”Vi är på rätt väg”
av Patrik Harald Forum 2013-06, sida 24-27, 19.06.2013
Taggar: Personer: Casper von Koskull
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2913
PROFILE ratt väg
De strängare regler som påförs bankerna är nödvändiga. Nu måste bara finjusteringen blir den rätta, säger Nordeas CASPER VON KOSKULL, som under sin långa bankkarriär har hunnit uppleva många kriser.
”Vi måste minnas att marknaderna repar sig och kommer tillbaka. Gör vi de rätta sakerna så kan vi undvika nya kriser”
PATRIK HARALD TEXT
KARL VILHJÄLMSSON FOTO
X Vi träffar bankmannen Casper von Koskull på Alexandersgatan ”Då var marknaden väldigt reglerad. Varje gång vi gick till ett stor Nordea-kontor under ett av hans INTERVJU bolag frågade vi hur stor kvot de regelbundet återkommande be- = Caspervon Koskull hade från Centralbanken för att ta sök i Helsingfors. Hösten 2010 byt- = Född:1960 utländska lån. Bolagen fick en årli kvot och när den fylldes så var det färdigt. Inom skogsindustrin fanns långt över ett dussin självständiga bolag, och för att få ett bostadslån måste finländarna spara i evigheter. Vi har tagit ett stort steg från den tidens mycket centralt reglerade marknad te von Koskullen mångårig karriär på Goldman Sachs i London mot en direktörspost på Nordea i Stockholm. ”Executive Vice President, Head of Wholesale Banking” lyder den officiella titeln, vilket på ren svenskainnebär att han leder en avdelning med = singfors. 6000 anställda som betjänar bankens storkunder, det vill säga företag ochinstitutioner. von Koskullär också medlem i Nordeas ledningsgrupp. Men det var här på Alexandersgatan i centrala Helsingfors, alldees nära dagens Nordea-kontor, som han inledde sin bankbana i mitten på 1980-talet. Arbetsgivare var då amerikanska Citibank och bland kolle- För bankvärlden innebär detta en gerna fanns Jorma Ollila och Kari stor omställning. von Koskull säger ordan. att de pågående förändringarna är von Koskull drar sig till minnes de största som inträffat i branschen idsepoken och fascineras över hur sedan 1930-talet. mycket Finland förändrats på en re- Att någonting måste göras anser ativt kort tid. han vara klart, men han varnar sam Familj: Fru och två barn, en21-årig son och 18årig dotter.
Utbildning: Ekonomie magister från finsk handelshögskolan i Hel Karriär: 1998-2010 olikaledande befattningar på Goldman Sachs Omställning igen. I dag, efter de senaste årens turbulens i världsekonomin, ser viut att åter gå mot en period av ökad reglering. Med regelverk som Basel III ställs nya krav på bankerna i form av större buffertar oc bättre kapitalisering.
iLondon. 1994-1998 USBiLondon, 1992 1994 Citibank i Frankfurt, dessförinnan bla. Citibank i London och Helsingfors.
På fritiden: golf, segling jakt, skidlöpning.
tidigt för att gå för långt i regleringsivern.
”Det är uppenbart att vi måste bygga ett mera hållbart finans- och banksystem. Lite tillspetsat kan man säga att vi nu har haft ett system där bubblor bildas och spricker, problemen faller på bankerna, vilka i sin tur faller på samhället och skattebetalarna. Så kan vi inte ha det. Samhällets svar är då att införa nyaregelverk, bankerna måste ha mer likvida medel och stabilare finansieringsstruk tur, utlåning och inlåning ska vara i bättre balans.”
Uppfyller kraven med råge. För Nordeas del har man redan mött kraven och gått från ett 6 procents kärnprimärkapital till 13 procent, det vill säga rejält över Basel III-reglerna som föreskriver 7 procent. Men ute i Europa har det funnits banker som opererat med 2 procents kärnprimärkapital.
”Den stora utmaningen för oss ä nu att anpassa vår verksamhet så att vi trots de nya kraven kan upprätthålla servicen till kunderna, och helst förbättra den?”
För bankerna är den ökade regleringen ingen billig historia. Enligt von Koskull måste Nordea därför nu bli ännu effektivare så att banken kan absorbera en del av tilläggskostnaderna i stället för att föra över allt på kunderna.
”Vitalar om verkligt stora kostnader. Men i mina ögon är dessa kost NORDEA LOCKADE. Det var uttryckligen Nordea som bank som lockade Casper von Koskull bort från London. Den geografiska stationeringsorten spelade inte så storroll.
nader trots allt små jämfört med att ha ett system som med jämna mellanrum hamnar i kris. Kostnader kan inte heller mätas enbart i pengar, i vissa länder kanske vi förlorar en eller två generationer”
Han säger att bankerna naturligvis ska ta sitt ansvar men påminner samtidigt om att man inte kan skylla alla problem på dem, eftersom det är hela systemet som inte har fungerat.
