VDs personlighet nyckelord?

Taggar: Teman: företagsledning

Man har börjat fatta misstankar mot de vanliga ekonomiska modellerna inom företagets teori. Duger de som verklighetsbeskrivningar och prognosinstrument på mikronivå? Företaget beter sig ofta inte så som det enligt traditionella ekonomiska modeller borde bete sig.

Ett antal beteendevetenskapligt orienterade företagsekonomer, bland dem bitr prof Sven E Kock, har försökt finna förklaringar till att verkligheten avviker från modellerna. Doktor Kock har undersökt de postulat, de förutsättningar, om mänskligt beteende som modellerna vilar på.

Hans utgångspunkt har varit, att den traditionella teorin om företagets beteende, liksom konkurrensteorin, kan berikas och fördjupas om man undersöker andra beteendevariabler än de traditionella, och om man hämtar postulaten från andra discipliner än den ekonomiska vetenskapen.

Sven E Kock berättar här om vilken inverkan företagarens personlighet har på företagets politik och: utveckling.

VDs personlighet nyckelord?

I min avhandling formulerade jag problemet på följande sätt: kan man påvisa ett samband mellan företagsledarnas (-ledningarnas) personlighetsfaktor och företagets marknadspolitik och utveckling. De allmänna hypoteserna var i korthe 1) det råder ett samband mellan vissa personlighetsvariabler hos företagsledarna och företagets expansion 2) det råder ett samband mellan vissa personlighetsvariabler hos företagsledarna och vissa kostnads- och vinstrelationer inom företaget 3) det råder ett samband mellan vissa personlighetsvariabler hos företagsledarna och företagets marknadspolitik.

(Dessa allmänna hypoteser inrymde ett antal underhypoteser och premisser som detaljerat beskrevs i undersökningen.)

Man kan säga att de allmänna hypoteserna beskrev orsak och verkan på följande sätt:

Varierande motiv, kunskaper och attityder hos företagsledningen leder till varierande företagspolitik och varierande expansion och resultatutveckling under förutsättning att alla andra omständigheter är lika. Med andra ord: företagarens personlighet har en stark inverkan på företagets framgång.

Jag utgick från följande 1) beslutsfattarna inom företaget har olika ”företagarförmåga 2) beslutsfattarna har olika preferense 3) beslutsfattarna har olika grad av inflytande.

Vanligen antar man i den ekonomiska teorin att de här premisserna är oförändrade, konstanta. Men nu var det alltså de, som undersöktes, och som antogs påverka företagets utveckling. ”Företagsledarförmågan” mättes genom psykologiska test- och attitydfrågor.

1 McClellands uppmärksammade arbete ”The Achieving Society” visar han, att det råder ett positivt samband mellan den ekonomiska utvecklingen i ett land och befolkningens genomsnittliga prestationsbehov. Han visar också på olika sätt att det ligger ett mönster av orsak och verkan bakom detta samband.

I mitt arbete för jag ned McClellands ideer till mikronivå. Jag undersökte i vad mån prestationsbehovet, anslutningsbehovet och maktbehovet kunde visas ha något samband med dels företagsledningarnas attityder och strategier samt dels företagens framgång mätt med olika kriterier.

Oo Prestationsbehovet (need of achievement) är behovet att utföra saker och ting så snabbt eller bra som möjligt, att alltid sträva mot en bättre prestation. Att för sig själv och inte så mycket för andra visa vad man kan åstadkomma.

Oo Anslutningsbehovet (need of affiliation), är en dragning till andra människor, som bla också tar sig uttryck i viljan att vara folk till lags, icke bete sig ovänligt eller sårande, ett kontaktbehov.

Forum 15/1973

Oo Maktbebovet (need of power), är strävan att styra andras beteende genom att leda, övervaka, kontrollera, sätta normer osv. Dessa personlighetsdrag testades hos företagsledarna och deras närmaste medarbetare i ett antal företag inom trikåindustrier i vårt land.

En projektiv metod användes, För ett antal ekonomiska data baserade på externt material uträknades för varje företag ett antal utvecklingskoefficienter för en 10 och 8-års period enligt minsta kvadratmetoden, Dessa utvecklingskoefficienter jämförs med testresultaten för företagsledningarna varvid. följande resultat kan nämnas.

