Viexpo - småföretagens fönster

Taggar: Orter: Jakobstad

VIEXP - småföretagens fönste — Viexpo som idé föddes i Jakobstad. Myndigheter och handelskammaren såg en permanent exportutställning som ett effektivt organ att backa upp den medelstora och småindustrin Vi startade den 16 mars 1970. Början såg sannerligen inte lovande ut. Idag anser jag att vi är rätt välbokade.

— Det är numera vanligt att kommunerna köper ett visst utrymme och sedan hyr ut detta åt flera företag på orten. Vi har nära kontakt med kommunernas näringsombudsmän som fungerar som ett slags kontakt mellan oss och de Jokala företagen.

— Jakobstad med omnejd är en livskraftig och industrialiserad region men de geografiska avstånden är stora och företagen ofta små. Våra kunder är företag med en till tjugo anställda, i några fall flera. Det: är för de flesta omöjligt och olönsamt att upprätthålla en egen försäljningsorganisation. Företagarna här kan tillverka goda och säljbara produkter men deras ringa kännedom om de mest elementära försäljningskunskaper är ett hinder för expansion. De rör sig knappast alls utanför den egna kommunen, de startar företag som drivs i liten skala trots att marknaden ligger öppen, Företagarna är blyga och kanske ointresserade av att se nya möjligheter. Och även om intresse finns så behärskar de inte modern marknadsföring. Hur skall de nå sin kund när kunden inte ens vet om deras existens — Här kommer vår uppgift in: att centralisera informationen om regionens företag, att samla fakta som vi kan sända ut i form av ”kom och se och köp”-material, Viexpo är upplagd så att en stressad köpare på ett och samma ställe kan få ett tvärsnitt av hela regionens produkter (cirka 100 tillverkare). Här finns utrymmen där vi i lugn och ro kan diskutera vidare på basen av det material som företagen har ställt ut.

Har företaget flera liknande produkter att sälja?

Kan han komma bit för diskussion?

Kan vi åka till honom?

Beläget i Jakobstad och fungerar som andelslag med 75 medlemmar — några stora lokala företag, mindre företag ute i regionen, banker, transportoch speditionsfirmor, varuhus, rederier och kommuner (21).

Årsbudget: 200 000 mk, varav 60000 i statsmedel. Lever i främsta hand på hyror från företag som ställer ut i Viexpos permanenta utställningshall på 500 m2, Varje företag betalar per m? (t ex Lappajärvi kommun hyr utrymmen för 260 mk/mån och på den ytan ställer 12 av kommunens företag ut produkter).

Uppgift: att fungera som kontaktorgan mellan småföretagen i mellersta och norra landsdelen samt inhemska och utländska köpare. Tillhandahåller försäljningsexpertis, tolkar och anordnar kurser i export.

VD: Veikko Kurkiala, tidigare exportchet på Uddeholms i Sverige, bla som exportör av järn till Argentina och Brasilien, exportchef på Hollmings varv i Raumo, även anställd vid Finlands utrikeshandelsförbund.

1 — Har ni adresser och priser — Dethär är frågor som vi kan ge svar på åt kunder som kommer hit utan att känna till regionens industri. Och de som inte kommer själva, dem skall vi locka hit genom att presentera oss. Vi sänder ut informationsmaterial till inhemska och utländska köpare. Vi har kontinuerlig kontakt med Finlands utrikeshandelsförbund, vi kan per telex nå handelssekreterarna i främmande länder och via dem få offerter. Dethär är i många fall elementära problem som stora företag har löst, men som de små tillverkarna ute i bygderna inte har kännedom om.

FORUM: — Finns det exempel annorstädes på att den här verksamhetsformen kan ge resultat?

KURKIALA: — Låt mej först säga att vi till att börja med noga studerade samtliga liknande expo-hallars verksamhet i Sverige. Problemen där var rätt likartade. Vi har nära kontakt med en motsvarande organisation på svenska sidan, Expolaris. Vi har samma mål som de: KONTAKT, FÖRSÄLJNING och UTVECKLING e KONTAKTEN kan vi definiera som så att vi fungerar som direkt mellanhand mellan tillverkarna och köparna. Vi verkar även som mellanhand mellan tillverkarna och de centrala or Forum 7/7 ganen i samhället, Vi kan ge myndigheter upplysning om det lokala näringslivets möjligheter och planer e« Med FÖRSÄLJNING avser jag den direkta kontakt som vi etablerar mellan ett lokalt företag i en kommun och t ex en utländsk köpare.

Ett exempel: på basen av informationsmaterial skrev en belgisk köpare och meddelade att han ville se på stockvillor av ett visst slag. Jag visste att vi i Evijärvi hade en företagare som tillverkade just detta slag av rundvirkesvillor. Han hade aldrig sålt utanför Österbotten, än mindre låtit tala om sej utomlands.