Rent allmänt säger von Koskul att modellen med högre kapitalkravi EB
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 291 ”Man måste minnas att marknaderna repar sig och komme tillbaka, man får inte tappa hoppet. Gör vi rätta saker s kommer vi vidare och undviker förhoppningsvis nya kriser och för sig är bra. Men kalibreringen, finjusteringen, är ett svårt jobb. Går man för långt är risken att man stryper bankernas möjligheter att stödja ekonomin i samhället. Enligt von Koskull har bankerna nämligen en viktig samhällsroll som ofta glöms bort i kritiken över bonusprogram och stora vinster.
”Jag kan förstå att bankerna inte alltid är populära, och för egen del behöver jag inga sympatier, men det är fel att glömma bankernas samhällsroll. I fjol hade vi två miljoner kundrådgivningssessioner och 1,3 miljarder korttransaktioner. Vi lånar ut 180 miljarder euro i företagslån och 130 miljarder i bostadslån. Vi försöker hjälpa våra kunder att uppfylla sina drömmar?”
Mycket har redan gjorts. I oktober presenterade chefen för Finlands Bank Erkki Liikanen en rapport som föreslår att bankerna ska separera in- och utlåningen från mer riskfylld verksamhet. von Koskull säger att rapporten är analytisk och väl gjord, men att den inte behövs. ”Isolerad för sig är den ett väl uttänkt förslag. Men den tar inte hänsyn till att flera åtgärder redan vidtagits. Eftersom viredan fått ett omfattande regelverk blir det för mycket med ytterligare ett. De befintliga regelverken borde först sättas på plats och följas. Sedan undersöker man vilka effekterna blir, innan man börjar sätta till nya. Med för mycket reglering finns en absolut risk att man stryper möjligheterna för bankerna och finansvärlden att stödja samhället, och det skulle vara otroligt farligt. von Koskull påpekar dessutom att det var just den normala bankverksamheten - bostadskrediterna —- som spelade en avgörande roll för uppkomsten av krisen både i Spanie och på Irland, inte sådan verksamhet som Liikanen-rapporten pekar ut som riskfylld. Och också i 1990-talets Finland var det i de vanliga bankerna riskerna fanns.
”Ger jag ett bostadslån så innebär det en risk. Om mina kreditbeslut är dåliga så är det en riskfylld verksamhet?”
Billiga lån i Norden. På europeisk nivå finnsidag en stor oro över hur de små och medelstora företagens finansieringsbehov ska tillgodoses. Även om den avdelning von Koskull förestår i första hand betjänar storkunder så säger han att andra delar av Nordea i högsta grad jobbar också med små och medelstora företag.
”Enbart i fjol hade vi mer än 300 000 fysiska kundmöten med små och medelstora företag. Mycket av kunskapen och servicen från storkundsavdelningen tillämpar vi också på små och medelstora företag. Dessa är en oerhört viktig del av vår kundbas och ett fokusområde”
Enligt von Koskull måste man göra skillnad på en banks kapacitet att bevilja lån och på den kreditrisk banken är villig att ta. I Centraleuropa är förmågan att bevilja kapital ett reellt problem, små och medelstora bolag får helt enkelt inte tillträde till ån eller så tvingas de betala en hög riskpremie. I de här länderna stryps hela ekonomin om bolagen inte får tillträde till lånemarknaderna. Därör har det blivit en stor politisk fråga. Men enligt von Koskull gäller det tainte ossi Norden. Här har bankerna kapacitet att stödja företagen så länge dessa bara har den rätta riskprofilen.
”Visst betalar nordiska bolag på grund av regleringen mer än de betalade före krisen, men med dagens räntenivå är kostnaden totalt sett mindre än någonsin. Och relativt set > NORDE sm Norra Europas största finanskoncern med 31400 anställda. Banken uppkom år 2000 genom samgång mellan MeritaNordbanken, Unibank och Kreditkassen.
sm Nordeas finska ursprung är Föreningsbanken i Finland (FBF) och Kansallis-OsakePankki (KOP) som 1995 slogs ihop till Merita. 1998 gick Merita samman med svenska Nordbanken.
sm Nordeahar cirka 11 miljoner kunder varav 0,6 miljoner är företag. sm Nordea har nyligen genomgått en transformationsprocess där man delat in banken i tre delar » Kontorsverksamheten som sköter privatkunder samt små och medelstora bolag. » Whole sale-bankingen som betjänar storkunderna. Avdelningen leds av Casper von Koskull.
