Vilken produkt bör högskolorna leverera?
av Olof Segercrantz Forum 1972-01, sida 07, 19.01.1972
Taggar: Teman: utbildning
FORU debatt
Frågar Forum ä nr 19/71 och professor Meinander svarar, Svaret är typiskt akademiskt och överhuvudtaget typiskt för den inställning som dominerar inorn handelshögskoleväsendet i detta land.
Då man hör och läser diskussionslägg som detta och tar del av handelshögskolornas studieprogram skulle man helst vilja utbrista: ta bort skylten! Tala inte orm handels-, tala hellre om ekonomihögskolor. — Handel, antingen man handlar med egna fabrikat eller andras, är att köpa (eller producera) billigt och sälja dyrt. Detta är handel,
En handelshögskola skall väl, i Mercurii namn, främst producera — öm inte direkt affärsmän, för affärsman skall man vara född till, det kan man inte Jäsa sig till — så i vart fall skickliga medhjälpare och medarbetare till dem vid vars vagga Mercurius stått fadder. Med den målsättning som professor Meinander gör sig till tolk för kan man väl förstå att utvecklingen går. mot allt längre studier. Det skall gärna medges att en del ekonomiska (i motsats till tekniska) arbeten inom handel och industri i dagens läge kräver grundliga studier, men då man får höra att »utvecklingen går mot ett system med ekonomieckandidatexamen som grundexamen efter fyra års studier» blir man nog rent av förskräckt. Menar professorn verkligen att handelshögskolornas målsättning skall vara att utbilda biträden för handel och industri på basen av ekonomiekandidatexamen?
Med andra ord, efter fyra års trägna studier kan vederbörande börja tänka på att specialutbilda sig för att bli redovisare, marketingman osv. — Behöver näringslivet verkligen så högt kvalificerat folk, dvs teoretiskt högt kvalificerat? Man undrar!
För mer än 20 år sedan gjorde jag på basen av det bristfälliga statistiska material som då tanns att tillgå en undersökning av hurudana tjänster som sköttes. av ekonomer. Det visade sig vara ett sorgligt litet antal som satt på ledande eller annars ansvarsfulla poster, vilka kunde motivera en högre merkantil utbildning. Det stora flertalet satt på mer eller mindre subalterna poster. — I ett kåserande föredrag inför Niord frågade jag mina kolleger litet tillspetsat: »Vi går väl för fanden inte i en högskola för att sköta timskrivararbeten»?
I dag skulle jag vilja fråga professor Meinander och andra akademiska ekonomivetare: har Ni gjort någon marknadsundersökning? Vet Ni huru många jobb inom vår handel och industri som kräver en sådan produkt som Ni producerar?
Då professor Meinander konstaterar att vi inte har något överbud på diplomekonomer antar jag att han utgår från regeln: tillgång och efterfrågan varvid efterfrågan representeras av arbetsgivaren. Är det inte riktigare att låta jobbet reglera efterfrågan då det gäller en så viktig sak som planeringen av en högskola?
Det är sant att efterfrågan från arbetsgivarhåll på ekonomer och ekonomiekandidater är tillfredsställande i Finland, men är denna efterfrågan verkligen påkallad? Är det skäl att stimulera den? Det kostar en hel del att -producera ekonomer. Jag tänker nu inte så mycket på studerandena själva och deras pappor som anser sig ha råd att låta sina söner och döttrar ligga vid högskolor och studera i åratal. Nej, jag tänker närmast på oss skattebetalare.
Det förefaller ofta som om anställandet av en ekonom eller ekonomiekandidat vore en statusfråga, Det låter fint att kunna säga: »vår kontorschef, magister så och så» eller »vår marketingchef, ekonom så och så» osv. — Sedan har vi alla duktiga pappor som med flit och god affärsnäsa, men utan högre skolbildning byggt upp
Forum 1/72
Vilken produkt bör högskolorna leverera blomstrande företag. Det är klart att deras söner skall få den bästa tänkbara utbildning. Intet ont i det, men ofta har dessa unga män inte så stor användning för all den teori de inhämtat. Litet kortare studier hade kanske räckt till. Har det någonsin gjorts en jämförande undersökning av antalet diplomekonomer per totala antalet kontorsanställda i Finland kontra motsvarande i Sverige eller antalet dipl.ekonomer resp civilekonomer i förhållande till resp lands totala handelsomsättning? Jag skulle inte bli förvånad om det visade sig att vi här i landet har dubbelt fler ekonomer än Sverige per totala antalet tjänstemän inom handel och industri. För att inte tala om »magistrar». I fråga om denna kategori av högt skolad ekonomisk arbetskraft är vi väl enastående i hela den civiliserade världen! Hur är det med utbildningen av dipl. korrespondenter? Skall de. stackrarna också vara tvungna att avlägga ekonomiekandidatexamen innan de på allvar kan sätta igång med att utbilda sig till användbara sekreterare och korrespondenter? Jag för min del är kätters.: nog att tro att deras skolning bör planeras i en helt annan riktning för att de skall klara sig i konkurrensen med duktiga merkonomflickor och specialutbildade sekreterare. Och så till slut! Jag och med mig många andra mindre och medelstora företagare tycker nog att det är direkt otillständigt att handelshögskolorna slussar ut ekonomer i näringslivet utan att ge dem elementärt kunnade i praktiskt affärsliv. Eller, om man så vill: det är otillständigt att nybakade ekonomer kräver full lön innan de kan göra nytta för sig. Som det nu är har mindre företag inte råd att anställa en ekonom. Det tar flere månader innan företaget har nytta av en nyanställd tjänsteman och vill det sig illa tar denna, då han eller hon tror sig ba lärt sig tillräckligt, ett nytt jobb med bättre lön i ett större företag som måhända ger finare status, I ett stort företag är risken för att en satsning på en ny man skall gå förlorad mindre. Dels är satsningen mindre räknad i procent på omsättningen och dels har det stora företaget möjligheter till omställningat eller snabbare avancemang, Kort och gott: en handelshögskola skall skola folk för handel och industri i främsta rummet och i andra hand producera underlag för ekonomiska vetenskapare. O Olof Segercrantz
Nils Meinander svarar:
Med slutklämmen i ovanstående är jag överens. Handelshögskolorna skall i främsta rummet utbilda unga människor för praktiska arbetsuppgifter inom näringslivet. Underlag för ekonomiska vetenskapare måste komma — och kommer — i andra hand. Frågan om hur lång tid normalutbildningen borde få ta och vad den skall innehålla är dock inte därmed angiven. Inom handelshögskolorna håller vi på med att planera en ny studieordning. Det är mycket troligt att grundexamen görs fyraårig. Den som tycker att den tiden är för lång måste beakta att merkonomutbildningen också utvecklas, Två år för en studentmerkonom — eller detsamma som för en ekonom fram till år 1945 — väntas där bli den nya regeln, Att nöja sig med detta pensum kan förutsättas bli normalt för flere av dem som skall betjäna näringslivet.
Vänd 7