Tabell 1 Korrelatlion mellan utvecklingskoefflclenter 1954—61 och motiv samt motivkombinationen FP. N = 15. n-ach n-aff n-pow FP r pc To p< r pSr p< - Bruttoprod.värde 39 10 —61 01 49 05 67 01 Arbetarantal 41 10 —62 01 42 10 68 01 Omsättning 46 05 —53 05 41 10 60 025 Bruttoinvesteringar 83 05 20 -— 08 45 05 Täckningsbidrag 27 —30 01 34

Tabellen berättar att prestationsbehovet hos företagsledare framför allt har signifikanta samband med bruttoinvesteringarna och med omsättningsutvecklingen i deras företag. Ett starkt anslutningsbehov hos ledarna påverkade negativt såväl omsättningsutvecklingen som antalet anställda och bruttoproduktionsvärdet. Det fanns ett starkare negativt samband här än vad någonsin prestationsbehovet hade ett positivt. Maktbehovet inverkar inte särdeles starkt, En kombination av dessa olika motiv kallade jag FP-poäng (som var prestationsbehov — anslutningsbehov + maktbehov). FPpoängen visade betydligt starkare korrelationer än de enskilda behoven för sig.

De snälla går under

På detta samband mellan motiv och utvecklingskoefficienter kunde man bygga ett antagande: de företag som befann sig högst på skalan ifråga om anslutningsbehov eller lågt på skalan för prestations behov, eller hade låga FP-poäng, skulle visa en stagnerande utveckling eller dö bort i den närmaste framtiden. Hypotesen bekräftades i en senare undersökning. Av de 7 företag som befann sig nedanför medianen ifråga om FP-poäng dvs har Vänd 1 höga poäng för anslutningsbehovet och låga poäng för prestationsoch maktbehov har ett företag fusionerats, ett gått i konkurs och tre upphört sedan 1964. Utvecklingen i de två återstående företagen kan jämföras med de 8 andra kvarvarande företagen från det ursprungliga urvalet. (Penningvärdeförändringarna är eliminerade.) Vi kallar företagen A och B.

Tabell 2 Kvarlevande 10 företagens procentuella utveckling I genomsnitt år 1962—1971 samt utvecklingen hos företagen A och B särskilt. N =10 A Rang B Rang fa Yo få Bruttoproduktionsvärdet = 5.4 2.4 10 4.4 7 Arbetarantal 07 2 9.5 —1.2 9.5 Omsättning 5.3 3.3 10 4,5 8 Bruttoinvesteringar 3.5 —0A1 10 1.0 7 Täckningsbidrag 3.0 0.9 9 0.8 10

De väsentliga utvecklingskoefficienter som nämns i tabellen, bruttoproduktionsvärde osv, visar att utvecklingen i företagen A och B befinner sig på en nivå som tyder på stagnation.

Tabell 3 Korrelation mellan utvecklingskoefticlenter 1962—71 och motiv samt motivkombinationen FP. N = 10 n-ach n-aff n-pow FP-poäng Bruttoproduktionsvärdet —04 — 42 44 62 Arbetarantal 15 —26 55 74 Omsättning —04 — 49 37 .60 Bruttolnvesteringar 05 .20 85 59 Täckningsbidrag 10 —13 .56 62

Nu kan vi göra den intressanta observationen, att prestationsbehovet inte är olika i de kvarlevande företagen. Det finns inga signifikanta korrelationer. Det negativa sambandet mellan utvecklingskoefficienterna och anslutningsbehovet syns däremot tydligt i de nya beräkningarna.

. Anslutningsbehov visar sig här ha samma starka effekt som tidigare.

Vi märker också att maktbehovet får starkare positiva korrelationer med utvecklingskoefficienterna än vad detta behov hade tidigare. Särskilt anmärkningsvärd är stegringen ifråga om korrelationen mellan FP-poäng och täckningsbidraget.

Att prestationsbehovet inte mera skiljer sig från varandra i företagen beror på att de kvarlevande företagen utom 13 och 35 är relativt homogena ifråga om prestationsbehov. Variationsvidden rör sig från 7 till 13 poäng, 7 av företagen har poäng som faller mellan 9 och 13. Det är då ganska klart, att det borde vara andra personlighetsvariabler som är utslagsgivande eller prestationsbehovets kombinationer med dessa andra personlighetsdrag. Detta kommer tydligt till uttryck i FP-poängen. Vi finner, att företagen A och B har respektive 11 och 8 FP-poäng medan de övriga 8 företagens poäng rör sig mellan 19 och 24.

En undersökning som har utförts i Amerika år 1969 av Wainer och Rubin visar i stort sett samma resultat. De undersökte 51 små företag i närheten av Boston inom elektronikindustrin. De testade dessa företagsledare på samma sätt som jag gjort och använde sig av samma- projektiva metod. De använde emellertid endast ett utvecklingskriterium, nämligen vinkelkoefficienten för försäljningens logaritmerande värde. Det visade sig att tillväxttakten hos företag som leddes av företagsledare med högt prestationsbehov var i det närmaste 250 4 högre än hos de företag som leddes av företagsledare med ett moderat prestationsbehov. Det visade sig även att 79 4 av de företag som leddes av företagsledare som hade ett prestationsbehov, som var högt, hade en expansionstakt som var över medianen för hela urvalet.

