Utgiven i Forum nr 1988-06

Vem bygger Finlands längsta bro?

av Kaj Eklund Forum 1988-06, sida 17, 31.03.1988

Taggar: Teman: byggbranschen

Vem bygger

Text: Kaj Eklund

Finlands längsta bro?

Finlands längsta bro invigs 1995 mellan fastlandet och Replot i Vasa skärgård. Bron blir 1020 meter lång och har en högsta fria höjd på 26 meter. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kalkylerar i sin broutredning med byggstart 1992 och invigning av bron tre å senare.

yggnadskostnaderna för den 12 m RBöxa bron uppskattas till cirka 8 miljoner mark, Både inhemska och utländska byggnadsföretag kommer att delta i offerttävlingen om brobygget.

För närvarande bygger tex ett svenskt företag Jätkänkynttiläbron i centrala Rovaniemi, och bland de inhemska byggarna kommer åtminstone Lemminkälinen, YIT koncernen och Haka att nosa på projektet.

Tre alternativ

Av de byggnadskonstruktioner som Vägoch — vattenbyggnadsstyrelsen betecknar Som realistiska och som man beaktar i den fortsatta planeringen återstår tre; en bro i betong, en snedkabelbro, och en bro med stålbalkar.

Det förmånligaste alternativet vore att bygga en stålbalksbro, ett alternativ som skulle vara upp till 20 procent billigare än en hängbro. Bottenförhållandena med hård stenmorän och berggrund, samt ett vattendjup på 15—16 meter skulle dessutom underlätta byggandet av en bro av denna typ.

En betongbro skulle däremot vara kostnadskrävande då byggandet av fundament skulle dra ut på tiden. Med en hängbro skulle man däremot klara sig med ett tunnare brolock och en längre spännvidd.

Remissrond Tågordningen för brobygget är närmast att

BJaRFORUN 3 utlåtanden över den allmänna utredningen inbegärs från miljöministeriet, länstyrelsen, vattendomstolen, — sjöfartsstyrelsen, försvarsmakten, Rauma-Repola (beträffande flottning) och Korsholms kommun. Efter att utlåtandena behandlats, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens fattat sitt beslut, lämnas en ansökan om byggnadstillstånd till vattendomstolen.

Under höstens lopp kommer vattendomstolen att fatta beslut om man tar alla tre broalternativ till behandling, eller endast ett. Får man grönt ljus för alla tre alternativ kan man arrangera både en planeringstäv 200 e För industri, garage, lage e Sandwich-konstruktion, K-värde 0,38 9 Tät — Snabb — Lättanvän 9 Levereras hand- eller elmanövrerad Oy Helamestarit Ab, PB 22, 02231 Esbo, tel. (90) 8036133

Så här tänker sig planerarna vid Väg- och vatten att Finlands längsta bro skall se uti Vasa skärgård.

ling och en offerttävling för broprojektet.

Väljer vattendomstolen endast ett alternativ, beviljas byggnadstillståndet sannolikt redan nästa sommar, ifall tre alternativ hålls öppna, skjuts beslutet fram till slutet av år 1989.

2000 bofasta

Den allmänna utredningen som presenterades för en kort tid sedan har kostat 300 000 mark och har utförts av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Tekniska högskolan i Otnäs och ingenjörsbyrån Y-suunnittelu.

Sedan 1952 har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen trafikerat med en landsvägsfärja på Replot. Trafiken uppgår numera till 1000 bilar per dygn och man räknar med att den ökar till 3 000 per dygn fram till år 2010. Antalet bofasta på Replot är 2 000 personer.

En fast förbindelse mellan Replot och fastlandet har diskuterats sedan 1960-talet. Enligt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar blir en bro billigare än färjtrafiken i ett 30-årsperspektiv räknat från år 1995. Färjtrafiken skulle kosta 84 miljoner mark fram till år 2025, medan en bro skulle kosta 77 miljoner mark. Dyrast skulle en betongtunnel bli — man räknar att en sådan skulle kosta 126 miljoner mark.

Bergstunnel

En bergstunnel skulle kosta 95 miljoner, en rörlig bro 77 miljoner och en fast bro med en högsta fria höjd på 40 meter 97 miljoner mark. Försvarsmakten och sjöfartsstyrelsen förespråkade först en bro med en fri höjd på 40 meter, men efter diskussioner har man enats om att 26 meter räcker med nuvarande farledsdjup på 5,5 meter. Att fördjupa farleden till åtta meter skulle nämligen kosta ytterligare 50 miljoner mark. En öppningsbar bro skulle innebära högre driftskostnader och inte förbättra strömningsförhållandena. 17

Utgiven i Forum nr 1988-06

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."