Vet du om elden är lös?

av Peter Nordling Forum 1984-06, sida 14-15, 28.03.1984

Taggar: Teman: brandvarnare

F RUN

Brandvarnaren räddar li Årligen omkommer ett 100-tal finländare i eldsvådor, merparten av dem i lägenhetsbränder. Med stor sannolikhet kunde många liv ha räddats om det funnits brandvarnare i lägenheterna. Åtminstone ger undersökningar i USA och Sverige belägg för det.

EH Brandvarnarna har inte ännu slagit igenom i Finland. En av orsakerna torde vara att de var tämligen dyra då man på allvar började saluföra dem år 1978. Då kunde apparaterna, trots att de var billiga att tillverka, betinga ett pris på upp till 600 mark. Importörerna räknade med att brandvarnarna skulle röna stor popularitet och att de själva skulle kamma hem stora vinster. Så gick det emellertid inte och småningom kunde man köpa två apparater till priset av en.

Idag rör sig priserna på båda sidor om 300 marks strecket. Men ändå har försäljningen inte tagit fart.

På Finlands brandvärnsförbund anser man att det borde finnas åtminstone en brandvarnare i varje hem, såväl i stenhus som i trähus. Brandvarnaren reagerar nämligen på röken och vid en eventuell eldsvåda gör inredningar av trä och plast att branden sprider sig snabbt och åstadkommer en häftig rökutveckling.

Kampanj

För att allmänheten skall få upp ögonen för brandvarnarens betydelse genomför brandvärnsförbundet från och med i år till och med år 1987 en kampanj med temat ”rädda, alarmera, släck”. Meningen är att höja medborgarnas beredskap stegvis. I kampanjen tillmäts brandvarnaren en central betydelse eftersom den anses viktig för att minska dödsfallen vid bränder. Förutom brandvärnsförbundet deltar inrikesministeriets rädningsavdelning, skolstyrelsen, = yrkesutbildningsstyrelsen, Oy Vieisradio Ab, försäkringsbolgen och olika organisationer inom brandvärnet i kampanjen.

En motsvarande kampanj ineddes hösten 1982 i Sverige. Då såldes under december månad närmare 400.000 brandvarnare, Målet är att 60 procent av de svenska hemmen skall vara försedda med brandvarnare fram till år 1986 och man anse 14

ANS RRNSNVYUV

Brandvarnaren, som är ca 15X15 cm stor, kan betraktas som en billig livförsäkring.

6/8 6/84

F RUN

Av PETER NORDLIN i småhus och höghuslägenhete att det finns alla förutsättningar för att uppnå det.

Direktiv från ministerium

Hos oss har inrikesministeriet redan en tå intresserat sig för brandvarnarna. I december senaste år gav ministeriet ut direktiv för brandvarnarna. Direktiven som utgetts av ministeriets räddningsavdelning, upptar bl a en definition av brandvarnare.

Inrikesministeriet för också katalog över de brandvarnare som uppfyller vissa krav som ministeriet ställer. Katalogen omfattar nu fyra tillverkares apparater. Av dessa är en inhemsk.

Det är emellertid inte nödvändigt att en brandvarnare finns med i ministeriets katalog för att den skall få säljas i Finland. Den uppfyller endst de krav ministeriet ställer. Bland kraven kan nämnas att apparaten skall vara undersökt av Statens tekniska forskningscentral eller ett motsvarande utländskt laboratorium. Med apparaten måste följa både svensk- och finskspråkiga, tydliga, illustrerade installationsoch bruksanvisningar. Ur installationsanvisningarna bör klart framgår var apparaten skall placeras.

Dagens brandvarnare kan indelas i två kategorier, beroende på hur de fungerar. Populärt uttryckt kan man säga att det finns brandvarnare som känner lukten av rök och de som ser röken.

Luktande varnare

Jonkammardetektorn är den som känner lukten. Den består av två metallelektroder som placerats mot varandra så att de bildar en luftkammare emellan sig. Elektroderna är anslutna till en likströmskälla och mellan dem bildas ette elektriskt fält. För att luften i kammaren skall joniseras har apparaten en svag radioaktiv strålningskälla, som sänder alfastrålning i kammaren.

Då röken tränger in i kammaren förenar en del av jonerna i kammaren sig med neutrala luftmolekyler och bildar s k stora joner. Dessa har större massa än små molekyler och står så gott so stilla i det elektriska fältet, Detta leder till att strömmen minskar i kammaren. Fenomenet utnyttjas sedan till att utlösa en signal.

Det finns ingen orsak att oroa sig för den radioaktiva strålningen i joniserande rökdetektorer. På strålsäkerhetsinstitutet försäkrar man att strålningen är så gott som obefintlig utanför apparaten och att apparaten inte utgör någon hälsorisk så länge den är hel och man följer bruksanvisningarna. Samtliga apparater på marknaden typgranskas och kontrolleras av strålsäkerhetsinstitutet. Är brandvarnaren försedd med Strålskyddsinstitutets godkänningsnummer är den alltså säker,

Seende varnar 1 den optiska brandvarnaren, som så at säga, ser röken, reflekterar röken ljuset från en ljuskälla. Förändringen påverkar en fotocell. Brandvarnaren har en mörk kammare. I den kan röken tränga in genom ljustäta öppningar. Genom kammaren går en ljusstråle som alstras av en lysdiod och då röken tränger in i kammaren får den ljuset att reflekteras åt alla håll. En del av ljuset träffar då fotocellen som är kopplad till en förstärkare och brandvarnaren ger signal.

Brandvarnarna fungerar med vanliga torrbatterier. Livstiden för dem är minst ett år. Men då de håller på att bli tömda avger de flesta apparater en kortvarig signal som upprepas med jämna mellanrum och påminner på det sättet ägaren att byta batterier.

Taket bästa platsen

Nattliga bränder i småhus och bostadslägenheter är de som ofta kan bli de mes ödesdigra. Därför rekommenderar Finlands brandvärnsförbund att brandvarnaren placeras i taket, utanför sovrummen, minst 50 cm från väggen.

Vid en eventuell eldsvåda är röken det farligaste. Den blir ett dödligt hot före själva branden. Också en liten lägehet fylls med rök på tre till fyra minuter redan vid en mindre brand. Den som då sover löper risken att antingen bli sövd till döds eller rökförgiftad.

I flervåningsbostäder skall man helst ha en brandvarnare i varje våning. I de övre våningarna placeras brandvarnaren lämpligen ovanför trappan eftersom den varma röken i första hand söker sig uppåt den vägen. Man bör undvika att placera brandvarnaren i kök eller andra utrymmen där normalt arbete kan utlösa onödiga alarm. Brandvarnaren kan också reagera på cigarrettrök.

Ingen rabatt =

Eftersom man frivilligt håller sig med brandvarnare beviljar försäkringsbolagen inte rabatt på hem- och brandförsäkringar för dem som har en apparat. På Försäkringsbolagens centralförbund uppger man att möjligheterna till rabatt har diskuterats, men vill inte ta ställning till när sådana eventuellt kan bli aktuella. Innan vidare diskussioner förs skall centralförbundet bekanta sig med statistiska uppgifter från Sverige och Norge.

I Sverige har man undersökt 75 bostadsbränder med dödlig utgång under år 1981. Av olyckorna skedde hälften i egnahemshus och hälften i andra bostäder. Resultatet av undersökningen gav något överraskande vid handen att 75 procent av offren sannolikt hade kunnat räddas om de haft brandvarnare i bostaden, Orsaken till att procenttaltet blev så här pass högt var ett merparten av eldsvådorna inträffade nattetid.

15