— Belgiern kom hit, vi ställde en franskspråkig tolk till hans förfogande, åkte upp till tillverkaren i Evijärvi. Belgiern blev intresserad och en tid senare kom det order: Skicka tillverkaren till Belgien för att montera upp en modellvilla på 54 m?. Det var hans första utlandsresa. Vi sände en tolk med och resultatet av det köpet är att 3—4 länder nu är intresserade av rundvirkesvillor. En köpare vill ha en hel by av villor.

— För ett litet företag betyder en sådan affär att verksamheten kan vara tryggad för all framtid.

e Här kommer UTVECKLINGEN med i bilden: En affär av nämnda storleksordning kan för en liten kommun kanske innebära att åtskilliga arbetsplatser öppnas. Det kan betyda uppblomstring för lokal industri, det kan leda till att regionen utvecklas, att folk kan stanna kvar och inte behöver söka sig bort. Detta i mer utvecklad form är väl bästa tänkbara u-områdespolitik.

FORUM: — Vad betalade företagaren för er service i det aktuella fallet?

KURKIALA: — Vi fungerar ju inte som en agentur utan verkar närmast på ideell bas. Företagaren betalade hyra på vår utställning, han betalade också översättningskostnader för korrespondensen mellan Belgien och Evijärvi och han betalade för den tolk som vi ställde till hans förfogande. Men någon provision tar vi alltså inte. Vi kunde naturligtvis verka som en agentur men det stora områdets gemensamma önskemål fyller vi bättre så länge vi förmedlar kontakt och information. Det är detta som är ett livsvillkor för den regionala industrin.

Forum 7/72

FORUM: — Var det inte vågat att grunda ett andelslag av den här typen så långt från landets industriella centrum?

KURKIALA: — Varför det? Jag sade tidigare att denhär landsdelen är väl industrialiserad, t om i högre grad än någon annan del av landet om man ser till folkmängden, Vi har nära väg till Sverige och det övriga Norden, vi har ypperliga flygförbindelser och fraktmöjligheter i hemlandet och till utlandet. Men med det vill jag inte säga att ett annat exportcenter i tex östra Finland skulle lyckas, Där finns inte den industribas som vi har här och där är det även längre avstånd mellan småföretagen. Vi har också tagit hand om Kajanalands småin " dustri och t om södra Lappland ställer ut här. För dem är de en mera närliggande lösning än att åka till södra Finland. Vi måste, för att detta skall fungera, ha företagarna på några få timmars bilväg härifrån, När en jäktad köpare droppar in här måste vi kunna få hit tillverkaren av den produkt han är intresserad av på nolltid. — De kunder som kommer hit är ofta potentiella storköpare. Vi har gäster från England, USA och Kanada, Högintressanta är för tillfället ett par stora varuhuskedjor från Holland och Belgien, troligen även från England. Sven Boström, direktör för Finnstrong i Kronoby, hör till utställarna på Viexpo: — Vi gör kristallkronor av dansk design. Vi tillverkar cirka 4000 kronor per år. Tack vare Viexpo har vi fått både inhemska och utländska kunder som tryggar kapaciteten. Den varuhuskedja som Viexpo har fått kontakt med idag har 63 varuhus. Fattar den intresse för våra produkter så. . . — Ått vi valde Viexpo var naturligt med tanke på att vi är ett litet företag. Ensamma hade marknadsförings- och försäljningskostnaderna blivit dryga. Våra erfarenheter av Viexpo är enbart positiva, — De blir kanske ännu bättre efter den gemensamma sonderingsresa som vi kommer att göra till Leningrad i april, framhåller direktör Boström. En viktig form av service som Viexpo idag kan erbjuda är tjänster på kontorssidan. Företagen kan få hyra försäljningschefer, inköpare (bl a elever vid Handelshögskolan i Vasa anlitas), tolkar och översättare. Tolknätet täcker åtta å nio språk. Det är ofta hemmafruar som bott tillräckligt länge i främmande land för att lära sig Vänd!

Lä

Ni som planerar konferenser och föreläsningsdagar, förlägg dem till nya Hotell Polar Esbo.

Nya Hotell Polar Esbo erbjuder den mest lyckade omgivning för arrangerande av konferenser, kongresser och föreläsningsdagar.

Goda trafikförbindelser till Polar Esbo

Polar Esbo är beläget invid Aboleden (f.d. Tarvovägen), 12 km från Helsingfors. Ni kommer dit med eltåg, buss, taxi eller egen bil. Parkeringsplats för 160 bilar reserverad.

