Vi behöver dubbla farleder för Sverige-trafiken

Taggar: Bolag: Silja Personer: Nils Wetterstein Teman: sjöfartyg

FORUM

Silja-chefen Nils Wetterstein “intervju 9 Vi behöver nya och bättre farleder för våra stora och snabba fartyg.

9 Sjöfarten behöver ett eget finansieringsinstitut för att kunna utvecklas.

9 FEC-frågan bör få en vettig lösning. I annat fall prioriteras EEC-länderna när det gäller frakter från dessa länder.

9 Den skattefria försäljningen utgör endast 25 procent av intäkterna.

FORUM: — Vad är Silja idag?

WETTERSTEIN: — Silja rederiet grundades 1957 av FÅA, Bore och Svea rederierna närmast för att skära trafiktopparna, som det ordinarie tonnaget inte klarade av på sommaren, I början av sextiotalet byggdes de första bilfärjorna och i år sätts Aallotar och Svea Regina in i trafik mellan Helsingfors och Stockholm. Från att tidigare ha varit ett litet dotterbolag är Silja rederiet — eller Silja Line, som det numera heter — idag hjärtat i det trafikoperativa skeendet. Detta innebär att man på sätt och vis arbetar som en korrespondentredare som sköter ett flertal bolags fartyg i pooltrafik. Idag hör till Silja-gruppen tolv fartyg, men redan före årets slut stiger antalet till femton. Silja äger fyra båtar, de övriga tillhör moderbolagen. Totalt sysselsätter denna flotta ca 1700 personer. 1971 uppgick passagerarantalet på Siljabåtarna till över en och en halv miljon. Totalt torde passagerarantalet mellan Sverige-Finland årligen överstiga 3,5 miljoner passagerare.

FORUM: — Hurudan profil vill Ni ge Ert företag?

WETTERSTEIN: — Vi är ett seriöst arbetande företag som sysslar med trafik på flera linjer. Vi vill ge allmänheten möjlighet att välja mellan billiga och dyra resor. Möjlighet att resa från Helsingfors, Åbo, Norrtälje och Stockholm. Alla klasser och kategorier bör motsvara det pris vi debiterar.

FORUM: — Ni har avskaffat klasstänkandet på Era nya båtar. Det finns säkert personer som anser detta vara fel. Hur ser Ni på denna fråga?

WETTERSTEIN: — Valbarheten mellan olika alternativ gör det möjligt att trots detta finna sin egen klass. Vi har ju bla höjt på hytternas standard. På Aallotar och Svea Regina finns det ett bibliotek där man i lugn och ro kan njuta av resan, utan att bli störd av andra.

FORUM: — Hur klarar Ni vintersäsongen?

WETTERSTEIN: — Man kan väl konstatera att över en tredjedel av det totala passagerarantalet på en och en halv miljon reser under sommarmånaderna. Genom att vi satsat på s k paketresor, som innebär att i priset ingår hytt och mat tur och retur, har säsongen förlängts betydligt. Fr o m i år ligge 2 e Detta säger konsul Nils Wetterstein, VD för Siljarederiet. Direktör Wetterstein är gammal i facket: han började som jurist hos FÅA 1944, blev ditr dir i Bore 1948 och övertog VD-skapet i Silja på halvtid 1957 och på heltid 1965. Han har suttit i Redarföreningens styrelse i tjugo år och varit dess ordförande under de senaste åtta åren.

dock inte båtarna kvar i hamnen över natten, utan inkvarteringen är ordnad på hotell. Dessa paketresor är inte aktuella under sommarmånaderna eftersom hela hyttkapaciteten är upptagen av de ordinarie trafikanterna. Man måste självfallet medge att vissa dagturer under vintermånaderna har få passagerare, men samtidigt växer hela tiden långtradartrafiken som i viss mån kompletterar bortfallet i passagerarintäkter under lågsäsongen. Långtradartrafiken ökade 1971 med femton procent och i mars i år fraktade vi över 6 000 långtradare d vs 200 långtradare per dag.

FORUM: — Man har bland allmänheten den uppfattningen att restaurangintäkterna som inkluderar alkohol och annan försäljning i stort sett gör det möjligt att hålla biljettpriset nere. Hur stor är denna intäktspost?

WETTERSTEIN: — Av våra totala intäkter är idag 50 procent passagerar- och bilintäkter, långtradartrafiken ger 25 procent och försäljningsverksamheten samt restaurangrörelsen ombord 25 procent. Vi är nog medvetna om att man ofta har helt felaktig uppfattning, man överdriver betydelsen av den skattefria försäljningen. Men som sagt: detta gäller i alla fall Silja-gruppen, de övriga rederiernas policy kan ju vara en helt annan vad gäller fördelningen av intäkterna,

FORUM: — Har Ni planer på att utöka Er trafik till att omfatta också andra linjer, t ex en linje till Tyskland?

WETTERSTEIN: — Vi har inga konkreta planer på detta utan vi koncentrerar oss på Sverige-Finland trafiken. Dessutom har vi planer på att förnya tonnaget på Norrtälje linjen och det kräver rätt stora investeringar 1975—76.

FORUM: — Det är fråga om rätt stora investeringar — hur klarar Ni hela finansieringsfrågan?

WETTERSTEIN: — Anskaffningen av nytt tonnage till Silja Line är avdelad som en av våra arbetsuppgifter. Detta innebär att vi även bör ordna hela finansieringen, vilken naturligtvis i sista hand åvilar alla tre rederier som står bakom Silja Line.

