Vindkraft till U-länder

av Bjarne Nyman Forum 1984-03, sida 20-24, 15.02.1984

Taggar: Bolag: Finergia Oy Teman: vindkraft

F RUN 3/84 3/84 F RU satelliter behövs för observationsverksamhet.

Från finländsk sida betonade Erkki Bäckman vid Tealeste, att vårt lands intresse alltför allt gäller den utrustning som behövs på marken, för satelliternas markstationer.

— Värdet av de investeringar som görs på marken är många gånger större än de som görs i utrustningen som kretsar kring jorden. Satelliten är egentligen bara isbergets topp. Det mesta finns under ytan, i det här fallet på marken.

— Men för att Finland skall kunna följa med det som händer på rymdteknologins område måste vi bli medlemmar i den europeiska rymdorganisationen ESA, Annars får vi inte den information som vi behöver för att vara konkurrenskraftiga på det internationella planet.

Jan Stiernstedt vid svenska statens delegation för rymdverksamhet betonade vikten av snabba beslut på ett område där tekniken hastigt blir föråldrad: — Det går inte att som i fallet med Nordsat fira 10årsjubileum med utredandet.

Finland är sent ute på rymdteknologins område. Över 2500 satelliter av olika slag kretsar redan i rymden. I ljuset av detta förefaller den politiska diskussionen onekligen något föråldrad.

20

Alla ekonomiskt tä

Av BJARNE NYMAN

Finergia Oy:

Små ”vindakrobater lämpliga för u-länders vattenförsörjning

Finländska Finergia Oy har utvecklat en liten vinddriven vattenpump avsedd i främsta rummet för u-länder. Enligt tillverkaren har vindpumpen ("”akrobaten”) de egenskaper som man skall kräva av u-landsteknologi. Pumpen är enkel, billig, lätt att transportera, den kräver inte underhåll och de enklare delarna kan till verkas av u-länderna själva.

I detta nu har vindaktrobaterna exporterats till 12 länder i fe världsdelar.

I I många u-länder är det svårt — för att inte säga omöjligt — att lösa vattenförsörjningsproblemen med beprövad i-landsteknik. Och i områden där man lyckas lösa problemen rent tekniskt står man plötslig inför ekonomiska problem. Vattnet har blivit så dyrt att de fattiga u-landsinvånarna inte har råd att använda sig av det. Sådana lösningar på vattenförsörjningsproblemet gagnar ingen.

Ute i den mongoliska Gobiöknen används Finergias vindpumpar till att förse både människor och djur med vatten. I detta nu har pumparna exporterats till fem världsdelar.

När Finergia Oy under VD Yrjö-Sakari Peltonens ledning gav sig i kast med problematiken för något år sedan satte man målet högt. Företagets produkter skulle ge u-länderna en möjlighet till självhjälp slutningsflyg.

Mellanöstern.

• Förmänliga helhetskostnader Inga onödiga övernattningar 7 eller dagtraktamenten och ingen förlust av arbetsdagar. 7

FINNAVIATION

Dagmarsgatan 6, 00100 Helsingfors 10 , Tel. 441736

Direkt alla gånge samtidigt som de skulle ge den finländska parten vinst. Resultatet av tankeverksamheten blev en enkel vinddriven pump som senare fick namnet ”akrobaten” Till konstruktionens största fördelar bör att den börjar pumpa vatten redan vid vindhastigheter på två meter per sekund. Dessutom är den lätt, enkel och billig.

Lämpliga för landsbygden

Iden om att Finergias produkter skall kunna hjälpa u-länderna till självhjälp kan också realiseras, eftersom vissa delar av akrobaterna är så pass enkla att de utan större problem kan tillverkas på ort och ställe i ifrågavarande u-land. Egentligen är det enbart vindturbinen (propellern) och själva pumpen som kräver tillverkning i Finland,

Sommaren 1982 levererade Finergia fem stycken vindakrobater för testning i de svåra väderleksförhållandena i Gobiöknen i Mongoliet. Några månader senare kom en beställning på ytterligare 25 vindpumpar från Mongoliet.

Sedan gick utvecklingen i rask takt och nu pumpar vindakrobaterna vatten i tolv länder i fem olika världsdelar. Förfråg ande företag utmanas att se vad FA:s First Class Business Flight Service har att erbjuda. Insatsen är kostnaden oo PR för onödiga resdygn.

