måste fungera mer som ett arbetsutskott och hjälpa till att finna nya mål och medel för företaget för att dra nytta av ny teknologi och gå ut efter nya marknader”, säger konsulten James Moore vid Geopartners Research.

Få av offren för denna nya trend anklagas för att vara totalt inkapabla. Amielo, en branschveteran, lyckades drastiskt skära Apples kostnader. Walter, som sågs som en expert på marknadsföring, vann säljkårens förtroende. Men Amielo uppges ha missat att formulera en framtidsvision. Och Walter sägs aldrig ha lärt sig telebranschens speciella villkor.

Lyftkonstnär

Som en kontrast mot misstagen håller experter fram IBM:s val av Louis Gerstner som dessVD och ordförande 1993. Företaget hade tappat marknadsandelar och dess aktie hade fallit under flera år. Datorjätten hade en trögrodd byråkrati med stukat självförtroende. Dess existens vilade på stordatorer i en tid då persondatorer svepte in också i kontoren.

Gerstner kom från konsumentföretaget RJR Nabisco och från American Express. Han genomförde hårda personalnedskärningar, tvingade fram utvecklingen av mer avancerad teknologi i företagets produkter, och styrde IBM mot rollen som ett mer serviceinriktat företag.

IBM är idag åter starkt. &

FORUM NR 9/97

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."