Villmanstrand Porten till Petersburg

av Peter Ehrström Forum 1998-06, sida 17-19, 16.06.1998

Taggar: Orter: Vilmanstrand Teman: handel

SEDAN 1993 HAR TAX FREE-HANDELN NÄSTAN TIODUBBLATS I VILLMANSTRAND. NÄRHETEN TILL RYSSLAND ÄR LÖNSAM.

namnet på Villmanstrand-Imatra områdeti Södra Karelens landskapspolitiska program. Att trafiken till och från Ryssland är strid råder det ingen tvekan om. De första fem månaderna 1998 har 46 000 lastbilar passerat gränsstationen bara i Nuijamaa utanför Villmanstrand.

”Trafikmängden ökar hela tiden. Den här stationen är anpassad för en halv miljon gränsöverskridningar och är redan helt underdimensionerad”, säger övergränsbevakare Ensio Pulkkinen i Nuijamaa. Redan under perioden januari-maj har ungefär 450 000 gränsöverskridningar skett vid Nuijamaa och för hela 1998 beräknas siffran bli omkring 1-1,5 miljoner.

Taxfree-försäljningen i Villmanstrand talar också sitt entydiga språk. Sedan 1993 års 8,4 Mmk har den ökat till 72,3 Mmk 1997 och fortsätter öka.

”Tår överskrider taxfree-försäljningen 80 Mmk, men det säger bara en del av sanningen. Många produkter som köps i Finland är inte taxfree-produkter”, påpekar landskapsdirektör Timo Puttonen vid Södra Karelens förbund. Bland storsäljarna återfinns bilar, hushållsapparater järnvaror och reservdelar.

”Strykbräden har varit en favoritprodukt”, nämner han.

Ismo Pöllänen. VD för föreningen Södra Karelens företagare , konstaterar att omkring hälften av regionens företag har ryska kunder i dag och betonar att man under de senaste åren lärt sig att ryska kunder är viktiga. Inom minuthandeln i Villmanstrand står ryska inköp för ungefär 550 Mmk och för heta regionen är siffran 700-800 Mmk. Medelresenären från Ryssland stannar två nätter i Finland, är högutbildad och på affärsresa samt spenderar 4700 mk under vistelsen.

Taxfree-handeln i Finland uppgick totalt till en halv miljard mk 1997, av vilket knappt hälften omsattes i Helsingfors. Ryssarnas andel var hela 84 procent av taxfree-inköpen.

Pp till $:t Petersburg är det stolta

FORUM NR 5/98

Villmanstrand

Porten till Petersburg

Enligt Pöllänen var Villmanstrand den första stad i väst där affärsbanker växlade rubel och det lokala företaget Safar Oy är mer eller mindre specialiserade på just rubelväxling. Ändå förblir gateway-visionen tillsvidare mera en tanke än verklighet, kritiserar Matti Heiliö i sin rapport Etelä-Karjalan Osaamis- ja kulttuuristrategia. Det håller Puttonen inte med om.

”Logistiktjänsterna har ökat enormt och vi vill skapa ett center för högkvalitativ logistik här”, framhåller han, och nämner bla. en framtida satellitövervakning av transporterna.

Logistiktjänsternas snabba tillväxt är ett tydligt tecken på en blomstrande östhandel. I dag är branschens kluster regionens näststörsta exportbransch (efter skogsindustrin) och omsätter över 5,8 mrd mk i sydöstra Finland.

”När farleder byggs måste man se till att de inte slutar vid den finska gränsen och när gränsstationer byggs på finska sidan är det viktigt att man även bygger i Ryssland så att trycket minskar på de nuvarande gränsstationerna”, säger Puttonen, som tycker det ska bli intressant att se hur finska byggföretag klarar sig i budgivningen om sådana projekt. Problemen med avgifter, köer och tullar vid gränsövergångarna är enligt honom beroende på dagen - den ryska påhittigheten är oändlig.

Postbox i väst

Den största utmaningen för Södra Karelen är enligt Puttonen att skapa finansiella instrument för investerare. I dag upplevs Ryssland som en riskfylld marknad.

”Om man visste hur utvecklingen fortskrider borde man öppna konsultbyrå. Ingen vet hur det går, utvecklingen är oförutsägbar och full av efterklokhet”, framhåller Puttonen.

Pöllänen påpekar att ytterst få företag har satsat så hårt i Ryssland att hela verksamheten skulle stå och falla med utvecklingen där. Ändå är risknivån fortfarande alltför hög.

