Viljo Luukka tror på kooperationen

av Mats Kockberg Forum 1979-09, sida 08-09, 23.05.1979

Taggar: Personer: Viljo Luukka Teman: samarbete

Viljo Luukka tror på koop:rationen

SOK:s huvudkontor vid Vilhelmsgatan i Helsingfors genomgår för närvarande en grundlig renovering. Fasaden är orörd men innanmätet snyggas upp. Samma fenomen gäller egentligen hela SOK-rörelsen, som inför åttiotalet satsar på tidsenliga verksamheter även om man inte abrupt vill bryta ned den agrara karaktär som känneteckna andelslagsrörelsen i 75 år.

Forum intervjuar SOK:s chefdirektör, bergsrådet Viljo Luukka om den kooperativa företagsformens framtids utsikter.

| —— Själva grundtanken i andelslagsrörelsen har inte på något sätt förvanskats under de 75 år SOKorganisationen fungerat i vårt land. Den enskilda medlemmens inflytande i de olika handelslagen är fortfarande av avgörande betydelse. Det av medlemmarna valda förvaltningsrådet är ett aktivt redskap inom företagsledningen både på fältet och inom =: centralförvaltningen, «säger bergsrådet Viljo Luukka, chefdirektör för Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK).

— Då det gäller vår kooperativa ideologi befinner vi oss för närvarande i ett skede där de materiella synpunkterna är kraftigt framme. Men denna utveckling har skett som en följd av den idealism som kännetecknade vår rörelse i början av seklet, under en tid då det i ekonomiskt hänseende inte stod så väl till. Idealismen har nu i synnerhet i tätorterna i viss mån förskjutits i bakgrunden, men i glesbygderna har vi flera exempel på hur en gemenskapskänsla kring SOK kan uppbådas om det gäller tex en nedläggningshotad affär.

Samhället har sedan grundandet av SOK-rörelsen genomgått en kraftig förändring, som också återspeglat sig i handelslagens verksamhet. Den regionala och åldersmässiga förskjutningen av befolkningsstrukturen har påverkat handelns betingelser. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten avtagit och den kooperativa troheten bland medlemskåren ersatts av ökat prismedvetande. Har SOK med sin traditionella agrara förankring lyckats anpassa sig till tidens krav?

Modern företagsform — Handelslaget är en synnerlige modern form av företagande. Man strävar idag till att sprida beslutsfattandet. Andelslagsrörelsen har redan en apparat som kan brukas också i morgondagens samhälle, som förmodligen kommer att kännetecknas av ökat medbestämmande, I det avseendet har vi varit långt före vår tid.

— Handeln upplever för närvarande en genomgripande förvandling. Mycket beror på att det håller på att ske en generationsväxling — efterkrigsårsklasserna håller på att ta över. Men de största förändringarna har nog berott på att landsorten avfolkats och människorna har tvingats söka sig till tätorterna. I glesbygderna intar SOK-handelslagen en dominerande position, medan konkurrensen i befolkningscentra är knivskarp.

— Vår policy är att aktivt gå in för produktutveckling. Det gäller att få reda på vad konsumenten väntar sig. Vi har satsat hårt på forskning och planering då det gäller produkturvalet. Den andra centrala konkurrensfaktorn är lokaliseringen av affärerna. SOK tror på varuhusens framtid — de erbjuder ett brett urval under samma tak. Vi behärskar redan över 40 procent av denna marknad och räknar med fortsatt expansion.

Röd tråd: profitabel verksamhet

Kooperationen förknippas ibland med upprätthållandet av olönsam verksamhet. Den ”demokratiska” förvaltningsapparaten tar också andra hänsyn än de rena och sunda företagsekonomiska aspekterna. Hur ser man idag på läget inom centralaffären — Den röda tråden går ut på at all verksamhet måste vara profitabel. Det kan visserligen finnas marginella aktiviteter som inte i och för sig är vinstbringande, men som positivt avspeglar sig i den totala verksamheten. Jag tänker då t ex på upprätthållandet av ett visst basnät av affärer i de avfolkade regionerna. Men tyngdpunkten förskjuts hela tiden i en allt mera krävande riktning. Det är i längden ohållbart att verksamheter eller butiker hålls vid liv på bekostnad av lönsamma sektorer. En framsynt resursförvaltning kräver effektivitet…

— Etter år 1975 har vi varit tvungna att tänka om i en rad frågor. Före det upplevde vi kontinuerlig ekonomisk tillväxt. Det var lätt att styra — tillväxten och inflationen täckte utgiftsökningen. Recessionen kom mer eller mindre som en chock. Vi har bla varit tvungna att öka de kvalitativa kraven på vår personal.

SOK-rörelsen sysselsätter totalt inemot 50 000 människor. Personalpolitiken spelar en stor roll för det sammanlagda resultatet. Handelslagen har inte längre råd att vara en lika god arbetsgivare som stat och kommun.

Den svaga får ge vika…

— Då det gällt att bemästra personalkostnaderna har vi i första hand förlitat oss på naturlig avgång — men det har inte varit nog. Principen i vårt hus är att den dugliga får hålla sin plats och avancerar, medan den svagare tyvärr får ge vika — det har varit nödvändigt för att vi skall kunna hållas vid liv.

