Utgiven i Forum nr 1990-02

Verkligheter att välja på

av Ragnhild Artimo Forum 1990-02, sida 18-20, 08.02.1990

Taggar: Teman: VR-glasögon

Bakom spegeln:

Text: Ragnhild Artimo

VERKLIGHETER

ATT VÄLJA PÅ

I Cocteaus film skjuter Orfeus händerna genom spegelns vattenyta och kliver genom spegeln till Underjorden, en annan verklighet. I Kalifornien träder forskaren händerna i datahandskarna och stiger in i en artificiell verklighet och blir en del av den. Cirkeln har slutits.

med en kombinerad positions- och rörelsesensor. som registrerar och behandlar signaler från tre sändare i användarens närhet och — i takt med ändrad huvudställning — förändringar 1 synfältet i den artificiella rymden: datorlandskapet ändrar skepnad och vinkel i respons på huvudrörelserna. precis som en flygsimulator. För att figurerna inte skall te sig knyckiga som i en undermålig animation krävs 60 positionsbestämningar av huvudrörelserna per sekund. Utvecklarna av dataglasögon arbetar på att ta fram en generation som kan registrera också ögonrörelserna.

unt vetenskapscentret Heureka RR: januaristormen. Erkki Kurenniemi, forskare och specialplanerare, ser motvilligt upp från datorskärmen i sin arbetshörna. — Det gick tio år snabbare än väntat, säger han.

I; intervju för två år sedan (Forum nr 15/87) tippade Kurenniemi att ”ögonvideon” skulle bli verklighet år 2000. Nu finns den, och är en del av arsenalen för Artificiell Verklighet, Artificial Reality.

EyePhone, det första kommunikationssystemet för artificiell verklighet har skapats av Jaron Lanier vid det amerikanska företaget VPL Research. Via ett slags audiovisuell huvudtelefon kan två eller flera användare samtidigt ”ta plats” i samma tredimensionella datorrymd oavsett användarnas fysiska vistelseort. Access till och en aktiv roll i denna artificiella verklighet ger datahandsken (kort presenterad j Teknikforum i senaste nummer) och dataglasögonen. Användaren kan med hjälp av denna dataklädsel se. höra, kommunicera, röra och t o m känna i den artificiella verklighet de gör entré i.

1 — Artificial Reality, AR-tekniken, ger den elektroniska kommunikationen en köttslig dimension i och med det kvalitativa språnget från verbal dialog, kommunikation via symboler, till direkt flersinnesdialog på upplevelsenivå, säger Erkki Kurenniemi.

Annu är det ett långt steg till billig massproduktion som skulle placera dataglasögonen och datahandskarna i samma kategori som sk öronlappsstereo. EyePhone-systemet kostar runt två miljoner mark.

[By phandsken och dataglasögonen är en förlängning av användarens sinnen över gränsen till den artificiella verkligheten. EyePhone-glasögonen reflekterar en tredimensionell, elektroniskt framställd värld på ögats näthinna. Den tills vidare aningen otympliga huvudbonaden är försedd

Erkki Kurenniemi, forskare vid Heureka, konstaterar att artificiell verklighet gör människorna obundna till rummet, och ger oerhörd tidseffektivitet genom att användaren kan befinna sig på ett obegränsat antal platser simultant. AR kommer också att ge oss nya hypermedia och nya oväntade konstformer.

EvePhone. kommunikationssystem för artificiell verklighet, har tagits fram av Jaron Lanier tövre bilden). Datahandsken tovan) ger möjligher att påverka denna verklighet. (Foto: Pertti Rapo, San FranCisco) UU

Datahandsken kommer att ge ”känselsinne” i den artificiella världen, förmedla information om dess fysiska egenskaper och föremålens relativa storlek. form, struktur och t o m temperatur. Den blir en förlängning av användarens biologiska händer och fungerar som griporgan och arbetsredskap i den artificiella miljön.

ZE fee 2/1990 FRUN

Med datahandsken — en principiell motsvarighet till datorns mus — kan man alltså ingripa i den artificiella verkligheten och göra ändringar i den, flytta föremål, träna tennis, bearbeta stycken — Kurenniemi talar om distanshantverk som ett framtida komplement till dagens textbundna distansarbete,

Också datahandsken är försedd med sensor för bestämning av användarens position. Själva handsken består av flera lager material med optiska fibrer emellan. Dessa förmedlar ljussignaler via dioder.

Fingrarnas rörelser kontrollerar ljussignalernas fortplantning i de optiska fibrerna. En ljuskänslig transistor ”avläser” minsta fingerrörelse och förmedlar denna information till datorn var sjuttonde millisekund — i praktiken i realtid. Utöver positionsbestämningssensorerna är datahandsken utrustad med sensorer som ger användaren en illusion av sinnesupplevelser vid kontakten med föremål i den artificiella rymden.

n central del av AR-systemet ä datakroppen — eller borde man kanske säga telepersonen? — en robot som i den artificiella rymden utför de order som ges av människan i den konventionella verkligheten. För en fullödig dataupplevelse behövs helst en komplett datadräkt, som operativt fungerar enligt samma principer som datahandsken. Via detta elektroniska klädesplagg förmedlas till datorn information om användarens alla rörelser. varvid datorn överför rörelserna till den artificiella verkligheten. Användaren registrerar känselupplevelser på olika partier av kroppen med hjälp av en signalöverföringsteknik liknande den i handsken.

