Vi stöder högskolereformen men...

Taggar: Teman: högskolor

Dagens studerande:

Vi stöder högskolereforme men :…

FORUM-panelen

I veckans paneldiskussion del tog e Christer Granskog, Tekniska Högskolans Studentkår (styrelsemedlem e Lars-Mikael Bjurström, Teknologföreningen (styrelsemedlem « Göran Meinander, Svenska Handelshögskolans Studentkår (generalsekreterare e Filip Hamro-Drotz, Svenska Handelshögskolans Studentkår (styrelseordförande)

Forum 3/71

Il skapa en kritisk högskola. Vi kräver större möjligheter till ämnesval. Vi måste få rättsskydd. Säger en av deltagarna i denna veckas Forum-panel om högskolereformen. Det är alltså några önskemål bland dagens studerande.

0 Ifråga om tillvägagångssättet vid reformens genomförande ser några helst att det anordnas en allmän omröstning. Mot detta talar åter studenternas brist på aktivitet. Först skulle det gälla att aktivera studerandena att ta ställning till demokratiseringsfrågan. Såsom det är nu är det bara en liten klick som driver på demokratiseringen. Största delen är passiva…

9 Läs Forum-panelen bästa studerande. Kanske den kan bidra till att aktivera dej. Vänd 7

FORUM

Forum: Var bränner det mest? — Att få påverka studieplanen — Att stuuterna kommer med i de beslutsfattande organen — Att få rättsskydd

FORUM: — Kan man idag tala om demokrati inom högskolorna?

GRANSKOG: -— Man kan kort och gott säga att vi inom Tekniska Högskolan inte har någon demokrati. Beslutsprocessen och hela förvaltningen är kollegialt ordnad, dv s vi har avdelningskollegier, förvaltningskollegier och lärarrådet. Studenterna kan endast inofficiellt påverka de beslut som fattas. HAMRO-DROTZ: — Inom Svenska Handelshögskolan pågår just nu ett experiment i syfte att utreda vad man kan göra för att sas demokratisera förvaltningen inom högskolan. Genom det här experimentet har vi nu fått ämnesråd, som visserligen är rådgivande men vilkas verksamhet nog beaktas. Också i lärarrådet har vi våra representanter. Dessa är inkallade såsom sakkunniga och observanter och för att föra fram studenternas åsikter.

Demokrati som inte kallas demokrati

MEINANDER: — Jag ville tillägga angående de här ämnesråden att som ordförande i råden sitter huvudämnesläraren, som också bestämmer vilka ärenden som skall föras vidare till lärarrådet. Man kan alltså inte här heller tala om demokrati. I lärarrådet har vi ju visserligen våra representanter men dessa har inte rösträtt.

FORUM: — Vad väntar ni er främst av den nya lagen?

BJURSTRÖM: — Vi måste sträva till att skapa en kritisk högskola. I motiveringen till lagen talar också Itälä om att en högskola måste vara kritisk. Större möjligheter till ämnesval för studerandena är också en viktig sak och mycket viktigt är rättsskyddet. Idag har studenten inget rättskydd alls.

En ledande klick driver demokratiseringen

MEINANDER: — För Hankens del ville jag säga att den folkomröstning inom högskolevärlden, som lovades i Lex Virolainen nog är på sin plats. Hanken förkastade ju eljest Lex Virolainen men förslaget om en folkomröstning anser jag vara bra. Denna omröstning borde ske främst därför att det endast är en klick ledande studenter som driver den här demokratiseringen.

BJURSTRÖM: — Jag tror inte att man kan lita på en sådan omröstning emedan en stor del av studenterna är inaktiva och man alltså inte kan vänta sig att de skall kunna ta någon ställning till en sådan sak som högskolans demokrati. Först måste man aktivera studenterna. Inom Tekniska högskolan ordnades en omröstning och det visade sig att majoriteten röstade för en Fn en röst principen och i övrigt fördelade sig rösterna som öljer.

det nuvarande systemet 104 en man en röst 821 kvotsystemet 599 något annat system 66 vet inte 119 ingen åsikt 1 1722

GRANSKOG: — Frågan är om det lönar sig att anordna en allmän omröstning när man inte kan vara säker på att alla känner till saken tillräckligt för att kunna komma med en åsikt. Jag tror nog att man är tvungen att hålla sig till en sk representativ demokrati, d v s representanter som gör ett beslut för en större grupp.

FORUM: — Hur är det med politikerna kontra studenterna? Påverkar politikerna ert arbete eller försöker ni påverka dem, m a o vem söker vem?

GRANSKOG: — Politikerna söker åtminstone inte oss. Däremot försöker studentaktivisterna nog genom sina ungdomsorganisationer och genom studentorganisationerna att påverka politikerna i den riktning som studenterna önskar. Många av partiernas förslag är uppgjorda på basen av de utkast studentkåren har gjort.

Företräde ges partiobservatörer

MEINANDER: — Jag har litet svårt att tro att det är på det sättet. I Hanken har vi ju egna kårpartier — inga rikspolitiska partier har ännu kommit in i Hanken — och det som jag har haft att göra med Finlands studentkårers förbund har visa att det inte är några studentkårsrepresentanter utan partirådsrepresentanter, På ett förbundsmöte beklagade studentkårernas förbund att vi tyvärr inte får skicka några observatörer till mötet, endast våra egna representanter, Däremot fick alla partier sända sina observatörer till mötet. Jag anser nog att partierna i hög grad inverkar på högskolorna och jag ser det som något mycket negativt emedan dessa partiers autonomi på det sättet blir i fara.