» Wealth Management som är privatbanken och kundförvaltningen.
betalar små och medelstora företagare i Norden bland de lägsta marginalernaihela världen, tack vare de starka och effektiva bankerna?”
Enligt von Koskull har bankerna under den senaste krisen inte nämnvärt ändrat sina kriterier för kreditgivning till företag. Orsaken är att man, vis av lärdomarna från 1990-talskrisen, kunnat undvika misstag som gjordes då och som också nu gjorts i många andra länder.
”Det är klart att man blir lite försiktigare när det är oroligt iekonomin. Vi har haft negativ tillväxt i flera länder. Men det är mer en cyklisk fråga.
Han säger att lärdomarna från 1990-talskrisen är till nytta ännu i dag, inte bara inom bankvärlden utan hela samhället. I Norden är det bara Danmark som haft en liten bubbla.
”Kombinationen starka banker och starka statsfinanser är otroligt viktig. Svaga statsfinanser och svaga banker är en ond cirkel”
Räknar inte med fusioner. Då och då har det spekulerats om samgående mellan någon av de nordiska storbankerna, men von Koskull tror att den nordiska bankstrukturen kommer att vara relativt stabil framöver. Han ser de nya regelverken som en signal från samhället om att större banker inte är önskvärda.
”Den bank, stor eller liten, som sköter sig har en plats också i framtiden”
Efter att von Koskull började jobba på Nordea hösten 2010 har han ibland fått frågan varför han valde att komma tillbaka från London. Själv tycker haninte att han flyttat ”tillbaka” eftersom han aldrig tidigare bott i Stockholm. Syftar man på Norden i vidare bemärkelse så har han förvisso återvänt. Svaret är hur som helst att det var Nordea som lockade, meda den geografiska stationeringsorten var av underordnad betydelse.
”Jag såg en otrolig utmaning i att komma och jobba på Nordeuropas största bank i den pågående transformeringsprocessen (se faktarutan), och antog ödmjukt den utmaningen.”
Familjen är stationerad i Stockholm och von Koskull reser 2-3 dagar i veckan. 90 procent av resorna går till Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. Så minst varannan vecka besöker han Helsingfors.
Myter om London City. Finansvärlden i London City, där von Koskull jobbade i många år, framställs ofta som en tuff och intensiv miljö. von Koskull säger att det kanske finns en extra intensitet i London och New York som saknas i andra huvudstäders finansliv, men mest är schablonbilden en myt. Så stor är skillnaden inte.
Hans tidigare arbetsgivare Goldman Sachs och andra investmentbanker har ofta fått bära skulden för finanskrisen. von Koskull medger att allt inte har varit rätt, inte strukturen och inte verksamheten till alla delar. Men helt berättigad är kritiken inte.
”Visst ska finansbranschen ta sitt ansvar och lära sig av det som har hänt. Ändå ligger det mycket populism i beskyllningarna, Goldman Sachs har inte större skuld än många andra. Att just den banken ofta lyfts fram beror på att den varit så framgångsrik”, menar han.
Hur påverkas man av att höra sådana beskyllningar ”Det är klart att man bryr sig, ingen kan vara helt immun. Men det är lite synd när beskyllningarna inte är berättigade. Enligt kunderna är Goldman Sachs en av de mest pålitliga bankerna. Det gäller att ha lite tjock
NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER.
Den strängare regleringen orsakar bankerna stora tilläggskostnader. Men enligt Casper von Koskull blir det ännu dyrare att ha ett systern som med jämna mellanrum hamnar ikris.
hud i den här branschen, men man måste förstås lyssna också”
Många kriser. Det var under studietiden på handelshögskolan som intresset för finansbranschen vaknade hos von Koskull. Men den fortsatta karriären har ofta styrts av tillfälligheter.
”När jag har fått en möjlighet så har jag tagit den. Men jag har tyckt om det jag har gjort”
Och många kriser har han hunnit uppleva. Som ung bankir flyttade han första gången till London sommaren 1987 och bara ett par månade senare, i oktober, kom Black Monday när aktiebörserna världen över rasade. I början på 1990-talet när von Koskull befann sig i USA var det finanskris också där. 1998 fick han erfara Asienkrisen och sedan kom telekombubblan.
”Mot bakgrund av alla de här erfarenheternatror jag att det vi gör nu är rätt, att vi bygger ett starkare system. Man måste minnas att marknaderna repar sig och kommer tillbaka, man fårinte tappa hoppet. Gör vi rätta saker så kommer vi vidare och undviker förhoppningsvis nya kriser?”