Med nuvarande teknik är datautrustningens användare bokstavligt talat mycket bunden: rörelseradien är 4—5 m, d v s kablarnas längd.

[Dycoppen må inte förväxlas me artificiella personer. Medan telekroppen tekniskt och psykologiskt är

FÖRUN, 2/199 en förlängning av och underställd sin mänskliga användare, är en artificiell person en elektroniskt framställd personlighet med en egen syntetisk identitet. En artificiell person är definitionsmässigt en telekropp kontrollerad av ett datorprogram. Den artificiella personens telekropp kan ha en valfri design, och dess ”sinnen”, motorik och exempelvis verbala kommunikation styrs av ett separat program.

Vår sköna artificiella verklighet förutsätter för att erbjuda största möjliga lycka åt största möjliga antal också ett globalt nervsystem. I stället för en handfull signaler som krävs i förmedling av textinformation, kräver överföring av informationsinnehållet i sinnesupplevelser och handlingar i den artificiella verkligheten ganska massiv kanalkapacitet. Ett över hela världen utbyggt ISDN-nät är det elektroniska nervsystemet för nytto- och nöjesutflykter i den artificiella verkligheten. För visuella orgier är skarptecknande HDTV ett självklart måste.

em behöver artificiella rymder landskap och rum, datakroppar och artificiella personer? Alla som är nyfikna, — stimulanshungriga, kunskapstörstiga, vill simulera inlärning eller träning, eller har uppdrag som på grund av avstånd eller andra yttre omständigheter endast kan utföras via AR.

En artificiell verklighet sparar tid och pengar i formgivnings-, konstruktions- och planeringsarbete. Tekniska högskolan, VTT och TEKES har t ex producerat en videoanimation som visar Gräsviksprojektet i Helsingfors.

Gräsviksverklighet, ESSU-projektet.

(Foto: Timo Koho)

Artificiell verklighet som redskap ger möjlighet att finslipa handens skicklighet -träna spel eller lära nya hantverk. Patrice Lanier tränar med EyePhone. (Foto: Pertti Rapo, San Francisco). ————————————————————— Det är kostnadseffektivare att göra ändringar och experiment på datorskärmen och se deras totaleffekt, än att avancera med försök och misstag i fullskala.

Artificiell verklighet sparar liv och försvarsarsenal. Pentagon har satsat hundratals miljoner på att utveckla projektet. Super Cockpit,.en ”hjälm” för stridsflygare där synfältet från planets cockpit syntetiseras till datorbilder som återges i hjälmens monitorer. Flygaren styr de facto planet med ögonrärelser och blinkningar, där han sitter i ett elektroniskt landskap.

NASA har beställt flera EyePhonesystem för krävande rymdprojekt. Datarymden kan vara ett ypperligt träningsfält inför bemannade Marsflygningar och andra megariskoperationer.

Artificiell verklighet är ett arbetsredskap på sektorer där robotar av olika generationer idag har ett arbetsfält: i för människan farliga övervaknings-, underhålls- och reparationsmiljöer. Vid eldsvådor, i processindustrin, gruvor och kärnkraftverk, i undervattensmiljöer, i yttre rymden.

Artificiell verklighet och telekroppar kan komma att rädda människoliv. En intressant möjlighet är användning av denna sofistikerad förlängning av människan t ex för kirurgiska åtgärder på rymdfarkoster och rymdstationer — effektiv tillämpning av AR minimerar behovet av expertmanskap. .

I och med nanoteknologin — iIinstrument i samma storleksklass som molekyler och atomer — ger AR möjlighet att ”gå in” i människans blodomlopp, vitala organ och nervsystem, göra utflykter in i DNA-strukturer, krypa omkring i organisk och oorganiska materie… Principiellt finns det inga gränser för vilka upptäcktsfärder människan kan företa med tillgång till artificiell verklighet och telekropp.

Ett område där artificiell verklighet, telekroppar och artificiella personer kommer att fira formidabla triumfer är underhållning och kontakttjänster.

I: arbetsrum vid Fredriksgatan, ingång från gården, sitter Pekka Tolonen framför datorn och knackar — i demonstrationssyfte — in frågor till Lulu, Finlands första artificiella person. Han vet sannolikt vilka svar hon ger, och vilka ställningar hon intar, för att vara lockande. Han har själv skapat Lulu. vän 19

VERKLIGHE — Lulus personlighet reflekteras i programmets 300 svar på frågor omfattande några tiotal erotiska ämnesområden. Samtalet med Lulu kan gälla kroppsdelar, ställningar. handlingar, fantasier, önskemål. språkbilder. Lulu svarar inte på högfinska, utan på talspråk klart under högskolenivå, komplett med stavfel… Hennes fysiska identitet är uppbyggd av 70 svartvita grovkorniga bilder, synteser av klipp ur sk herrtidskrifter.

