Vi använder på tok för lite inhemskt

Taggar: Personer: Veikko Linna Teman: inhemsk industri

FORU intervjun

S e Vi använder på tok för lite inhemska varor. Under de senaste åren, låt oss säga de tio senaste, har den inhemska industrins möjligheter att erbjuda både färdiga varor och halvfabrikat ökat enormt. Mycket mer än vetskapen om dem, både bland den köpande allmänheten och bland konstruktörerna, säger DI Veikko Linna, 44, mannen vars huvuduppgift de senaste åren har varit att främja inhemsk produktion.

9 Han är VD för Förbundet för Finlands Arbete, som med olika medel försöker få våra företag att göra kvalitetsvaror och sen försöker hjälpa dem att få varorna marknadsförda.

22

Vi använder p . Veikko Linna är en positivt lagd man: — Vi har en mass föreningar; sinsemellan oeniga forskningsinstitut, ekonomister, och annärs visa män som gärna sitter och spår svåra tider. Antingen nuvarande eller kommande. Detta måste ju göra företagarna passivt inställda, oavsett om nedstämdheten hos föredragshållarna baserar sig på fakta eller ej. Vi borde mera se saken så, att det faktiskt går rätt bra för oss. Vi har om man ser på hela efterkrigstiden faktiskt åstadkommit en hel del, och byggt upp vårt ekonomiska liv riktigt bra.

— Det talas kanske för mycket om utrikeshandelns negativ balans, säger Linna. — Visst är den negativ, men jag är övertygad om att det till stor del berott på importen av investeringsvaror.

— När fabrikerna man byggt med dem väl kommit igång, tror jag bestämt att även handelsbalansen ändras.

— Vi har nu i över två år importerat investeringsvaror, men resultatet syns varken i ökad sysselsättning eller i ökad produktivitet. När ser vi resultaten — Två år är en kort tid att köra igång många maskiner, för att nu inte tala om hela fabriker, säger Linna.

— Är det måhända så, att vi importerar apparater för att rationalisera bort arbetskraft — Nej, det tror jag inte. Naturligtvis måste det hela tiden sk rationalisering, men inte är dess huvudsyfte att minsk arbetskraften, Vad man strävar efter är lägre kostnader oc ökad produktivitet. Bortrationaliserad arbetskraft bör ma omskola för andra uppgifter, helst naturligtvis så att den en skildes inkomster inte sjunker, utan snarare tvärtom, säger inna.

— För att övergå tll att tala om inhemska produkter. Är Köp inhemskt-kampanjen mer riktad till allmänheten än till industrin, som dock är stor avnämare av halvfabrikat och delar — Allmänheten ser naturligtvis kampanjen mest genom annonser och reklam, men det är långt ifrån allt vad vi gör, säger Linna. Vi vänder oss direkt till inköpscheferna genom artiklar, cirkulär, föredrag och dylikt som går direkt till rätt adressat.’ Naturligtvis är det så, att en industri frågar först och främst efter kvalitet, pris och leveranstid när den gör sina inköp.

— Om den inhemska produkten är jämbördig, tror jag att den har en god chans. En inköpschef skaffar nog sina personliga

Forum 5/7 sporrar genom fördelaktiga inköp. Han bör ha flera alternativ att välja emellan, och då är den inhemska industrin med i leken.

— En annan sak är sedan vad konstruktören gör. Där finns det nog en hel del att göra för att få honom mer aktiv i den här frågan. Konstruktörens uppgift är ju att skapa något, och när han behöver en del, t ex en stålkonstruktion eller en viss motor, bläddrar han genom de kataloger han råkar ha, med ögonen främst på tekniska egenskaper. Konstruktörerna kan därmed i hög grad avgöra efterfrågan i synnerhet på inhemska halvfabrikat och delar.

— Det samma kan sägas om stat och kommuner. Jag har nyligen skrivit förordet till en undersökning där det med all önskvärd tydlighet framgår, att av priset på en inhemsk produkt återbärs i genomsnitt 40 9/o till den offentliga ekonomin. Härvid är köparen således antingen staten eller en kommun. Inberäknat alla följdverkningar och skatteintäkter blir slutpriset för skattebetalarna detsamma som för en 40 procent billigare utländsk produkt, påpekar Linna. Vi måste bara få detta satt i system.

— Vi hade för några år sedan en framgångsrik Finn Finlandkampanj i Sverige. Vart tog den vägen, handelsbalansen med Sverige är ju fortfarande negativ trots starkt ökat handelsutbyte — Jag tror att det beror på att svenskarna funnit Finland i samma mån som finländarna funnit Sverige, om man alltså tänker på exporten. Jag har dessutom lagt märke till, att när svenskar kommer till Finland för att grunda en fabrik, sker det i regel inom en bransch där det redan finns finländsk tillverkning. Detta ökar naturligtvi vår export, men förtjänsten går ju utomlands den också, naturligtvis på sätt som godkänts av Finlands Bank. Jag skulle helst se att svenska företag skulle grunda fabriker här inom sådana branscher där vi saknar produktion, säger Linna vidare, Det kan också konstateras att t ex Sverige redan under ett par års tid varit det största avnämarlandet för våra metallindustriprodukter. Och vidare kan man fråga sig hur handelsbalansen med Sverige egentligen skulle se ut, om inga exportfrämjande åtgärder överhuvudtaget skulle ha vidtagits.

— Det där med Sverige är nog svårt. Kanske vi borde göra som svenskarna. Jag har tex hört att om en svensk kommun eller annan allmän inrättning under lågkonjunktur köper varor från en svensk fabrik fastän dessa varor inte behövs just för ögonblicket, betalar staten räkningen, som den sedan ger som ett räntefritt lån. Om detta stämmer, är det emot EFTA-reglerna och mot god köpmannased i största allmänhet, och kanske vi inte ens har medel för sådant, säger Linna. Men vi kunde faktiskt undersöka om våra konjunkturfonder kunde användas på ett-Bknande sätt.

Forum 5/7 tok för lite inhemsk — Säljer vi skralt — Det kan nog hända att vi borde försöka mera. Besöka kunderna och fortlöpande hålla dem underrättade om vad vi har att bjuda och med vilka leveranstider. Men det att vi inte ens gitter svara på brev, utan bara väntar att telefonen skall ringa, det tror jag inte alls på, säger Linna.

— En av våra (Förbundet för Finlands Arbete) verksamhets former är just att förbättra våra medlemsföretags pr-verk” samhet. Vi hjälper dem med allt de begär, gör t ex tillsamman med dem upp pr- och marknadsföringsplaner,. I sådana fall då man branschvis gått samman i marknadsföring tror jag att informationen om våra möjligheter nått fram dit den skall, säger Linna.

23