Mångsidiga utrymmen

Från små kabinett till en stor bankettsal. Tidsenlig mötesutrustning fritt till Er disposition enligt överenskommelse i förväg.

Hotellrummen

Polar Esbo’s 94 trivsamma hotellrum (extrabäddar medräknade finns det plats för 280 personer) samlar deltagarna på en och samma plats. Rumspriserna är med beaktande av den höga standarden förmånliga. Enkelrum 50:—/dygn och dubbelrum 78:—/dygn inklusive frukost och service.

Trivsamma restauranger

Polar Esbo har flere restauranger och en bar. Servering erhålles till alla utrymmen. Basturna, simbassängen och bastukabinetten ger möjligheter till verklig avkoppling.

Pianera i tid och ring nummer 645 522.

hotelli =: oölar espoo-.esbo

Tel. 523 533 Kilo Booking Center tel. 645 52 språket eller utländskor som gift sig i Jakobstad. Företagaren har fullt kvalificerade tjänster att förfoga över men betalar bara för den tid han tar tjänsterna i anspråk.

Direktör Kurkiala nämner som följande punkt den form av service som han personligen uppfattar som synnerligen viktig: skolningen. Viexpo anordnar med jämna mellanrum kurser i försäljning, export och marknadsföringsteknik. Det är elementära kurser på en eller ett par dagar med kunniga föreläsare som gäster.

FORUM: — Tror ni på småföretagen?

KURKIALA: — Det gör jag i de flesta fall även om det kan finnas önskemål beträffande produkturvalet. Men vi kommer att utveckla också den sidan. Vi skall kunna gå till en tillverkare och säga: — Du bör ändra din vara så att den motsvarar den och den köparens behov. Vi väntar på erfarenheter som bl a Industriella utvecklingscentralen i Skellefteå samlar in. Där skall 30 man syssla enbart med produktutveckling för mellersta och norra Sveriges småföretag — Än en gång måste jag poängtera att de små och medelstora företagen andligen måste rustas bättre för att kunna dra nytta av sina kunskaper i tillverkningsprocessen. Och de måste inse att världen är stor och väntar på deras varor. Kan Viexpo fungera som ett fönster utåt, då har exportcentret fyllt en stor del av sin uppgift.

FORUM: — Ni ger en positiv bild där de negativa erfarenheterna troligen koncentreras till redan livskraftiga företag vilka i er närmast ser en frammatchare av konkurrenter. Kan en budget på 200 000 mk per år vara en framtid att bygga på?

KURKIALA: — Nej, vi har redan sökt om ökat statsstöd och jag tror att vi kommer att få det. Jag hänvisar bara till det jag sade tidigare om u-områdespolitik i praktiken. Vi har mycket att utveckla. Jag har fullt upp med planer på hur Viexpo kan utvecklas. Till att börja med skulle jag vilja göra ett ambulerande paket av Viexpo, samla Viexpo i ett nötskal och resa ut och presentera det mera konkret än i broschyrer. Erfarenheterna från vår utställning ger vid handen att den attityd köparna först lägger upp här, ett slags ”det var mera än jag väntade”, kunde ge snabbare och mera vittgående resultat om vi reste ut. Men med dagens resurser — personella och ekonomiska — får vi nöja oss med det vi har. Jag skulle också vilja delta i mässor med våra produkter. Viexpo skulle bjuda 10—12 företag 2 m? utställningsutrymme per företag för 500 mk, den summan är liten om man tänker på vilken publik man når. Men med nuvarande anslag är det inte lönt att tänka på att vi skulle engagera oss i dylikt.

FORUM: — Vilka problem ser ni idag i Viexpos verksamhet, förutom pengarna?

KURKIALA: — Kanske är det trögt före i portgången i endel fall. Det har hänt att utländska köpare har skrivit till företagen direkt och bett om offert, vi har varit medvetna om det och när vi om någon tid har ringt och frågat hur affären utvecklade sig så har svaret varit ”jasså detdär brevet, inte har vi haft tid med det…” De är inte fullt medvetna om att deras uppgift näst efter tillverkningen är att skaffa köpare, ge offert och ge sig tid att bearbeta kunden.

Veikko Kurkiala har lärt sig se på världen med köparens/säljarens ögon, sudda ut gränserna. Med hänvisning till våra EEC-kontakter säger han — Det är svårt att vara liten ute i stora världen, Det är svårt att sälja ett litet lands varor. Det är ännu svårare att sälja det lilla landets varor om Jandet inte hör hemma någonstans, om det ligger helt i periferin utan samhörighet med ett handelsblock. Det inger inte förtroende. För att lyckas sälja bör vi ha den psykologiska fördelen av att kunna känna samhörighet med våra stora kunder ute i världen.

Forum 7/72