FORUM: — Kontaktar studenterna alls organisationer utanför högskolan — organisationer till vilka färdiga ingenjörer, ekonomer 0 sv hör — eller är det endast högskolan man underhandlar med?

HAMRO-DROTZ: — I Hanken har vi inte haft någon kontakt med dessa föreningar.

BJURSTRÖM: — Enligt Itäläs förslag skulle staten tillsätta experter som skulle sitta med i delegationen för att bevaka statens intressen och då skulle helt säkert en del av dessa experter representera det tekniska området.

FORUM: — Berätta något om bakgrunden till debatterna om demokratisering. Vad är det som har satt fart på studenterna? Är det kravallerna i Paris?

Högskolereformen i korthet

Högskolans förvaltning handhas av en organisation som har följande organ. Fullmäktige, styrelse, rektor och förvaltningsämbetet, institutionsråd och vetenskapliga råd. Dessutom kan i grundstadgarna förordnas avdelningsråd. | det följande beskrivs i korthet de olika organens uppgifter och hur de väljs.

FULLMÄKTIGE + 20—60 medlemmar, valda enligt »one man one vote» — mandatperiod 2 å + besluter om förslag till lagar och förordningar rörande högskola e besluter om de allmänna planerna rörande högskoleutvecklingen e väljer rektor och prorekto e väljar och utnämner styrelsen med nedan benämnda begränsningar

STYRELS e B—-14 medlemmar plus rektor och prorektor som självskrivna medlemmar — mandatperiod 2 å e fullmäktige väljer minst ‘/2 av styrelsemedlemmarna. Högst ‘/2 av medlemmarna representerar de i högskolans grundstadgar nämnda vetenskapsgrenarn e avdelningsråden ställer på förslag tre professorer eller doktorer, av vilka fullmäktige utser medlemmarna i styrelsen. e högskolans centrala beslutande och verkställande organ

AVDELNINGSRÅDE e väljes enligt partitetsprinci e ordf. alltid professor eller dokto e medlemmar institutionschefer, ‘/2 medl. valda av institutionsråden

INSTITUTIONSRÅDEN e Behandlar frågor rörande den allmänna organisationen av institutionens verksamhe e vid val används kvotsystem 2/3; väljs genom allmänna prop. val med lika rösträtt. I valet deltar alla som arbetar vid institutionen 1/3 väljs av lärare och forskare (de deltar alltså 2 ggr i valet)

Som institutions- och avdelningsrådens sakkunnigorgan i vetenskapliga frågor verkar:

VETENSKAPLIGA RÅDE e medl. de ordinarie professorerna och bitr. professorerna e tjänsteutnämningar som förutsätter vetenskaplig kompetens e avhandlingar och licentiatarbeten ao. lärdomsprov

Forum 3/71

Forum 3/71

Arbetarklassens kamp kämpas nu på nytt i högskolorna

GRANSKOG: — Det är det knappast. Kravallerna i Paris är en del av utvecklingen vars bakgrund internationellt och nationellt finns i frontaliseringen av studenterna och den akademiska arbetskraften och som gör att vi kommer in i en situation som arbetarklassen en gång i tiden har befunnit sig i.

— En annan sak är den att högskolorna har blivit så mycket större och den interna informationen allt sämre och sämre. Den tredje faktorn är den att högskoleförvaltningen är ineffektiv och inte beaktar studenternas krav och för det fjärde har studenternas samhälleliga insikter och intressen hela tiden ökat.

HAMRO-DROTZ: — Det är i de stora universiteten demokratiseringsförsöken har fått sin början. I universiteten där den undervisande kategorin har blivit en allt mer märkbar minoritet så att klyftan mellan lärare och elever hela tiden har vuxit. De mindre högskolorna kommer med i svängen därför att de är en del av detta högskolesamhälle och inte på grund av något eget initiativ.

FORUM: — Vilka frågor bör först få en lösning? Var bränner det mest?

BJURSTRÖM: — Mest brännande är frågan om att få påverka studieplanen. |

MEINANDER: — Det att vi verkligen kommer med i alla beslutsfattande organ skulle jag sätta först. Ifråga om att påverka studieplanen så har vi i Hanken faktiskt kommit längre. Vi kan nu redan i hög grad påverka studieplanen — om också inte juridiskt sett — genom utlåtanden och genom att bli inkallade. Det som däremot är synnerligen viktigt är rättsskyddet, För tillfället finns det inget formellt rättsskydd i Hanken.

Spola eller inte spola? FORUM: — Kommer Tekniska Högskolan att godkänna ltäläs förslag?

GRANSKOG: — Tekniska Högskolan har redan motsatt sig Itäläs förslag och kommer i mån av möjlighet att påverka de grupper som verkar i riksdagen och vars representanter också sitter i THS:s styrelse. Man kommer att försöka påverka dem att i lagförslaget göra de ändringar vi kommer att framlägga genom uppvaktningar av våra representanter.

FORUM: — Och vad säger Svenska Handelshögskolan?

HAMRO-DROTZ: — Hanken kan inte godta Itäläs förslag i sin helhet i dess nuvarande form.

MEINANDER: — Det beror nog litet på hur man tolkar förslaget. Såsom jag ser på det så skulle det ge oss en alltför tungrodd organisation men med vissa justeringar kan jag åtminstone personligen acceptera Itäläs förslag.