Reguljärflyg är ett förnuftigt sätt att resa när du kan nå målet direkt eler med bekvämt an Men om detta inte är möjligt? Inte skulle du väl tycka om att flyga kors och tvärs med reguljärflyg med allt vad det inne& bär av mellanlandningar, trista transithallar och onödiga övernattningar. Nog skulle du £ väl hellre resa bekvämt och snabbt med Finnaviations affärsflyg. Direkt alla gånger! / (5 Och - det bästa av allt - till ett helhetspris som är mycket förmånligt. / AC s FA First Class Business Flight Service är ett bra totalekonomiskt alternativ när det ; > S inte finns någon smidig reguljär förbindelse. ; SS K SS 2 RE Detta är FA FIRST CLASS BUSINESS FLIGHT SERVICE ; SS Vä S - Flyg enligt tidtabell. Ändringar i rutten kan ske också under flygningen. /5 - Stort urval plantyper för 4-17 personer. SR - Ostörda konferenser ombord.

• Taxfree-service.

• Destinationer: alla flygfält i Finland, övriga Europa oc / ningar har Finergia fått från sammanlagt 68 länder.

En av orsakerna till den snabba framgången med akrobaterna är att de passar väl in FN:s strategier för att råda bot på de värsta vattenolägenheterna i u-länderna. De små vindpumparna har mean givetvis inte någon större nytta av i u-ländernas tätorter, men desto värdefullare är de på landsbygden, där uppskattningsvis 80 procent av u-landsbefolkningen världen över fortsättningsvis lever.

Och vattenproblemet är vanligtvis störst på landsbygden, eftersom i-landstekniken inte går att tillämpa till rimliga kostnader. Här kommer fördelarna med en vinddriven pump in i bilden.

Bättre än handpumpar

En vindakrobat som börjar arbeta vid briser på ungefär två meter per sekund är i praktiken igång 24 timmar om dygnet. Då behöver vattentillrinningen i borrhålet inte vara större än 0,1 liter per sekund för att pumpningen skall ge flera tusen liter vatten per dygn. Med uwu-landsmått mätt räcker ett dylikt vattentillflöde långt.

Fortsättning på sid. 24

AA F 21

Val av orätt fil kan leda vilse. Företagsledaren bestämmer företagets kurs och fart. IHmarinen, å sin sida, känner arbetspensionsförsäkringens vägar, utreder kurvorna och håller företaget på rätt fil. Detta vet de, som redan har valt Ilmarine till sin specialist.

Ilmarinens tjänster är välkänt resesällskap överallt i vårt land. Ilmarinen gör upp nödvändiga dokument, informerar snabbt, konsulterar och planerar, sänder noggranna årsrapporter samt ger stöd åt investeringar.

Pensionsförsäkringsaktiebolaget Ilmarine — pensionsförsäkringsbolaget för små och stora företag, vars serviceställen är alla

Pohjola-bolagens, Hämeen Vakuutus” och Työväen Turvas kontor. Huvudkontor: Eriksgatan 41, 00180 Helsingfors 18, Tel (90-)1841.

Fortsättning från sid. 17 — Vindakrobaterna har flera fördelar också i jämförelse med handpumpar, uppger ingenjör Torleif Nordström vid Finergia. Det har nämligen visat sig att handpumparna ofta inte tål den behandling de utsätts för. Och dessutom kräver de större vattentillrinning i borrhålet.

— Det värsta som kan hända med en vindakrobat är att själva pumpen går sönder. Då måste den givetvis bytas och det kostar ungefär 60—70 dollar.

Priset på en vindakrobat — utan vattencistern — är ungefär 2 500 mark, om tillverkningen sker i Finland. Men om de enklare delarna tillverkas på ort och ställe i u länderna blir kostnaderna i det närmaste halverade.

Arbetsplatser skapas

I Mongoliet håller man som bäst på med att finslipa planerna på en fabrik för tillverkning av 20 000 vindakrobater årligen. Enligt Finergias beräkningar är investeringarna för en dylik fabrik så pass små att de i praktiken skulle betala igen sig på några få månader. Investeringarna har beräknats till ungefär 400 000 dollar och omsättningen skulle då bli ca sex miljoner dollar. Fabriken skulle sysselsätta ett hundratal personer.

Som bäst håller man på och kör igång en försöksproduktion av 150 vindakrobater i Mongoliet.

Enligt VD Peltonen är Finergias vindakrobater ett typexempel på ändamålsenlig teknik. De små bindpumparna löser vattenproblemen lokalt samtidigt som tillverkningen på ort och ställe skapar arbetsplatser.

— Vi får inte heller glömma alla de fördelar som kommer u-länderna till godo genom att vattenfrågan blir löst, framhåller Peltonen. Nu kan tidigare alltför torra täppor göras fuktbara samtidigt som det blir mera tid över till produktivt arbete för de kvinnor som hittills har tillbringat många timmar av dagen med att bära hem vatten.