”När man funderar på att gå in på den ryska marknaden rekommenderar jag att man börjar i Villmanstrand. Det är mycket säkrare att möta kunderna här och sedan fundera på om det lönar sig att gå in med ett dotterbolag. Det bör i så fall helst vara ett heit ege dotterbolag, erfarenheterna av ryska delägare är inte så bra”

Osäkerheten österom gränsen har även fått många ryska företag att hålla sin postbox i Villmanstrand. Tre kurirbilar kör dagligen post från Villmanstrand till S:t Petersburg.

”För någon tid sedan hade ungefär 200 ryska företag postbox i Villmanstrand, men siffran har ökat”, konstaterar Pöllänen. I dag går postbilar även från andra orter än Villmanstrand och kurirerna förser bl.a. Grand Hotel och Tysk-ryska handelskammaren med post. Postservicen i Ryssland anses så opålitlig att företag använder sig av kurirer även inom S:t Petersburg.

Men samtidigt är Ryssland en enorm, potentiell marknad. Det ser man redan genom en snabb blick på kartan. S:t Petersburg med sina 5 miljoner invånare, Leningrad-regionen med 1,7 och Karelska republiken med 800 000 är en betydande potential. Pöllänen påpekar att företagen har slutat klaga på tullar, skatter och byråkratiska problem eftersom de vet att andra företag är beredda att överta verksamheten om de ger upp.

Sluts cirkeln?

Projektchef Mikael Jakobsson vid Södra Karelens förbund påpekar att det mesta beror på utvecklingen inom Petersburgs oblast, men när ekonomin väl går igång kommer det att finnas stora möjligheter för Södra Karelen inom fritidssektorn. Under tsartiden var Södra Karelen ett mycket populärt resmål för bl.a. petersburgsborna och Jakobsson hoppas att cirkeln sluts när välståndet ökar och breddas. Redan nu ökar resandet bland arbetstagare, hemmafruar och studerande samt bland personer som inte är bosatta i S:t Petersburg eller gränstrakterna.

Enligt den färskaste delrapporten i undersökningen om ryssar som kunder får Villmanstrand pluspoäng för läget och den ryskspråkiga servicen, medan det fortfarande brister i utbud och betjäningsvilja.

”Det är viktigt att ryssarna verkligen känner sig välkomna. Även om pengar är den bästa konsulten måste man känna sig välkommen som person”, framhåller Jakobsson,

I dag kan det fortfarande vara lite si och så med det Affårer gör man gärna men både Pöllänen och Jakobsson låter förstå att man fortfarande håller låg profil när ryska ägare inträtt i företag och bostadshus.

”Det finns en del bolag där VD och ägare är ryssar, men man talar inte officiellt om vem som äger företaget och styr. Det fions fortfarande en del fördomar även om de minskar hela tiden, konstaterar Pöllänen.

En synlig förändring har dock redan skett i inställningen. För några år sedan kunde man se butiksskyltar om att fler än 1-2 ryssar inte fick komma in samtidigt. De är borta nu och istället skyltar många affärer välkomnande på ryska.

Puttonen påminner om att det också kommer en tid då ryssarna börjar investera i väst och att man bör vara förberedd på detta.

Förutom osäkerheten österom gränsen är även bristen på språkkunnig personal ett betydande handelshinder. I dag finns en finsk-rysk skola med verksamhet i Villmanstrand, Joutseno och Imatra, men även om elevunderlaget räcker till kunde de enligt Puttonen vara fler. Speciellt akut är bristen på personer med akademisk utbildning i ryska. Puttonen hoppas dock på bättring i samband med att Villmanstrands tekniska högskola (LTKK) inlIeder ett MBA-program med inriktning på handeln med Ryssland.

”Men det borde ske snabbare. Utbildning i handeln med Ryssland skulle kunna koncentreras till det här området, det borde åtminstone vara målet”, anser han.

13 finländska universitet ingår i ett nätverk, som fr.o.m. i höst erbjuder studenter möjlighet till specialisering på Ryssland och Östeuropa. LTKK:s kvot i magisterskolningen är 2-5 studenter.

I företagarföreningens medlemstidning Yrittäjäposti skriver regionens exportombudsman Ilkka Lampinen att företag med inriktning på handel med Ryssland ofta har en erfaren och kunnig ”‘ykköshenkilö’, men p.g.a. den inhemska verksamheten och begränsade personalresurser kan ”andre- och tredjemannen’ i företaget de dagliga rutinerna, men saknar bakgrundskunskaper om helhetsverksamhet i Ryssland.

