”Vi sätter pengar att leva”
av Fredrik Nars Forum 1995-14, sida 17, 02.11.1995
“Vi sätter penga att leva”
Fredrik Nars
Oberoende finansiella rådgivare hjälper privatpersoner effektivera sin ekonomi. I Sverige och England är verksamheten välutbredd.
era som konsult för privatpersoner gällande deras finansiella läge.
De finansiella konsulterna går igenom din ekonomi: vilka är dina inkomster, utgifter, tillgångar och skulder? Hur mycket skatt betalar du? Hur är ditt pensionssparande organiserat? Vilka placeringar har du?
De analyserar ifall det finns sätt att effektivera eller förbättra de skulder eller placeringar du har eller ifall du med hjälp av nya finansiella instrument kan minska på kostnaderna för olika sparformer eller placeringar.
Konsulteringen är genomgående avgiftsfri. Den finansiella rådgivaren ger endast råd om hur en person kunde förvalta sin egen förmögenhet — han förvaltar inte dina pengar.
I Finland är det inte så utbrett att använda sig av oberoende finansiella rådgivare. Totti Lintu. VD på Finlands “första” oberoende finansiella rådgivare Independent Financial Adviser (IFA), berättar - I Sverige och England går ca 50-70 procent av alla medel till placeringsfonder och fondanknutna livförsäkringar via finansiella rådgivare. Jag tror att utvecklingen blir likadan här och att vi inom två-tre år kommer att ha ca tio konkurrenter.
Men på vad gör dessa konsulter pengar? Ofta resulterar konsulteringen i att kunden rekommenderas köp av nya finansiella produkter som på ett effektivare sätt kan uppnå kundens behov till en lägre kostnad eller till lägre skatter. Sådana finansiella instrument är för det mesta s.k. fondanknutna livförsäkringar (så kallade unit link-försäkringar). Den finansiella rådgivaren får en provision på all försäljning som skett via honom. Kunden betalar det samma priset oberoende av ifall han köper via en finansiell rådgivare eller på egen hand.
Den finansiella rådgivaren kan sägas vara ett mellanting mellan banker och förmögenhetsförvaltare. Privatpersoner som upplever att bankernas rådgivning är otillräcklig, men samtidigt har för lite pengar för att anlita en förmögenhetsförvaltare, faller ininischen för finansiell rådgivning.
Hjälper använda nya instrument
En finansiell rådgivare luckrar upp marknaden för placeringsfonderna och de nva instrument som försäkringsbolagen erbjuder (läs: fondanknutna försäkringar) genom att sänka på tröskeln för privatpersoner att använda dessa finansiella instrument. De förklarar vilka effekter användande av dessa instru F inansiell rådgivning går ut på att fung Forum nr 6/9 ment har för persone sträckning det lönar dem.
—Vi hjälper våra kunder finna nya effektivare sätt att sköta sina placeringar och pensionssparande, säger VD för IFA ToHi Lintu.
n i fråga och i vilken utsig att använda sig av
IFA fungerar i Finland sedan våren 199 och har här ca 25 anställda. av vilka 12 är fast anställda. Företaget finns dessutom i England, Sverige. Luxemburg och Frankrike och ägs av en svensk affärsman. Till kontoret på Norra Esplanaden i Helsingfors kallar man potentiella kunder till en träff där man går igenom kundens finansiella ställning genom att kunden fyller i ett formulär. På basen av formuläret och diskussioner analyserar kon sulten ifall det finns bättra det finansiella tar möjligheter till att föräget. Totti Lintu berät —- Det vanligaste problemet är att kundern inte kännertill de nya kunskap om finansie till att ett plus ett bli möjligheterna. Med vår la produkter kan vi se tre. En typisk kund ka ha pengar investera e i olika placeringsfon der sparade för pensionen. Då kan vi rekommendera en fondanknuten pensionsförsäkring med vilken han uppnår bättre förmåner till samma pris.
SkatHteförmåner
Orsaken till att en fondanknuten pensionsförsäkring är ett förmånligare alternativ är skatteteknisk. Då placeringsfonder handlas är säljaren tvungen att betala källskatt (25 procent) på värdestegringen. medan man vid handel med placeringsfonder inom en fondanknuten försäkring undgår skatten. Dessutom är premiebetalningarna för föräkringarna avdragbara i statsbeskattningen upp till 50 000 mk.
En annan typisk åtgärd för en finansiell rådgivare är enligt Lintu att se över vilka värdepapper kunden äger. Kunden kan lätt bli emotionellt bunden till vid sina värdepapper, t.ex. till ett visst företags aktier som gått i arv i släkten. Cintu kommenterar — Det värsta som kan hända är att en investerare blir kär i sina investeringar och håller fast vid dem trots att de är olönsamma. Vi ger investerare råd om vilka investeringar som lönar sig på lång sikt. Vi sätter pengarna att leva.
I ett läge där de traditionella sparmöjligheter paketeras om och nya sparmöjligheter dyker upp som svampar ur jorden är det inte alltid så lätt för den enskilda placeraren att finna det lönsammaste och mest passande alternativet. I Finland har både placeringsfonderna och de fondanknutna försäkringarna kommit igång trögt jämfört med utvecklingen i andra länder. D första placeringsfonderna kom vid en opassande tid, två år före börsnedgången 1990, och accepterades aldrig riktigt helt av folket, trots deras uppenbara fördelar i riskspridning och lätthanterlighet. Under 1993 steg värdena på placeringsfonderna snabbt varefter avkastningen har varit mindre än börsindexet pga. att Helsingforsbörsens uppgång dominerats av Nokia. Denna börsstegring har inte placeringsfonderna kunnat följa eftersom de strama placeringsreglerna förbjuder en placeringsfond att investera mer än lio procent av silt kapital i en aktie (se spalten Pengar & Placeringi förra numret av Forum).
Svår start
De fondanknutna försäkringarna har heller inte kommit igång i Finland som livförsäkringsbolagen planerat. Enligt tidningen Talouselämä hade det till Pohjola-gruppen hörande livförsäkringsbolaget Suomi-Salarma som mål att under 1994 sälja fondanknutna försäkringar till ett värde av 40 miljoner mk. Företaget sålde till endast sex. Andra försäkringsbolag som lanserat fondanknutna försäkringar, Merita-ägda Stella och Sampogruppens Kaleva, har också haft svårt att sälja sina nya produkter. Som orsak har angetts att kunderna haft svårt att acceptera de nya produkterna.
Det verkar sålunda finnas en social beställning på att vänja finländare till dessa nya finansiella produkter. Som IFA:s modelländer står Sverige och Storbritannien där de nya produkterna gåll hem hos folket och de en stor del av dem dessutom förmedlas av finansiella rådgivare.
IFA betonar att företaget är en obunden rådgivare. Men hur är det? Företaget är ombud för Pohjola och Pohjolas samarbetspartner den svenska försäkringsjättens Skandias produkter. IFA får en förmedlingsavgift på varje fondanknuten försäkring de säljer av dessa. Dessutom har företaget samarbetskontrakt med fondbolag hos ABB Aros, Diana och FIM, enligt Lintu. Med få samarbetskontrakt kan det vara svårt att vara helt obunden.
Finansiell rådgivning i större skala är ett välkommet inslag för att råda bot på okunskap om nya, och effektiva, sparmöjligheter. Men kunden bör vara medveten om för vilket försäkringsbolags eller för vilket fondbolags räkning den finansiella rådgivaren indirekt arbetar. För kunden kan vara säker på att han då alltid får vissa produkter rekommenderade i första hand. 17
Ed Z ? ö L