Vem köper för 3 000 mrd mk/år?
av Emily von Sydow Forum 1995-15, sida 32, 23.11.1995
Vem köper för 3 000 mrd mk/år?
Feta offentliga kontrakt är hett åtrådda och värda att slåss för. Men i EU skall de konkurreras om öppet. Inte alla appåderar denna öppenhet. Knepen att gå bakväge är guld värda…
ffentlig upphandling låter s orimligt tråkigt att det bord vara straffbart att skriva en lättsinnig tidskriftskrönika om det. Jag tar emellertid risken, för här ligger potentiella miljarder av ecu begravda — liksom en heldel hundar. Totalmarknaden i EES-området omfattar cirka 3 000 miljarder mark!
Aven om reglerna verkar krångliga och svåra för små och medelstora företag att följa, är ändå syftet med att fler får slåss om de feta offentliga anbuden, att konkurrensen skärps, att kvaliteten därmed bör höjas och priserna sänkas. Det borde glädja skattebetalarna.
Finansrådet i Oslo. Rune Bjerke berättade jublande i en tidningsartikel i somras om hur mycket Oslo har tjänat på att utlysa kommunala tjänster över hela EES-området. Det är svindlande 63 miljoner mark på bara ett år. Totalt i Norge räknar man med att stat, kommuner, län och sjukvården har sparat cirka 600 miljoner mark på de nya upphandlingsreglerna, sedan EES-avtalet tvingade fram denna konkurrens.
Liten konkurrens över gränser
Hittills är konkurrensen över gränserna mycket liten. Bara knappt två procent av de offentliga varuinköpen gick till utländska företag.
Den nationella konkurrensen har dock ökat kraftigt och i förlängningen hoppas EU-kommisionen att dett kommer att sprida sig så att företagen slåss också över gränserna.
Ju mer upphandlingen hamnaristrålkastarljuset, desto mer kommer reglerna att efterföljas. På detta område har det nämligen varit ganska enkelt att förbigå reglerna, så länge ingen klagar.
Redan med EES-avtalet fick Finland tillgång till EU:s gigantiska marknad för offentlig upphandling. Enligt reglerna, som alltså också omfattar EESländerna Norge, Island och Lichtenstein, skall alla större offentliga uppdrag utlysas i EU:s officiella tidskrift, Official Journal.
Fusk med tröskelvärden
Gränsen är 200 000 ecu för tjänster respektive för varor och byggentreprenader för 5 miljoner ecu. Enligt en dansk undersökning har kommunerna en fiffig modell för hur reglerna skall förbigås. Det är att splittra anbudet i flera små och därmed hamna under tröskelvärdet. Det gjorde t.ex. Fredriksbjerg kommun, när det gällde upphandling av hjälpmedel för äldre. Kommunen delade upp uppköpen 1 varugrupper och undvek därmed att överstiga tröskelvärdet. Domstolen gav klagaren rätt.
Ett typiskt exempel på hur viktigt det är att följa med i Official Journal är t.ex. när svenska myndigheter skulle köpa upp en annonskampanj för det nya nödnumret i somras. Många reklambyråer blev fullständigt överraskade och hann inte komma med ett förslag, eftersom de inte följde med i Official Journal. Kontraktet var på 25 miljoner mark.
Offentlig? Kommunal!?
Den offentliga upphandlingens kontuter skärps också i flera rättssaker. i vilka man tvingas definera vad som skal kallas offentlig upphandling och vad som är kommunal verksamhet:
I holländska Arnhem har två privata bolag klagat på att avfallshamteringen där sköts av ett kommunalt aktiebolag, varvid man undvek att ia sophanteringen ut på den offentliga marknaden. De privata bolagen vann. I Danmark är det samma diskussioner, som värderas av det danska justitiedepartementet.
Danskar klagar flitigt
De nationella myndigheterna kan göra sina företag stora tjänster genom att följa upp att reglerna efterlevs. Danska myndigheter är vakna och följer upp upphandlingsfrågor och har också varit flitiga klagande när myndigheter i andra länder inte har följt reglerna. Vissa länder genomför en ytterligare skärpning av reglerna. I Danmark är det t.ex. nödvändigt att upphandlingen är miljövänlig. Det gäller bl.a. på trycksaksområdel. Icke förty är företagen eller myndigheterna på jakt efter trycksaker föga upptagna av alt tryckeriet arbetar på ett miljövänligt sätt, bara det är billigt och serviceinriktat.
Handla grönt!
Förra året sände den danska miljöminisiern Svend Auken ut ett cirkulär, som ålägger statliga myndigheter att handla grönt för sina årliga 25 miljarder mark. Del har hittills inte givit någo nämnvärt resultat, men i februari skall deadline mötas och då skall de statliga myndigheterna kunna presentera en plan för hur de skall handla grönt.
Det går numera utmärkt att ställa miljökravisamband med den offentliga upphandlingen, så länge köparen klargör sina miljökrav i upphandlingen och inte först ställer krav när ansökningarna har kommit in.
Man kan i offentlig upphandling skönja en svår dubbelmoral: politikerna och myndigheterna i t.ex. de nordiska länderna strävar med ena handen efter strängare miljöregler — och med andra handen gör de offentlig upphandling och väljer billigare, men smutsigare producenter. &
Forum nr 15/95