— Jag kan omöjligt komma på någon form av u-hjälp som skulle gagna u-länderna bättre än våra akrobater.

vindturbinen startar vid mycket låg vindhastighet (ca 2 m/s) $ pumpningskapaciteten är 200—600 l/h vid vindhastigheter på 4—5 m/s e sughöjden är max B m e den totala uppfordringshöjden är max 16 m e tornhöjden är beroende på utformning 2,5—4 m e hela akrobaten väger 20—30 kg e den är lätt att plocka isär, transportera och plocka ihop e diametern på den specialkonstruerade turbinen är 1,2 m.

2 blir

HE Ingenjörsdagen — den andra i ordningen — genomfördes under rubriken ”Teknikinformation —en ingenjörsuppgift!”. Deltagarantalet gav en antydan om att temat för dagen var väl valt. Hela 250 deltagare hade bänkat sig i Finlandia-husets kammarmusiksal för att lyssna på informativa utläggningar av partiledare Torbjörn Fälldin (Sverige), chefredaktör Jan-Magnus Jansson, = innovationsforskare <Bengt-Arne Vedin (Sverige) och kultur- och vetenskapsminister Gustav Björkstrand. På plats fanns också ett för sammanhanget ovanligt stort antal representanter för massmedia. Partiordförande Torbjörn Fälldin talade under rubriken ”Politikerns kontakter med tekniker och teknik” Hans budskap till publiken gick det inte att ta fel på: Det råder alltför stora brister i kontakterna!

Fakta undertrycks!

Fälldin koncentrerade sig på ett par exempel där han ansåg sig som politiker ha blivit alltför dåligt informerad om teknik, bl a då besluten om de första kärnkraftverken skulle tas i Sverige.

— I slutet av 1960-talet, då jag satt som ledamot i naturvårdsverkets styrelse, förekom det inga som helst varningar vare sig för risker eller problem med kärnkraften. Några år senare stod det klart att driften erbjöd problem, att anskaffningen av bränsle erbjöd problem och att omhändertagandet av utbränt bränsle erbjöd oerhörda risker och problem, berättade Fälldin.

— Jag vill inte lägga ansvaret för detta på någon ensam part, men visst kan man hysa misstankar om att fakta undertryckts.

Fälldins andra exempel hade att göra med f d statsministerns roll som bonde. På femtiotalet uppmanades han liksom andra potatisodlare att använda sig av vissa kemiska preparat mot knäpparlarven. Några år senare tvingades myndigheterna att utfärda förbud mot preparaten, då deras giftverkan blivit känd, Fälldin och många med honom kände sig lurade.

— Men tro inte att politikerna är teknikfientliga. Vår kritiska inställning är enbart ett utslag av vår roll att kritiskt gransk 3/84

Den tekniska informationen allt viktigar och avväga, sade Fälldin. Allt detta gör det nödvändigt med en dialog mellan tekniker och vetenskapsmän å ena sidan och politiker och ämbetsmän å den andra, för våra roller är helt olika.

Teknisk information allt viktigare

Chefredaktör Jan-Magnus Jansson betraktade teknikinformationen i egenskap av samhällsvetare och mediarepresentant. Teknikens allt mera centrala roll i samhället kräver enligt Jansson, att politiska beslutsfattare och tekniker närmar sig varandra och att de båda grupperna åtminstone delvis tillägnar sig varandras tänkesätt.

— Medias uppgift är att ge sådan information att medborgaren kan fungera i en demokrati, poängterade Jansson. De skall göra det på ett lättfattligt sätt, så att så många som möjligt kan förstå informationen.

Och då tekniken är en huvudbeståndsdel i ett modernt samhälle och dessutom bildar kärnan i brännande aktuella samhällefrågor, är det nödvändigt att informera mycket om teknik.

Chefredaktör Jansson framförde speciellt tre synpunkter på teknisk information, För det första är det viktigt att visa de tekniska uppfinningarnas samband med forskningen, inte minst grundforskningen.

För det andra måste sambandet mellan teknik och samhälle och de tekniska förnyelsernas inflytande på samhällsutvecklingen klargöras. Det måste, enligt Jansson visas, att människan i viss mån har möjlighet att välja mellan olika typer av teknik med olika samhällsverkningar.

För det tredje bör mediernas reportage lämna rum för tillräckligt mycken futurologi.

— Men futurologi kan inte bedrivas utan kännedom om den sannolika tekniska utvecklingen, poängterade Jansson. Svårigheten för tidningarna är att hitta lämpliga skribenter som kan göra stoffet allmänfattligt och intressant, journalister med en viss teknisk grundskolning.