FORUM: — Är det utländskt kapital?

WETTERSTEIN: — Huvudsakligen är det varvslån, men det är svårt att få långfristiga dylika lån idag. Utan affärsbanks medverkan kan man inte fungera.

Forum 9/72

FORUM: — Hur är det med samarbetet med övriga rederier — tex Viking-linjen?

WETTERSTEIN: — Tyvärr inte tillräckligt gott med Vikinglinjen. Vi har inte kommit närmare varandra. Kanske beror detta delvis på att vi har så olika uppfattning om trafikens uppläggning. Vi har inte samma uppfattning när det gäller prisfrågor, utdelning av fribiljetter o s v.

FORUM: — Betraktar Ni de nya bärplansbåtarna som Era konkurrenter?

Finlands handelsflotta 197 + i I brt antal brt 44 ångfartyg 50 707 — 9 -—14 295 441 motorfartyg 1365 642 — 6 +51 268 5 segelfartyg med hjälpmaskin 662 —4 — 612 1417 011 —19 +4635 (2 102186 dwt) (+55 157 dwt +”) jämfört med 1970

Den finska handelsflottans fördelning enligt fartygsty passagerarfartyg 1969 1970 1971 : antal 90 92 99 4 brt 94 077 105150 114 994 : då tankfartyg SG antal 51 56 58 brt 584 425 705 132 732 998 övriga fartyg antal 367 361 333 brt 563 791 560 368 569 019

Den sjöbundna importen och exporte totalt därav på finsk 1000 ton fartyg (?/o av tot) 1967 23763 I 53.7 1968 26711 50.4 1969 30 451 49.4 1970 32 539 48.7 1971 31 776 46.9

Forum 9/72

Vi behöver dubbla farleder för Sverige-trafiken

WETTERSTEIN: — Vi tror inte riktigt på detta system att man i fem timmar kedjar fast passagerarna, när vi samtidigt kan göra samma färd på tio timmar och människorna har möjlighet att fritt röra sig omkring och på detta sätt koppla av. Några kanske väljer att sova bort några timmar i en hytt. Men säkert finns det personer som vill pröva på detta nya system i all synnerhet om man som aktieägare får s a s biljetten på köpet.

FORUM: — Konkurrerar Ni med flyget nu när Ni har Er nya giv med start från Helsingfors klockan 18.00. Vänd 27

Silja-chefen Nils Wetterstein . . .

WETTERSTEIN: — Aallotar var hela april fullbokad så i viss mån bör det väl ha påverkat flyget, i synnerhet dess kvällsturer vilka ju förutsätter övernattning på andra sidan.

FORUM: — Många flygbolag satsar på hotellkedjor. Kommer Silja att i framtiden också investera I denna bransch?

WETTERSTEIN: — Vi är aktieägare i hotell Marina i Åbo som blir färdigt våren 1973. Detta med tanke på våra paketresor eftersom båtarna inte ligger kvar i hamnen. En mycket stor investering har vi i den nya båt- och passagerarterminalen som invigs av republikens president den 24 maj.

FORUM: — Vad finns det för tekniska finesser på de nya båtarna?

WETTERSTEIN: — Sperry-stabilisatorerna måste man betrakta som en teknisk finess. Det innebär att man i vanliga fall inte bör ha någon känning av sjögången..De starka motorerna, 16 500 hästkrafter, garanterar’ att”tidtabellen kan hållas. Båtarna är försedda med tre rader apparater så att lots, kapten och styrman kan följa med färden i var sin apparat. — För att ytterligare nämna något om säkerheten till sjöss så är allt material i nybyggena icke brännbart.

FORUM: — Hur har Ni löst miljöproblemen? Tidigare beskylldes Sverige-båtarna för att lämna efter sig ett bälte av tomflaskor och skräp?

WETTERSTEIN: — Idag har de nya färjorna försetts med kemisk rengöring av allt toalettavfall. Köksavfallet males sönder i avfallskvarnar och släpps ut genom fartygets botten, men dylikt organiskt avfall anses inte förorena havet. Allt övrigt avfall samlas upp och körs i land.

FORUM: — Om NIi ser framåt, vad har Ni för önskemål?

WETTERSTEIN: — Vi behöver bättre farleder. Dubbla farleder — båtarna är stora och snabba och farlederna alltför smala. Sjöfartsstyrelsen har fördjupat farlederna för de stora tankfartygen men samtidigt har de blivit smalare eftersom man in haft råd att bredda dem.

— Sjöfarten behöver ett eget finansieringsinstitut. Det finns en kommitté som har arbetat fram ett förslag i denna riktning. Det är att hoppas att förslaget går igenom.

— För Finlands sjöfart är det av stor betydelse att Finland finner en vettig lösning på EEC-problemet. Risken finns annars att vår handelsflotta råkar i fötterna på den gemensamma marknadens framtida sjöfartspolitik, som kan befaras bli protektionistisk till förmån för de länders tonnage som seglar under EEC-flaggor. 28

LM-McGann

Bedford 1972 en ny bil fördelaktigt so förut

I år har Bedford så många detaljförbättringar, att man nästan kan tala om en ny bil.

Speciellt betydande förbättringar är den större bärförmågan, den högre framaxelvikten, de lägre underhållskostnaderna och den större säkerheten. I fråga.om service och reservdelar ligger vi fortfarande i topp i landet.

Låt Bedford slita. Det är den van med.

Och nu gör den ännu mera än tidigare.

Lika förmånligt som förr.