Deras resultat understöder starkt den konklusion som har gjorts av såväl McClelland som av mig själv, nämligen att högt prestationsbehov har ett samband med företagets expansion.

Men deras undersökningar visade också, att förhållandet inte var direkt lineärt, utan att prestationsbehovets inflytande blir tydligt först då det överskrider en viss tröskelnivå.

18

När de intervjuade företagsledarna i Finland inom trikåindustrin rangordnade olika mål eller kriterier för framgång i sina strategier för företaget, märkte man tydligt att olika motiv påverkade deras val. Företagsledare som hade lågt prestationsbehov värdesatte trygghet högre än de.som hade högt prestationsbehov. Samtidigt var det möjligt att Könstatera, att prestationsinriktade och ”makthungriga” företagsledare var betydligt mera orienterade mot ömsättning än företägsledare med lågt prestationsbehov och lågt maktbehov. Dessa samma personer var också signifikant mera böjda att betrakta en minimumvinst som ett realistiskt mål.

Då företaget saknar en bestämd målstruktur eller bestämd politik, försöker varje beslutsfattare bete sig i enlighet med sina egna åsikter. De här åsikterna beror igen på värderingar och underliggande ;:otiv. Många konflikter mellan beslutsfattare i företag, och den disorganisation som uppstår p g a dem, beror ofta på olika uppfatinivgar om strategierna. Men kärnan i konflikten är brist på gemensemma värderingar och på förståelse för att människors grundläggands behov skiljer sig från varandra. ’ Ifråga om personliga attityder till inkomst och pengar märkte man, att de intervjuade personerna mera tänkte på pengar som ett mått på framgång än som ett mål i och för sig. Ett experitnent som utfördes för att belysa attityden till pengar visade, att det var en mycket signiåkant skillnad mellan personer som hade ett högt och lågt prestationsbehov. När de intervjuade företagsledarna hade att välja mellan trygghetsinriktade och prestationsinriktade mål framstod det klart, att individer med lågt prestationsbehov och högt anslutningsbehov oftare valde ”ttygghet” medan de som hade motsatta motiv valde mera prestationsinriktade mål. Den teori som ligger bakom måttet för prestationsmotivet förutsäger, att en person med högt prestationsbehov är synnerligen intresserad av att få direkta, kvantitativa mått på hur väl han har lyckats. På ett sätt är ökningen av anställda, bruttoproduktionsvärdet öch investeringarna mera omedelbara indikatorer på växt än vad vinsten är. Vinsten är :tt indirekt mått, som ofta, men inte alltid, kan härledas ur expansion och tillväxt. Man kan möjligen även säga, att företagsledare som har ett högt prestationsbehov är mera intresserade av tillväxt än de är intresserade av vinsten som sådan, även om vi ekonomer i allmänhet anser, att dessa båda kriterier är likvärdiga symboler för ekonomisk utveckling.

Också långtidsplanerling bunden till företagarpersonligheten

Som McdClelland har framhållit, är det riktigare att tala om, att det är prestationsmotivet ,som ligger till grund för företagens tillväxt än att förutsätta ett inbyggt profitmotiv. När det är fråga om utveckling rör det sig mera om att åstadkomma något bättre och att växa än att bara göra vinster. Växt förekommer ju även i kommunistiska system och även där har utveckling kunnat bindas till prestationsbehovet på samma sätt som i kapitalistiska länder, till vilka vinstbegreppet semantiskt är bundet.

Av särskilt intresse är korrelationen mellan prestationsbehovet och bruttoinvesteringarna. Investeringar betraktas ju som drivkraften bakom den ekonomiska växten. Investeringar å sin sida görs på basen av prognoser ifråga om väntad försäljning och när även omsättningen utvisar en signifikant positiv korrelation med prestationsbehovet, har man här ett validerande samband.

Ett högt anslutningsbehov hos de ledande beslutsfattarna i ett företag är ägnat att förhindra tillväxt. French har i ett sammanhang visat, att studenter med högt anslutningsbehov hellre väljer vänner än tekniska experter till medarbetare. Om resultaten från hans experiment kan överföras till företag, så kan man säga att detta slags beteende knappast är ägnat att befordra tillväxt.

De enskilda beslutsfattarnas betydelse för företagets långsiktsplanering och strategi är något som också bör uppmärksammas. Beroende på vilka motiv som dominerar hos dem och vilka på motiven baserade värderingar, som vederbörande individer hyser, har de personliga uppfattningar om hurudan företagsstrategin bör vara,

Forum 15/1973