Pekka Tolonen är programplanerare och enda anställd i sitt eget företag. Algorithmic Research. Han har utvecklat ett programmeringsspråk, MindShell, för definitioner av typer i ategorin artificiella personer. närmast med sikte på samtalande program. Utom Lulu omfattar Tolonens personmenageri Kalle, som är en daorpsykiater och ställer de lagom väniga, lagom oengagerade rätta frågorna till användaren/patienten, och Yrtsi, som är en aggressiv, sextonårig punkare som ger användaren tillfälle att bli arg. — Jag jobbar just nu på Torsti — arbetsnamnet tillsvidare — som skall bli en manlig motsvarighet till Lulu och alltså designas för kvinnliga användare. Jag tror att den här typen artificiella samtalspartners, garanterat anonyma, har en viktig funktion att hjälpa människor att tala öppet om sina svårigheter och önskningar.

En annan sektor av Tolonens verksamhet är programmet Symbolic Composer och Meta Composer Language som han utvecklat för datorstödd musikkomposition, och som gör det möjligt att överföra informationsinnehållet i ”vad som helst” till ljud. Han demonstrerar en ”komposition”, en musikalisk svit i fyra satser baserad på den genetiska koden i ett AIDS-virus. Having Fun, Infection, Death och Deeper Order låter intressant. men inte rogivande.

— Allt informationsmaterial. bilder, matematiska och kemiska formler, börskurserna, kan överföras i an 2 — Det som är möjligt, blir verklighet, säger Pekka Tolonen, som skapat artificiella personen Lulu. (Foto: Hannes Victorzon nan informationsform, till exempel musik — eller snarare ljud. Det är en dimension av artificiell verklighet — att manipulera informationsmaterialets form. Så att man kan höra hur något ser ut.

Tolonen förklarar nödvändigheten av att utveckla och finslipa redskap att skapa och verka i artificiella verkligheter, att kommunicera med elektroniskt fabricerade personligheter — Man får inte skygga för att utnyttja all tillgänglig potential. Det som är möjligt. blir verklighet. Att flytta gränserna för det möjliga är kul. Det är viktigt att maximera kvoten kul. Och på sikt — har det alltid visat sig — är det som upplevs som kul också profitabelt. Jag är förvissad om att artificiella personer är en framtidsbusiness. Och att vi har ett reellt behov av artificiella verkligheter. Vi producerar ju i vår tankevärld ett oändligt antal egna artificiella verkligheter, men 1 motsats till datorbaserad AR kan dessa rena tankeprodukter inte identiskt upprepas utan begränsningar, sinnebilderna kan inte frysas som i rutan, och det går inte att manipulera detaljinnehållet och ändra på dessa verkligheter, som användaren kan göra med en elektronisk artificiell rymd, som alltså ger möjlighet att kontrollera och behärska de verkligheter vi vill uppehålla oss vid.

Pekka Tolonen tror att ISDN-nätet och HDTV, och mera sofistikerad AR-teknologi kommer att få intres NASA-vision av framtida aktivitet på Mars. Artificiell verklighet är ett träningsredskap inför krävande rymdprojekt med stora risker, och sparar resurser och kanske liv.

santa sociala och politiska följder. Telekropparna i den artificiella rymden kan då alla människor har access till dem också fungera som demokratifrämjande faktorer genom att detta elektroniska forum erbjuder nya effektiva kanaler för påverkan och växelverkan. Å andra sidan medger han den potentiella risken med en orwellsk utveckling, där en enda central hypersuperdator, mångfaldigt effektivare än dagens superdatorer — och med liknande karakteristika som Asimovs Multivac, världsdatorn — övervakar världsmedborgarnas datorkommunikation och registrerar även de minsta avvikelser från önskvärda normer.

[öefekepscentret Heureka blir artificiell verklighet verklighet i september.

— Centret har planerat en utställning kring artificiell intelligens, säger Erkki Kurenniemi. — Målet med den är att så mångsidigt och djupgående som möjligt belysa vilka resurser och möjligheter det finns idag, och i vilken riktning utvecklingen på detta område väntas gå. Expon skall bland annat inkludera expertsystem och språkrobotik — och förhoppningsvis också artificiell verklighet.

Får besökarna se EyePhone och datahandsken där — Med styckeproduktion för enstaka beställare och till ett pris om två miljoner är det kanske optimistiskt. Om inte något företag med potentiellt intresse för saken ställer upp som sponsor och möjliggör anskaffandet av ett demonstrationsset för utställningen. Ingen annan utrustning skulle lika effektivt kommunicera till expobesökarna de möjligheter som redan tekniskt står till buds då det gäller att skapa och operera i artificiell verklighet.

forisättning på sid 2 2/1990 FÖRUN,

Utgiven i Forum nr 1990-02

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."