— På det hela taget har vi ändå klarat oss genom recessionen utan några större haverier — skärselden har passerats. Under de senaste åren har också den allmänna mentaliteten utvecklats i rätt riktning. De företagsekonomiska realiteterna erkänns också av de anställda, en anpassning av hela strategin till dessa fakta är av allmänt intresse. Inför åttiotalet satsar vi ytterligare på att premiera prestationer och kvalitet.

SOK-handelslagen fungerar på bred bas. Produktsortimentet är vitt men man går nu in för en viss differentiering, Ett omfattande program

FORUM 9/7 för utbyggande av varuhusnätet har genomförts, SOK har blivit en maktfaktor att räkna med inom hotelloch restaurangbranschen och under de senaste åren har centralhandelslaget köpt tre bilimportföretag: Maan Auto Oy, Crys-Auto Oy och Polmot Oy. Håller tyngdpunkten inom SOK på att förskjutas — Hela organisationen besitter för närvarande en viss överkapacitet. Jordbrukarbefolkningen erbjuds tjänster över hela vår skala men bereder inte SOK några problem. Vi ämnar tillgodose denna yrkeskårs behov också framdeles.

— Dagligvaruhandeln i tätorterna står nu främst på vårt utvecklingsprogram. Det omfattar både nybyggen och modernisering — satsning på kvalitet och service. Jag tror vidare att hotell- och restaurangbranschen, trots den temporära nedgången under de senaste åren, har framtiden framför sig. Konsumenternas fritid kommer fortsättningsvis att öka och därmed stiger också efterfrågan på tjänster inom denna sektor. Lönsamhetskraven är emellertid väsentligt högre för hotellen och restaurangerna än för livsmedelshandeln till vilken vi främst koncentrerar resurserna.

Konsumenten gillar supermarkets

Satsar ni fortsättningsvis på supermarkets — Dessa är i stort sett utbyggda, så inga jordskredsinvesteringar är längre att vänta. Markethallarna tenderar tyvärr att försvåra existensen för de små kvartersaffärerna, men å andra sidan bör vi hålla i minnet, att det är konsumenten som avgör, och hittills har supermarketprojekten utfallit väl — de är välbesökta.

— Då det gäller SOK:s bilpolitik har vi försökt vara konsekventa. Handelslagen hade tidigare en brokig samling av distriktsrepresentationer — inget märke dominerade marknaden. Bilhandeln blev därigenom som helhet orationellt skött och det uppstod ett konkret behov att samla resurserna. Det första steget togs genom att vi köpte Peugeot-representationen i mitten av 1970-talet. För att bredda märkesurvalet tog vi se FORUM 9/7 — För närvarande finns inga möjligheter till samgång mellan SOK- och E-rörelserna, konstaterar bergsrådet Viljo Luukka. — Positionerna är framförallt fastlåsta på fältet, bland de enskilda medlemmarna.

naste vinter över de två andra importörerna, som representerar bilar i lägre prisklass än Peugeot.

Ansträngningarna då det gäller att rationalisera bilhandeln går emellertid vidare inom SOK. Centralledningen strävar till att de olika handelslagen skall lösgöra sig från sina gamla representationer. Det är därmed upplagt för en lång process som inte till 100 procent kan drivas igenom.

— Vi kan inte vara fanatiska och ortodoxa i det här fallet. Om ett enskilt handelslag har ett lönande avtal med något annat bilmärke kan vi givetvis inte kräva att samarbetet skall upphöra. På det hela taget tror vi i alla fall att satsningen på bilhandeln är lyckad. Bilismen har kommit för att stanna.

Ingen samgång i utsikt

Till den kooperativa affärsverksamhetens evighetsfrågor hör samarbete mellan SOK och OTK. Uppspjälkningen i två grupperingar har sina historiska orsaker. Finns det inom en överskådlig framtid förutsättningar för ökat samarbete och en eventuell kooperativ fusion — En process i den riktningen måste utgå från fältet och där kan man inte ännu skönja några tecke till attitydförändringar. Den uppspjälkning av det finländska samhället som skedde kring år 1918 lever tyvärr segt kvar och det tar nog en lång tid innan sammanslagningsdiskussionerna på allvar kan upptas. På det industriella området har vi ju ett gott samarbete och erfarenheterna därav är positiva — jag tror att det på det hållet finns möjligheter att utvidga de gemensamma projekten. Men att i detta skede gå så långt som att börja sälja OTK:s märkesvaror i SOK:s affärer och vice-versa i större utsträckning finns det inte förutsättningar för. Jag skulle definiera våra relationer som sund koexistens,

Då det gäller de allmänna verksamhetsbetingelserna för handeln i vårt land vill Viljo Luukka klandra Finlands Bank för dess rigorösa hållning då det har gällt krediter till handeln.

— Ett visst investeringsbehov finns hela tiden. Det försvinner ingenstans bara för att vi inte får krediter. När penningsmarknaden lättar är följden lätt överhettning och därigenom svårigheter. Jag tänker tex på läget i Vasa: när kreditmarknaden länge var blockerad har man nu inom loppet av ett år upplevt kraftig expansion av hela fyra varuhus. Det kan inte vara sunt…

(M 9