En av orsakerna till detta är näringslivets struktur i regionen. Förutom några stora enheter - som Kaukas, Chymos

FORUM NR 6/98

Landskapsdirektör Timo Puttonen vill skapa ett bögklassigt logistikcentrum i Villmanstrand och beklagar bristen på medelstora företag i regionen.

och Partek - består näringslivet i huvudsak av småföretag. Mellannivån !yser nästan helt med sin frånvaro.

Brist på borgar ”Det största problemet är att vi inte har några riktiga borgare. Det finns ett stort gap från de största företagen till en mångfald med omkring 20 anställda. Det finns däremot alltför få företag med i storleksklassen 200 anställda”, framhåller Puttonen.

Han får medhåll av Pöllänen, so påpekar att företagsstrukturen inte nämnvärt förändrats. Fortfarande saknas en medelstor och varuproducerande sektor.

”Problemet är nog att karelska företag inte vill växa utan är nöjda med att inte vara så stora”, säger han.

Ett tecken på detta är företagens ointresse för frimmande kapital. I en färsk undersökning uppger tre fjärdedelar av företagen i Södra Karelen att de inte ämnar införskaffa främmande kapital under de närmaste åren.

”En riskplacerares business är att sälja företaget, inte att sälja det som företaget säljer. Företag vill inte ha främmande kapital, för en riskplacerare kan även vara en risk för företaget. Dennes intressen kan avvika från ägarens intresse”, kommenterar en småföretagare till Forum.

Inte heller är småföretagen särskilt intresserade av nätverk och att slå sig samman för satsningar på den ryska marknaden. Man vill helst sköta servicen själv.

”Ta potatis som exempel. Det måste handla om minst en tågvagn för att det skall löna sig att köra till S:t Petersburg. Men samarbetet mellan odlarna fungerade inte riktigt och till $:t Petersburg lönar det sig inte att åk med endast en billast”, konstaterar Pöllänen.

Enligt företagsbarometern i april anser majoriteten av Södra Karelens företag att konjunkturerna förblir oförändrade under de närmaste tolv månaderna. Den största tillväxten väntas inom segmenten industri och handel.

“Ryssarna köper väldigt mycket livsmedel i dag, för prisnivån verkar helt rinna dem ur händerna i S:t Petersburg”, konstaterar Pöllänen.

Förhoppningarna på ökad omsättning är klart större i Södra Karelen än i resten av landet, med undantag för byggsektorn. Inom handeln väntar en tredjedel av bolagen ökad tillväxt och där är investeringsgraden klart högre än landets medeltal. Lönsamheten förväntas öka och inom samtliga segment förutom tjänstesektorn är förväntningarna högre än i det övriga landet.

”Det är en klar trend att handelskedjorna utvidgar iVillmanstrand. Den ryska medelklassen börjar använda mera pengar och vi borde t.ex. få hit en betydande inredningsaffär. Det behövs mera utbud över hela skalan. Om vi hade fler imagebolag, typ Stockmann, skulle fler ryska turister köpa sina varor här och inte åka förbi”, anser Pöllänen.Q Peter Ehrström/Villmanstrand

Prenumerera på

Forum cr Du intresserad av näringslivet i Finland och det tekniska kunnande som finns i landet? Behöver Du veta allt mer och har

Du allt mindre tid att läsa allt Du borde? Forum ger Dig komprimerad information om utvecklingen och dynamiken inom näringslivet, samhället samt tekniken och forskningen i Finland. I

Prenumerera på Forum för ekonomi och teknik genom att sända blanketten till höger till oss. I Namn: Om Du bor utanför Finland skall Du sända Adress blanketten till följande adress:

Forum för ekonomi och teknik

Mannerheimvägen 18, FIN-00100 Helsingfors. Du kan även faxa den till +358 0 549 555 77. L

FORUM NR 6/98

Inga frimårken behövs ifall postad i Finland. Mottagaren betalar portot

JA, TACK r för ekonomi och teknik

FORU 00003

Sätt kryss i rutan och sätt kupongen i posten eller faxa (09) 549 555 77.

med den faktura som tillsänds mig (gäller inom Norden). Ja, jag vill prenumerera på Forum för ett år. Jag bor utanför Norden och betalar 520,- med den faktura som tillsänds mig.

Ja, jag vill ha en provprenumeration på Forum för tre månaI der. Jag får tre nummer och betalar 97 ,-.

I I Postadress: 3 | | | | I I I I I I I

Ja, jag vill prenumerera på Forum för ett år och betalar 420,- I I | | I I I [ | I I I

H

Vid ytterligare förfrågningar, ring MajLen Lundgren, tel: (09) 549 555 11